Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor
Den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen bland Sveriges mjölkkor är mastit. Rekommendationen i Sverige är att en akut mastit behandlas med antibiotika, medan vid en kronisk mastit bör kon i regel slås ut. En vanlig orsak till sjukdomen är bakterier. Symtomen vid mastit varierar från knappt syn- o...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9123/ |
| _version_ | 1855571465827516416 |
|---|---|
| author | Högberg, Stefan |
| author_browse | Högberg, Stefan |
| author_facet | Högberg, Stefan |
| author_sort | Högberg, Stefan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen bland Sveriges mjölkkor är mastit. Rekommendationen i Sverige är att en akut mastit behandlas med antibiotika, medan vid en kronisk mastit bör kon i regel slås ut. En vanlig orsak till sjukdomen är bakterier. Symtomen vid mastit varierar från knappt syn- och kännbara förändringar i mjölk och juver, till mer allvarliga förändringar i juvervävnaden, feber och nedsatt allmäntillstånd. Syftet med denna studie var att sammanställa litteratur kring användning av spendopp efter mjölkning, med fokus på effektiviteten hos ett antal preparat gällande deras förmåga att avdöda bakterier som orsakar mastit.
Flera faktorer i samband med mjölkning kan ha betydelse för uppkomst av mastit. En av dessa är desinfektion av spenen efter mjölkning med hjälp av spendopp. Ett spendopp är en vätska som innehåller bakteriedödande substanser, och som appliceras på spenen i syfte att motverka mastit.
Olika spendopp kan innehålla olika verksamma substanser. En av dessa är jod, som generellt har en god bakteriedödande förmåga. En högre andel fritt jod i ett preparat har visat sig ha bättre effekt än en lägre andel. Framför allt är jod effektivt mot smittsamma juverpatogener, medan tendenser finns att miljöburna bakterier är mer motståndskraftiga mot denna substans. Klorhexidin är ett annat ämne som kan användas i spendopp, och som har visat sig ha minst lika god effekt som jod. Mot miljöburna bakterier har det rapporterats att klorhexidin skulle kunna vara effektivare än jod. Andra substanser med god bakteriedödande förmåga som kan användas i spendopp är olika föreningar av klor och klorit. Även innehåll av substanser som kan bilda en fuktighetsbevarande hinna på spenen kan ha betydelse för ett preparats effektivitet. Vidare finns tendenser att framgångsrik bekämpning av vissa juverpatogener skulle kunna bana väg för andra att ta deras plats. För att kunna dra generella slutsatser om hur effektivt ett visst spendopp är på att motverka mastit bör fler faktorer än enbart innehållet i preparatet tas i beaktande. Besättningens bakterieflora, inklusionskriterier, årstid, infektionskriterier samt övriga skötselrutiner är exempel på faktorer som kan ha betydelse när ett spendopp ska utvärderas.
Användning av spendopp efter mjölkning är en effektiv metod för att avdöda bakterier, och är en viktig komponent i arbetet för att motverka mastit. Ytterligare kunskap om enskild besättnings bakterieflora och bakteriers känslighet för olika substanser som kan förekomma i spendopp, samt förbättrad diagnostik, är faktorer som skulle kunna bidra till en effektivare juverhälsovård. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9123 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU91232016-06-10T13:30:44Z https://stud.epsilon.slu.se/9123/ Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor Högberg, Stefan Animal husbandry Animal diseases Den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen bland Sveriges mjölkkor är mastit. Rekommendationen i Sverige är att en akut mastit behandlas med antibiotika, medan vid en kronisk mastit bör kon i regel slås ut. En vanlig orsak till sjukdomen är bakterier. Symtomen vid mastit varierar från knappt syn- och kännbara förändringar i mjölk och juver, till mer allvarliga förändringar i juvervävnaden, feber och nedsatt allmäntillstånd. Syftet med denna studie var att sammanställa litteratur kring användning av spendopp efter mjölkning, med fokus på effektiviteten hos ett antal preparat gällande deras förmåga att avdöda bakterier som orsakar mastit. Flera faktorer i samband med mjölkning kan ha betydelse för uppkomst av mastit. En av dessa är desinfektion av spenen efter mjölkning med hjälp av spendopp. Ett spendopp är en vätska som innehåller bakteriedödande substanser, och som appliceras på spenen i syfte att motverka mastit. Olika spendopp kan innehålla olika verksamma substanser. En av dessa är jod, som generellt har en god bakteriedödande förmåga. En högre andel fritt jod i ett preparat har visat sig ha bättre effekt än en lägre andel. Framför allt är jod effektivt mot smittsamma juverpatogener, medan tendenser finns att miljöburna bakterier är mer motståndskraftiga mot denna substans. Klorhexidin är ett annat ämne som kan användas i spendopp, och som har visat sig ha minst lika god effekt som jod. Mot miljöburna bakterier har det rapporterats att klorhexidin skulle kunna vara effektivare än jod. Andra substanser med god bakteriedödande förmåga som kan användas i spendopp är olika föreningar av klor och klorit. Även innehåll av substanser som kan bilda en fuktighetsbevarande hinna på spenen kan ha betydelse för ett preparats effektivitet. Vidare finns tendenser att framgångsrik bekämpning av vissa juverpatogener skulle kunna bana väg för andra att ta deras plats. För att kunna dra generella slutsatser om hur effektivt ett visst spendopp är på att motverka mastit bör fler faktorer än enbart innehållet i preparatet tas i beaktande. Besättningens bakterieflora, inklusionskriterier, årstid, infektionskriterier samt övriga skötselrutiner är exempel på faktorer som kan ha betydelse när ett spendopp ska utvärderas. Användning av spendopp efter mjölkning är en effektiv metod för att avdöda bakterier, och är en viktig komponent i arbetet för att motverka mastit. Ytterligare kunskap om enskild besättnings bakterieflora och bakteriers känslighet för olika substanser som kan förekomma i spendopp, samt förbättrad diagnostik, är faktorer som skulle kunna bidra till en effektivare juverhälsovård. The most common and costly disease among dairy cattle in Sweden is mastitis. The recommended treatment in Sweden for an acute mastitis is antibiotics, while animals with chronic mastitis are generally culled. A common cause for the disease is bacterial infection. The symptoms at mastitis ranges from barely noticeable changes in the milk and udder to more pronounced ones, including fever and a reduced general state of health. The aim of this report was to compile literature regarding the use of post-milking teat dipping, with emphasis on a few different preparations and their bactericidal effectiveness. There are several management practices conducted at milking that may affect the incidence rate of mastitis, one of which is the use of teat dipping. A teat dip is a fluid containing bactericidal substances that is applied on the teats to reduce the risk of mastitis. There is a range of different bactericidal substances that a teat dip can be based on. One of these is iodine, which has an overall good effect against mastitis pathogens. A higher concentration of free iodine in a preparation have been shown to be more effective than a lower one. A number of studies have shown that contagious bacteria in particular are susceptible to iodine, while the environmental ones appear to be a bit more resistant. Chlorhexidine is another substance that is used in teat dips, and studies indicate that it is as effective as iodine. One study reported that it may be more effective against environmental bacteria than iodine. Teat dips containing chlorous acid and chlorine dioxide have been reported to be effective in reducing cases of mastitis. If a preparation contains substances that forms a barrier on the teat, which keeps it somewhat moist, it may have its effectiveness enhanced. There are indications that the successful eradication of some mastitis bacteria in a herd may allow others, of different species, to increase in numbers and importance. To be able to draw conclusions regarding the effectiveness of a certain teat dip, more factors than just the substance needs to be contemplated. These factors may include the bacterial load of the herd, criteria for infection and inclusion in a study, and other management practices. The practice of post-milking teat dipping provides good protection against bacteria, and is an effective tool for combating mastitis. More knowledge regarding the bacterial load of the individual herd and pathogen susceptibility, as well as improved diagnostic tools, are factors that may help achieve a better and more effective udder health care. 2016-05-26 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9123/1/hogberg_s_160610.pdf Högberg, Stefan, 2016. Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-650.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5442 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Animal diseases Högberg, Stefan Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor |
| title | Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor |
| title_full | Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor |
| title_fullStr | Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor |
| title_full_unstemmed | Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor |
| title_short | Effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor |
| title_sort | effekt av spendopp på förekomst av mastit hos mjölkkor |
| topic | Animal husbandry Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9123/ https://stud.epsilon.slu.se/9123/ |