Landskapsarkitektens landskapspreferenser
Det här arbetet är en undersökning av varför jag tycker som jag gör om de miljöer som omger mig. Utgångspunkten har varit den empiriska forskningen och specifikt två förklaringsmodeller som beskriver vad människors landskapspreferenser påverkas av - en biologisk och en kulturell. Den biologiska förk...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8839/ |
| _version_ | 1855571416726896640 |
|---|---|
| author | Åström, Matilda |
| author_browse | Åström, Matilda |
| author_facet | Åström, Matilda |
| author_sort | Åström, Matilda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det här arbetet är en undersökning av varför jag tycker som jag gör om de miljöer som omger mig. Utgångspunkten har varit den empiriska forskningen och specifikt två förklaringsmodeller som beskriver vad människors landskapspreferenser påverkas av - en biologisk och en kulturell. Den biologiska förklaringsmodellen menar att preferens påverkas av de miljöer som har haft evolutionär betydelse för människan och att dessa preferenser är generella för den mänskliga arten. Den kulturella förklaringsmodellen beskriver en mer individuell estetik där samhället, en individs uppväxt och erfarenheter påverkar preferensen.
Det är ofta landskapsarkitektens estetiska uppfattning som har avgörande roll för hur gestaltningen av en plats blir. Detta kan anses problematiskt då landskapsarkitekters estetiska uppfattning i många fall skiljer sig från brukarnas. Eftersom mina övertygelser och stilideal blir andra människors verklighet då de vistas i de miljöer som jag skapar, anser jag att det är viktigt att ifrågasätta mina egna preferenser och att förstå om de är individuella uppfattningar eller om de kan anses generella för den mänskliga arten.
Syftet med den här uppsatsen har varit att, utifrån biologiska och kulturella modeller, förklara vad mina landskapspreferenser påverkas av. Studien har utgått från två platser som jag tilltalas av: Sohlbergplassen längs länsväg 27 i Norge och Prästgatan i Gamla stan i Stockholm. Jag har jämfört platsernas egenskaper med vad den biologiska och kulturella förklaringsmodellen säger om landskapspreferens för att hitta en förklaring till varför jag tycker som jag gör om dem.
Slutsatsen är att min preferens påverkas av både mitt biologiska och mitt kulturella arv. Jag tilltalas av miljöer som ser ut att kunna gynna mänsklig överlevnad och miljöer som har ett viss mått av spänning. Jag tilltalas också av miljöer som har egenskaper som ligger i tiden eller som stämmer in på den estetik som är typiskt för den svenska kulturen. Jag känner mig trygg i miljöer som påminner mig om det landskap som jag har växt upp i och vissa saker har jag lärt mig att uppskatta på landskapsarkitektutbildningen.
Det är viktigt att som landskapsarkitekt ha förståelse för vad som påverkar landskapspreferensen då vi arbetar med att utforma platser för alla medborgare i samhället. Den biologiska förklaringsmodellen erbjuder riktlinjer som kan omvandlas till användbara gestaltningsverktyg eftersom den typen av preferens är generell för den mänskliga arten. De kulturella influenserna i samhället påverkar oss alltid och arkitekturen är ett uttryck för tidens anda. Att förstå detta är det första steget för att kunna hantera, behärska och utnyttja de kulturella influenserna i vårt arbete med att skapa bra arkitektur. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU8839 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU88392016-03-11T16:46:29Z https://stud.epsilon.slu.se/8839/ Landskapsarkitektens landskapspreferenser Åström, Matilda Landscape architecture Det här arbetet är en undersökning av varför jag tycker som jag gör om de miljöer som omger mig. Utgångspunkten har varit den empiriska forskningen och specifikt två förklaringsmodeller som beskriver vad människors landskapspreferenser påverkas av - en biologisk och en kulturell. Den biologiska förklaringsmodellen menar att preferens påverkas av de miljöer som har haft evolutionär betydelse för människan och att dessa preferenser är generella för den mänskliga arten. Den kulturella förklaringsmodellen beskriver en mer individuell estetik där samhället, en individs uppväxt och erfarenheter påverkar preferensen. Det är ofta landskapsarkitektens estetiska uppfattning som har avgörande roll för hur gestaltningen av en plats blir. Detta kan anses problematiskt då landskapsarkitekters estetiska uppfattning i många fall skiljer sig från brukarnas. Eftersom mina övertygelser och stilideal blir andra människors verklighet då de vistas i de miljöer som jag skapar, anser jag att det är viktigt att ifrågasätta mina egna preferenser och att förstå om de är individuella uppfattningar eller om de kan anses generella för den mänskliga arten. Syftet med den här uppsatsen har varit att, utifrån biologiska och kulturella modeller, förklara vad mina landskapspreferenser påverkas av. Studien har utgått från två platser som jag tilltalas av: Sohlbergplassen längs länsväg 27 i Norge och Prästgatan i Gamla stan i Stockholm. Jag har jämfört platsernas egenskaper med vad den biologiska och kulturella förklaringsmodellen säger om landskapspreferens för att hitta en förklaring till varför jag tycker som jag gör om dem. Slutsatsen är att min preferens påverkas av både mitt biologiska och mitt kulturella arv. Jag tilltalas av miljöer som ser ut att kunna gynna mänsklig överlevnad och miljöer som har ett viss mått av spänning. Jag tilltalas också av miljöer som har egenskaper som ligger i tiden eller som stämmer in på den estetik som är typiskt för den svenska kulturen. Jag känner mig trygg i miljöer som påminner mig om det landskap som jag har växt upp i och vissa saker har jag lärt mig att uppskatta på landskapsarkitektutbildningen. Det är viktigt att som landskapsarkitekt ha förståelse för vad som påverkar landskapspreferensen då vi arbetar med att utforma platser för alla medborgare i samhället. Den biologiska förklaringsmodellen erbjuder riktlinjer som kan omvandlas till användbara gestaltningsverktyg eftersom den typen av preferens är generell för den mänskliga arten. De kulturella influenserna i samhället påverkar oss alltid och arkitekturen är ett uttryck för tidens anda. Att förstå detta är det första steget för att kunna hantera, behärska och utnyttja de kulturella influenserna i vårt arbete med att skapa bra arkitektur. 2016-03-09 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8839/1/astrom_m_160309.pdf Åström, Matilda, 2016. Landskapsarkitektens landskapspreferenser. Second cycle, A2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5230 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Åström, Matilda Landskapsarkitektens landskapspreferenser |
| title | Landskapsarkitektens landskapspreferenser |
| title_full | Landskapsarkitektens landskapspreferenser |
| title_fullStr | Landskapsarkitektens landskapspreferenser |
| title_full_unstemmed | Landskapsarkitektens landskapspreferenser |
| title_short | Landskapsarkitektens landskapspreferenser |
| title_sort | landskapsarkitektens landskapspreferenser |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8839/ https://stud.epsilon.slu.se/8839/ |