Ätbara växter för stadens grönstruktur
Mer än 80 procent av den svenska befolkningen är bosatt i tätorter. Det är parker och grönytor som försvinner när tätorterna ska byggas ut för att rymma en växande befolkning. Dessa kan nämligen inte bara växa ytmässigt för att kollektivtrafik och service ska fungera så bra som möjligt utan också...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9186/ |
| _version_ | 1855571475952566272 |
|---|---|
| author | Olsson, Louise |
| author_browse | Olsson, Louise |
| author_facet | Olsson, Louise |
| author_sort | Olsson, Louise |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Mer än 80 procent av den svenska befolkningen är bosatt i tätorter. Det är parker och grönytor
som försvinner när tätorterna ska byggas ut för att rymma en växande befolkning. Dessa kan
nämligen inte bara växa ytmässigt för att kollektivtrafik och service ska fungera så bra som
möjligt utan också genom förtätning. Det kan komma att innebära att grönytorna och parkerna
allt eftersom krymper. För att hävda grönområdenas betydelse bör städerna göra de
obebyggda delarna mer attraktiva med viktiga funktioner. Parker som är skapade med
nytänkande och som ger möjlighet för utveckling har visats sig stärka upplevelsen av stadens
utemiljö. Genom att plantera fruktträd, bärbuskar och växter med ätbara delar kan
grönområdena i tätorten bli mer attraktiva. Forskning brukar utgå från tre olika faktorer för en
utemiljö nämligen de ekologiska värdena, de sociala värdena och de ekonomiska värdena.
Genom att erbjuda invånarna i våra tätorter frukt och bär för de som inte har möjlighet att
odla i någon egen trädgård. Kan en odling av dessa växtkategorier bidra till ett friskare liv och
mer kunskap om hur maten produceras och odlas. Dessutom bidrar de till den biologiska
mångfalden. Mitt arbete har sin bas i Ängelholms kommun där politikerna har tagit ett beslut
om att införa fruktträd, bärbuskar och andra växter med ätbara delar i stadens parker, eftersom
det har önskats av medborgare.
Parkingenjören på kommunen önskar ett förslag på hur bärbuskar, fruktträd samt andra växter
med ätbara delar för staden kan introduceras. Det som kommunen önskade var att efter en
inventering av lämpliga lägen ur ekologiskt, ekonomisk och sociala synvinkel, få ett förslag
på lämpliga växtkompositioner och arter för utvalda miljöer i Ängelholms grönstruktur.
Fruktträd, bärbuskar och växter med ätbara delar kan introduceras genom ett koncept som
brukar benämnas skogsträdgård. I en skogsträdgård anläggs planteringen med ätbara växter
med en lund- eller brynlik uppbyggnad där dynamik och succession får ett visst spelrum. Om
skogsträdgården designas på rätt sätt kan den bli i princip självgödslande, självförnyande och
självunderhållande. Den återskapar naturens ekosystem.
Arbetet består av en litteraturstudie och ett inventeringsarbete följt av ett förslag på hur, var
och med vilka arter/sorter som det ätbara kan introduceras i Ängelholms kommun. Tre
introduktionsmodeller för fruktträd, bärbuskar och andra växter med ätbara delar presenteras i
slutet av fallstudien. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9186 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU91862016-07-05T10:38:17Z https://stud.epsilon.slu.se/9186/ Ätbara växter för stadens grönstruktur Olsson, Louise Landscape architecture Mer än 80 procent av den svenska befolkningen är bosatt i tätorter. Det är parker och grönytor som försvinner när tätorterna ska byggas ut för att rymma en växande befolkning. Dessa kan nämligen inte bara växa ytmässigt för att kollektivtrafik och service ska fungera så bra som möjligt utan också genom förtätning. Det kan komma att innebära att grönytorna och parkerna allt eftersom krymper. För att hävda grönområdenas betydelse bör städerna göra de obebyggda delarna mer attraktiva med viktiga funktioner. Parker som är skapade med nytänkande och som ger möjlighet för utveckling har visats sig stärka upplevelsen av stadens utemiljö. Genom att plantera fruktträd, bärbuskar och växter med ätbara delar kan grönområdena i tätorten bli mer attraktiva. Forskning brukar utgå från tre olika faktorer för en utemiljö nämligen de ekologiska värdena, de sociala värdena och de ekonomiska värdena. Genom att erbjuda invånarna i våra tätorter frukt och bär för de som inte har möjlighet att odla i någon egen trädgård. Kan en odling av dessa växtkategorier bidra till ett friskare liv och mer kunskap om hur maten produceras och odlas. Dessutom bidrar de till den biologiska mångfalden. Mitt arbete har sin bas i Ängelholms kommun där politikerna har tagit ett beslut om att införa fruktträd, bärbuskar och andra växter med ätbara delar i stadens parker, eftersom det har önskats av medborgare. Parkingenjören på kommunen önskar ett förslag på hur bärbuskar, fruktträd samt andra växter med ätbara delar för staden kan introduceras. Det som kommunen önskade var att efter en inventering av lämpliga lägen ur ekologiskt, ekonomisk och sociala synvinkel, få ett förslag på lämpliga växtkompositioner och arter för utvalda miljöer i Ängelholms grönstruktur. Fruktträd, bärbuskar och växter med ätbara delar kan introduceras genom ett koncept som brukar benämnas skogsträdgård. I en skogsträdgård anläggs planteringen med ätbara växter med en lund- eller brynlik uppbyggnad där dynamik och succession får ett visst spelrum. Om skogsträdgården designas på rätt sätt kan den bli i princip självgödslande, självförnyande och självunderhållande. Den återskapar naturens ekosystem. Arbetet består av en litteraturstudie och ett inventeringsarbete följt av ett förslag på hur, var och med vilka arter/sorter som det ätbara kan introduceras i Ängelholms kommun. Tre introduktionsmodeller för fruktträd, bärbuskar och andra växter med ätbara delar presenteras i slutet av fallstudien. 2016-06-10 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9186/1/Olsson_l_160524.pdf Olsson, Louise, 2016. Ätbara växter för stadens grönstruktur : en modell för introduktion av nyttoväxter i Ängelholms stad. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5514 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Olsson, Louise Ätbara växter för stadens grönstruktur |
| title | Ätbara växter för stadens grönstruktur |
| title_full | Ätbara växter för stadens grönstruktur |
| title_fullStr | Ätbara växter för stadens grönstruktur |
| title_full_unstemmed | Ätbara växter för stadens grönstruktur |
| title_short | Ätbara växter för stadens grönstruktur |
| title_sort | ätbara växter för stadens grönstruktur |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9186/ https://stud.epsilon.slu.se/9186/ |