Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder
Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om vilka arter av sniglar som är skadegörare och visa på möjliga strategier för att kontrollera dem. Vilka arter av sniglar har vi som förekommer i Sverige och var förekommer de specifika arterna? Vilka av dem är stora skadegörare och vad är anledninge...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2016
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571442701172736 |
|---|---|
| author | Nilsson, Anna |
| author_browse | Nilsson, Anna |
| author_facet | Nilsson, Anna |
| author_sort | Nilsson, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om vilka arter av sniglar som är skadegörare och visa på möjliga strategier för att kontrollera dem. Vilka arter av sniglar har vi som förekommer i Sverige och var förekommer de specifika arterna? Vilka av dem är stora skadegörare och vad är anledningen bakom det? Vilka åtgärder kan man ta till? Jag har begränsat arbetet till arter av sniglar som förekommer i Sverige och fokuserat på trädgårdsproduktion och fritidsodling. Jag har sökt litteratur i SLU:s bibliotek i Alnarp samt i Laholms bibliotek och hämtat vetenskapliga artiklar genom Primo och Google Scholar samt i WebofScience och ScienceDirect. Jag har även använt mig av Jordbruksverkets hemsida för att genom deras publiceringar söka efter fler användbara källor.
Det finns 22 arter av sniglar i Sverige. Av dessa förekommer den spanska skogssnigeln och åkersnigeln som stora skadegörare. De orsakar skador både i trädgårdar och i odlingar. Båda arterna har förmågan att förekomma i mycket stort antal. Den spanska skogssnigeln är en invasiv art med få naturliga fiender i Sverige. Den livnär sig på flertalet olika födokällor. Åkersnigeln lägger ägg under en stor del av året och övervintrar både som ägg och som juvenil. Ett år med mycket nederbörd leder till stora förekomster av sniglar.
Det finns flera möjliga åtgärder för att kontrollera sniglarna. Att regelbundet samla in sniglarna för hand och avliva dem är effektivt men tidskrävande. Biologisk bekämpning med nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita är lämpligt vid bekämpning av åkersnigeln. Kemiska bekämpningsmedel innehållande järnfosfat är effektivt mot båda arterna. Den spanska skogssnigeln och åkersnigeln har gemensamma naturliga fiender bland flera arter av jordlöpare. Fällor och barriärer är bra komplement till andra åtgärder. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU8991 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU89912016-04-28T04:01:28Z Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder Slugs as pests : occurrence and need of actions Nilsson, Anna sniglar skadegörare spansk skogssnigel åkersnigel Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om vilka arter av sniglar som är skadegörare och visa på möjliga strategier för att kontrollera dem. Vilka arter av sniglar har vi som förekommer i Sverige och var förekommer de specifika arterna? Vilka av dem är stora skadegörare och vad är anledningen bakom det? Vilka åtgärder kan man ta till? Jag har begränsat arbetet till arter av sniglar som förekommer i Sverige och fokuserat på trädgårdsproduktion och fritidsodling. Jag har sökt litteratur i SLU:s bibliotek i Alnarp samt i Laholms bibliotek och hämtat vetenskapliga artiklar genom Primo och Google Scholar samt i WebofScience och ScienceDirect. Jag har även använt mig av Jordbruksverkets hemsida för att genom deras publiceringar söka efter fler användbara källor. Det finns 22 arter av sniglar i Sverige. Av dessa förekommer den spanska skogssnigeln och åkersnigeln som stora skadegörare. De orsakar skador både i trädgårdar och i odlingar. Båda arterna har förmågan att förekomma i mycket stort antal. Den spanska skogssnigeln är en invasiv art med få naturliga fiender i Sverige. Den livnär sig på flertalet olika födokällor. Åkersnigeln lägger ägg under en stor del av året och övervintrar både som ägg och som juvenil. Ett år med mycket nederbörd leder till stora förekomster av sniglar. Det finns flera möjliga åtgärder för att kontrollera sniglarna. Att regelbundet samla in sniglarna för hand och avliva dem är effektivt men tidskrävande. Biologisk bekämpning med nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita är lämpligt vid bekämpning av åkersnigeln. Kemiska bekämpningsmedel innehållande järnfosfat är effektivt mot båda arterna. Den spanska skogssnigeln och åkersnigeln har gemensamma naturliga fiender bland flera arter av jordlöpare. Fällor och barriärer är bra komplement till andra åtgärder. The purpose of this study is to widen the knowledge of which species of slugs are pests and present possible strategies how to control them. Which species of slugs do we have that occur in Sweden and where do the specific species occur? Which of them are great pests and what are the reasons behind it? What actions can be applied? I have limited this study to species of slugs which occur in Sweden and focused on horticulture and leisure culture. I have searched for literature in SLU’s library in Alnarp and in Laholm’s library and recovered scientific articles through Primo and Google Scolar and in WebofScience and ScienceDirect. I have also used the homepage of the Swedish Board of Agriculture to search for additional useful references through their publications. There are 22 species of slugs in Sweden. Of these the Iberian slug and the grey field slug occur as great pests. They cause great damage both in gardens and in cultures. Both species have the ability to occur in very great numbers. The Iberian slug is an invasive species with few natural enemies in Sweden. It feeds of many different food sources. The grey field slug lays eggs during a great part of the year and hibernates as both egg and as juvenile. A year with rich precipitation leads to an occurrence of a great number of slugs. There are several possible actions to control the slugs. To regularly collect the slugs by hand and kill them is effective but time consuming. Biological control with the nematode Phasmarhabditis hermaphrodita is suitable when fighting the grey field slug. Molluscicides containing iron phosphate is effective against both species. The Iberian slug and the grey field slug have common natural enemies among a few species of carabid beetles. Traps and barriers are good complements to other actions. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/8991/ |
| spellingShingle | sniglar skadegörare spansk skogssnigel åkersnigel Nilsson, Anna Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder |
| title | Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder |
| title_full | Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder |
| title_fullStr | Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder |
| title_full_unstemmed | Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder |
| title_short | Sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder |
| title_sort | sniglar som skadegörare : förekomst och behov av åtgärder |
| topic | sniglar skadegörare spansk skogssnigel åkersnigel |