Begravningsplatsens servicestationer
Gravskötsel blev en allt större fråga under 1900-talet i takt med att begravningsplatsernas kvarter öppnades upp och gravarna inte längre skymdes bakom häckar. Ovårdade gravar ansågs förstöra begravningsplatsernas helhetsintryck och lösningen blev att ställa större skötselkrav på gravarnas ägare. Fö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9031/ |
| _version_ | 1855571449863995392 |
|---|---|
| author | Bååth, Sofia |
| author_browse | Bååth, Sofia |
| author_facet | Bååth, Sofia |
| author_sort | Bååth, Sofia |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Gravskötsel blev en allt större fråga under 1900-talet i takt med att begravningsplatsernas kvarter öppnades upp och gravarna inte längre skymdes bakom häckar. Ovårdade gravar ansågs förstöra begravningsplatsernas helhetsintryck och lösningen blev att ställa större skötselkrav på gravarnas ägare. För att underlätta skötselarbetet började många kyrkogårdsförvalt-ningar erbjuda serviceavtal och tillhandahålla servicestationer, där anhöriga har tillgång till vatten och verktyg. Då det idag inte är ett krav att kyrkogårdsförvaltningarna ska tillhandahålla dessa tjänster finns det inte några bestämmelser för hur servi-cestationerna ska utformas. På grund av detta varierar services-tationernas standard kraftigt mellan olika begravningsplatser. I de flesta fall har varken tillgänglighet eller estetik tagits hänsyn till, vilket har resulterat i att många stationer är svåranvända och inte alls samspelar med begravningsplatsens arkitektur.
Med funktion, estetik och användarvänlighet som utgångs-punkt tittar jag närmare på servicestationen och undersöker bland annat hur den påverkar intrycket av begravningsplatsen. För att få en bättre bild av vad en servicestation är och vilken funktion den fyller studerar jag först kyrkogårdens arkitektu-rella historia i Sverige, samt vem besökaren är och vilka förut-sättningar denne kan ha. Sedan söker jag inspiration på olika begravningsplatser och undersöker hur en servicestation kan se ut. Med den insamlade informationen som grund samman-ställer jag en checklista på fyra frågor som används vid invente-ring och analys i arbetets gestaltningsdel.
Examensarbetets resultat består av en gestaltningsdel där jag arbetar med tre kyrkogårdar i olika städer i Sverige. Först analyseras begravningsplatsernas förutsättningar och ett åtgärdsförslag tas fram för servicestationerna, där jag bland annat fokuserar på deras placering och avstånd till gravplat-serna. Därefter arbetar jag vidare med en utvald servicestation och tar fram ett enkelt gestaltningsförslag för denna.
Genom arbetet har jag förstått vikten i att ha en god förståelse för begravningsplatsens förutsättningar och besökarens behov för att kunna skapa en funktionell och användarvänlig servi-cestation. Det är även viktigt att anpassa stationernas utform-ning till begravningsplatsens arkitektoniska kvaliteter så att de samspelar med och förstärker dessa. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU9031 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU90312016-05-18T11:46:11Z https://stud.epsilon.slu.se/9031/ Begravningsplatsens servicestationer Bååth, Sofia Landscape architecture Gravskötsel blev en allt större fråga under 1900-talet i takt med att begravningsplatsernas kvarter öppnades upp och gravarna inte längre skymdes bakom häckar. Ovårdade gravar ansågs förstöra begravningsplatsernas helhetsintryck och lösningen blev att ställa större skötselkrav på gravarnas ägare. För att underlätta skötselarbetet började många kyrkogårdsförvalt-ningar erbjuda serviceavtal och tillhandahålla servicestationer, där anhöriga har tillgång till vatten och verktyg. Då det idag inte är ett krav att kyrkogårdsförvaltningarna ska tillhandahålla dessa tjänster finns det inte några bestämmelser för hur servi-cestationerna ska utformas. På grund av detta varierar services-tationernas standard kraftigt mellan olika begravningsplatser. I de flesta fall har varken tillgänglighet eller estetik tagits hänsyn till, vilket har resulterat i att många stationer är svåranvända och inte alls samspelar med begravningsplatsens arkitektur. Med funktion, estetik och användarvänlighet som utgångs-punkt tittar jag närmare på servicestationen och undersöker bland annat hur den påverkar intrycket av begravningsplatsen. För att få en bättre bild av vad en servicestation är och vilken funktion den fyller studerar jag först kyrkogårdens arkitektu-rella historia i Sverige, samt vem besökaren är och vilka förut-sättningar denne kan ha. Sedan söker jag inspiration på olika begravningsplatser och undersöker hur en servicestation kan se ut. Med den insamlade informationen som grund samman-ställer jag en checklista på fyra frågor som används vid invente-ring och analys i arbetets gestaltningsdel. Examensarbetets resultat består av en gestaltningsdel där jag arbetar med tre kyrkogårdar i olika städer i Sverige. Först analyseras begravningsplatsernas förutsättningar och ett åtgärdsförslag tas fram för servicestationerna, där jag bland annat fokuserar på deras placering och avstånd till gravplat-serna. Därefter arbetar jag vidare med en utvald servicestation och tar fram ett enkelt gestaltningsförslag för denna. Genom arbetet har jag förstått vikten i att ha en god förståelse för begravningsplatsens förutsättningar och besökarens behov för att kunna skapa en funktionell och användarvänlig servi-cestation. Det är även viktigt att anpassa stationernas utform-ning till begravningsplatsens arkitektoniska kvaliteter så att de samspelar med och förstärker dessa. Grave care became a growing issue during the 20th century as burial grounds came to be more minimalistic in their designs. The graves were no longer hidden behind hedges and neglected graves were considered to damage the burial grounds overall impression. To counteract this, greater demands were put on the grave owners to care for their relatives’ graves. To facilitate the maintenance process, several cemetery administrations began to offer maintenance services and provide public maintenance stations, where relatives had access to water and tools. Nowadays there is still no requirement for the cemetery administrations to provide these services, and due to this there are no rules for as to how the maintenance stations should be designed. The standards of the stations are widely ranged between cemeteries and in most cases, neither ease of use or aesthetics has been taken into account. This has resulted in poor designs that do not interact or strengthen the cemetery’s architectural values. With function, aesthetics and ease of use as the basis, I study the maintenance station further and investigate how its appearance affects the cemetery’s overall impression. In order to gain a greater knowledge of what a maintenance station is and what function it fills, I examine the cemetery's architectural history in Sweden, as well as who the visitor might be and what needs he may have. I also seek inspiration at cemeteries to get a better understanding of how a maintenance station might be designed. Finally, I put together a checklist of four questions with the information gathered as a basis. This checklist is then used in the inventory and analysis stage of my design proposals in this thesis’ result. The result consists of a design phase where I work with three cemeteries located in different cities in Sweden. The design phase consists of two parts. In its first part, I analyse the condition of the cemeteries and its maintenance stations as a whole, and develop proposals that demonstrates how the stations can be more efficiently spread at the cemeteries. While in the second part, I focus on a selected maintenance station and develop a basic design proposal for this. Through this thesis I have recognized the importance of having a good understanding of the burial site’s conditions and the visitors’ needs in order to be able to create a functional and user-friendly maintenance stations. It is also important to adapt the stations’ design to the cemetery's architectural qualities so that they interact with and reinforce these qualities. 2016-05-09 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9031/1/baath_s_160509.pdf Bååth, Sofia, 2016. Begravningsplatsens servicestationer : gestaltning för funktion, estetik och användarvänlighet. Second cycle, A2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5351 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Bååth, Sofia Begravningsplatsens servicestationer |
| title | Begravningsplatsens servicestationer |
| title_full | Begravningsplatsens servicestationer |
| title_fullStr | Begravningsplatsens servicestationer |
| title_full_unstemmed | Begravningsplatsens servicestationer |
| title_short | Begravningsplatsens servicestationer |
| title_sort | begravningsplatsens servicestationer |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9031/ https://stud.epsilon.slu.se/9031/ |