Jämförande studie av nötkreaturs och grisars NK-celler
Natural killer cells (NK-celler) är en viktig del i det medfödda immunsystemet. De har förmågan att lysera celler som inte uttrycker tillräckligt många inhiberande molekyler, däribland histokompatibilitetsmolekyler (eng. major histocompatibility complex, MHC) klass I. Detta gäller framför allt tumör...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9101/ |
| Sumario: | Natural killer cells (NK-celler) är en viktig del i det medfödda immunsystemet. De har förmågan att lysera celler som inte uttrycker tillräckligt många inhiberande molekyler, däribland histokompatibilitetsmolekyler (eng. major histocompatibility complex, MHC) klass I. Detta gäller framför allt tumörceller och virusinfekterade celler. NK-celler spelar dock en väsentlig roll även i andra infektioner då de är potenta cytokinproducenter och kan initiera och styra ett immunsvar. NK-cellers svar beror på en balans av flertalet aktiverande och inhiberande signaler. Halten NK-celler är högst i unga djur och de är särdeles viktiga i nyfödda som inte hunnit utveckla ett adaptivt immunsvar. Det har föreslagits att NK-celler också är inblandade i andra fysiologiska processer än immunförsvaret, däribland dräktighet.
Idisslare och enkelmagade djur skiljer sig åt i flera aspekter. Denna litteraturstudie syftar till att granska likheter och skillnader mellan idisslares och enkelmagade djurs NK-celler på biokemisk och funktionell nivå samt undersöka om resultatet har en praktisk relevans. Modelldjuren för de båda grupperna är nötkreatur respektive gris.
Nötkreaturs och grisars NK-celler påminner mycket om varandra till funktion. Hos gris finns indikationer på att NK-celler kan ha en positiv funktion för en normal dräktighet. Hos nötkreatur verkar de däremot ha en negativ inverkan och orsakar abort.
De olika arternas NK-celler skiljer sig något åt vad gäller vilka ytmolekyler som uttrycks. Grisar har en stor andel NK-celler som inte utrycker ytmolekylen NKp46. NKp46 används vanligen som markör för NK-celler i nötkreatur då den finns uttryckt på de flesta cellerna. En motsvarande markör har ännu inte identifierats i gris. NK-celler är i båda djurslagen en heterogen grupp. I nötkreatur är heterogeniteten i populationen en följd av stor variation i NK-cellsrelaterade gener. I gris är den en följd av naturlig variation av genuttryck mellan olika NK-celler.
Den största skillnaden i praktiken är reaktionen på infektion med mul- och klövsjuka. Denna infektion inducerar en ökad cytolytisk aktivitet hos nötkreaturs NK-celler. Grisars NK-celler hämmas istället av virusinfektionen. Detta tros spela en roll i skillnaden mellan utsöndring av virus vid sjukdom. Grisar är kraftiga utsöndrare av virus vilket nötkreatur inte är. Sjukdomen är dock mycket smittsam även i nötkreatursbesättningar och samma lagstiftning gäller vid utbrott. |
|---|