Globala uppvärmningens påverkan på isbjörnens parasiter
Globala uppvärmningen är ett aktuellt problem och ett djurslag som påverkas framförallt av klimatförändringarna är isbjörnen (Ursus maritimus). På det cirkumpolära Arktis använder de havsisarna som plattform för att bedriva jakt, reproduktion och förflyttningar. Deras främsta byten är vikarsälar...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9126/ |
| Sumario: | Globala uppvärmningen är ett aktuellt problem och ett djurslag som påverkas framförallt av
klimatförändringarna är isbjörnen (Ursus maritimus). På det cirkumpolära Arktis använder de
havsisarna som plattform för att bedriva jakt, reproduktion och förflyttningar. Deras främsta
byten är vikarsälar och storsälar, men de konsumera även en mängd andra arter samt
förkommer det kannibalism. Parasiter som har observerats hos vilda isbjörnar är Toxoplasma
gondii och Trichinella spp. och i detta arbete har jag med hjälp av litteraturen undersökt
förekomsten av dessa parasiter hos isbjörnar. Jag diskuterar möjliga smittvägar för parasiterna
till isbjörnarna samt hur den globala uppvärmningen kan komma påverka parasiterna och
därmed isbjörnarna.
Förekomsten av Toxoplasma gondii har även setts hos isbjörnens främsta byten vikarsälar och
storsälar, men förekomsten av Trichinella spp. var jämförande med förekomsten av
Toxoplasma gondii mycket låg hos dessa byten. Båda parasiterna har dock setts öka med en
stigande ålder hos isbjörnarna, det kan bero på att sannolikheten att äta kadaver från ett
infekterat djur ökar med en högre ålder. Vikarsälars föda består av arter där Trichinella spp.
inte kan utvecklas vilket skulle kunna vara en möjlig förklaring till den låga förekomsten av
parasiten hos dessa sälar. Den troligaste smittvägen av parasiten till isbjörnar skulle därför
kunna vara via kadaver från andra infekterade isbjörnar. Isbjörnen är endast en mellanvärd för
parasiten Toxoplasma gondii, dess huvudvärd är kattdjur. I Svalbard finns inga vilda kattdjur
samtidigt som det är förbjudet att äga tamkatter inom skärgården, så en teori är att oocyster
möjligen transporteras via havsströmmar från fastlandet i Norge till Svalbards kust. En annan
möjlig smittväg skulle kunna vara via flyttande sjöfåglar som isbjörnar kan konsumera.
Toxoplasma gondii kan även överföras kongenitalt via placentan till fostret, men inga av
studierna jag läst har haft resultat som tyder på att detta är en vanlig smittväg för parasiten hos
isbjörnarna.
Klimatförändringarnas påverkan på och för parasiterna har diskuterats och olika möjliga
förändringar har tagits upp, gemensamt har de att de mycket sannolikt kommer vara till
parasiternas fördel. En jämförelse med parasitförekomsten hos svartbjörnar och bruna
grizzlybjörnar finns med för att bedöma hur parasitförekomsten skulle kunna se ut i framtiden
för isbjörnen som en konsekvens av ett varmare klimat. Ett mildare klimat på Arktis skulle
även kunna leda till att fler människor flyttar dit och då även har med sig sina tamdjur och
husdjur som skulle kunna bli nya smittkällor av sjukdomar till det arktiska djurlivet.
Framförallt katter skulle kunna leda till en ökande förekomst av Toxoplasma gondii eftersom
kattdjur är huvudvärd för parasiten.
Spekulationerna är många men gemensamt har de att den globala uppvärmningen på flera
troliga sätt kommer påverka isbjörnens parasiter och därmed förekomsten hos isbjörnarna.
Om detta verkligen är till en nackdel för isbjörnarna är oklart, men troligen ökar risken för en
högre förekomst hos människor och andra arter om förekomsten blir högre hos isbjörnarna,
vilket då kan leda till problem. |
|---|