Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg
Syftet med denna studie är att belysa sambandet mellan lokalt klimat och urbana fysiska strukturer. Det lokala klimatet, även kallat mikroklimatet, är klimatet som uppstår i direkt anslutning till ett objekt. Klimatanpassad design har alltid varit en del av nordiskt byggnadshantverk, något som har f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2015
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571436931907584 |
|---|---|
| author | Edström, Emelie |
| author_browse | Edström, Emelie |
| author_facet | Edström, Emelie |
| author_sort | Edström, Emelie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med denna studie är att belysa sambandet mellan lokalt klimat och urbana fysiska strukturer. Det lokala klimatet, även kallat mikroklimatet, är klimatet som uppstår i direkt anslutning till ett objekt. Klimatanpassad design har alltid varit en del av nordiskt byggnadshantverk, något som har försvunnit i byggandet av den moderna staden till förmån för andra planeringsaspekter såsom brandsäkerhet och krav på hög exploatering. Genom att använda stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg som exempel ämnar jag att exemplifiera och påvisa generella mönster i hur byggnadsstrukturer kan påverka den upplevda termiska komforten i stadsrummet. Termisk komfort kan förklaras som en persons upplevda nöjdhet i ett avgränsat rum och påverkas bland annat av klädsel, strålningstemperatur och utförd aktivitet. Tre förslag på framtida bebyggelsestrukturer analyseras i det digitala simuleringsprogrammet ENVI-met. Analyserna visar att det finns en tydlig korrelation mellan bebyggelsestrukturernas form och variationer i mikroklimatet. Stora variationer i höjdskillnader och bebyggelsens täthet innebär att det skapas turbulenta vindflöden samtidigt som markytan skuggas, vilket sänker den upplevda temperaturen. En småskalig och tät struktur med låg byggnadshöjd skapar däremot ett fördelaktigt mikroklimat. Studien problematiserar även kravet på hög exploatering i den centrala stadsmiljön och en ny täthetsnorm har utvecklas som inte följer tidigare riktlinjer för ljusinsläpp och kvalitéer i stadsrummet. Den gemene bilden av vad hög exploatering innebär gör att det inte går att skapa ett komfortabelt mikroklimat på dessa platser. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU8957 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU89572016-04-14T13:32:58Z Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg Thermal comfort in built environment : microclimate analysis with ENVI-met as an analysis tool Edström, Emelie mikroklimat termisk komfort vind bebyggelsestruktur exploateringstal förtätning Syftet med denna studie är att belysa sambandet mellan lokalt klimat och urbana fysiska strukturer. Det lokala klimatet, även kallat mikroklimatet, är klimatet som uppstår i direkt anslutning till ett objekt. Klimatanpassad design har alltid varit en del av nordiskt byggnadshantverk, något som har försvunnit i byggandet av den moderna staden till förmån för andra planeringsaspekter såsom brandsäkerhet och krav på hög exploatering. Genom att använda stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg som exempel ämnar jag att exemplifiera och påvisa generella mönster i hur byggnadsstrukturer kan påverka den upplevda termiska komforten i stadsrummet. Termisk komfort kan förklaras som en persons upplevda nöjdhet i ett avgränsat rum och påverkas bland annat av klädsel, strålningstemperatur och utförd aktivitet. Tre förslag på framtida bebyggelsestrukturer analyseras i det digitala simuleringsprogrammet ENVI-met. Analyserna visar att det finns en tydlig korrelation mellan bebyggelsestrukturernas form och variationer i mikroklimatet. Stora variationer i höjdskillnader och bebyggelsens täthet innebär att det skapas turbulenta vindflöden samtidigt som markytan skuggas, vilket sänker den upplevda temperaturen. En småskalig och tät struktur med låg byggnadshöjd skapar däremot ett fördelaktigt mikroklimat. Studien problematiserar även kravet på hög exploatering i den centrala stadsmiljön och en ny täthetsnorm har utvecklas som inte följer tidigare riktlinjer för ljusinsläpp och kvalitéer i stadsrummet. Den gemene bilden av vad hög exploatering innebär gör att det inte går att skapa ett komfortabelt mikroklimat på dessa platser. The aim of this thesis is to illustrate the relationship between local climate and urban physical structures. The local climate, also known as microclimate, is the climate that emerge in direct connection to an object. Climate adjusted building constructions has always been a part of nordic building crafts, but has disappeared in the construction of the modern city in favor of other planning aspects like fire safety and demands on high exploitation. By using the urban district Gullbergsvass in Gothenburg as an example, I aim to exemplify and demonstrate how urban structures influence thermal comfort. Thermal comfort is the perceived satisfaction within a limited space and is affected by clothing, radiation temperature and activity level etc. The software ENVI-met is used to analyze three proposals of future development in Gullbergsvass. The result show that there is an evident correlation between the building structures shape and variations in the microclimate. Large variations in building hight and density create turbulent winds and shaded areas, which lowers the perceived temperature. A low and dense structure will however create a favorable microclimate. The thesis problematize the current demand on high exploitation ratio in central urban districts. A new norm on density has emerged that does not follow previous guidelines on daylight and urban qualities. The common image of high exploitation ratio implies that a comfortable microclimate can not be created in these areas. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2015 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/8957/ |
| spellingShingle | mikroklimat termisk komfort vind bebyggelsestruktur exploateringstal förtätning Edström, Emelie Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg |
| title | Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg |
| title_full | Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg |
| title_fullStr | Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg |
| title_full_unstemmed | Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg |
| title_short | Termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med ENVI-met som analysverktyg |
| title_sort | termisk komfort i byggd miljö : mikroklimatanalyser med envi-met som analysverktyg |
| topic | mikroklimat termisk komfort vind bebyggelsestruktur exploateringstal förtätning |