Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning på skotare
Utmaningen med att öka produktiviteten i skotningsarbetet är inte bristen på bra teknik utan snarare förarens förmåga att utnyttja maskinens fulla kapacitet. Teknikutvecklingen går mot automation av repetitiva arbetsmoment för att minska den mänskliga påverkan. Mycket fokus ligger på delautomatis...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2015
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855571404223676416 |
|---|---|
| author | Andreasson, Elin Nylander, Erika |
| author_browse | Andreasson, Elin Nylander, Erika |
| author_facet | Andreasson, Elin Nylander, Erika |
| author_sort | Andreasson, Elin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Utmaningen med att öka produktiviteten i skotningsarbetet är inte bristen på bra teknik utan
snarare förarens förmåga att utnyttja maskinens fulla kapacitet. Teknikutvecklingen går mot
automation av repetitiva arbetsmoment för att minska den mänskliga påverkan. Mycket fokus
ligger på delautomatisering av kranarbetet. Det huvudsakliga syftet för denna studie var att
undersöka hur delautomatiserat kranarbete påverkar produktivitet och lönsamhet vid
skotningsarbete. Ett underliggande syfte var att sammanställa andra för- och nackdelar med
delautomatiserat kranarbete i jämförelse mot konventionell skotning. Den hypotes som legat
till grund är att delautomatiserat kranarbete är lönsamt och har positiva effekter på
förarmiljön. Grunden för detta arbete var litteraturstudier och matematiska analyser över
skotningskostnader och produktiviteter. Resultatet visade att delautomation gav en
tidsreducering som i sin tur gav ökad produktivitet. Total tidsreducering för hela
skotningsarbetet ökade med ökad tidsreduktion på arbetsmoment där kranen är aktiv och
minskade med ökat skotningsavstånd. Vid låga tidsreduceringar kunde lönsamhet ändå
uppnås jämfört mot konventionell teknik. Vid en tidsreducering på 10 % på arbetsmoment där
kranen är aktiv och med en investeringshöjning på 24 % gav det samma skotningskostnad
som en konventionell skotare vid ett skotningsavstånd på 250 m. En förväntad
investeringshöjning för en delautomatiserad skotare kommer troligen inte överstiga 24 %
varför den mest troligt blir lönsam. Resultatet från litteraturstudien visade även att
delautomation av kranstyrning har positiva effekter på förarens arbetsmiljö. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU8763 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU87632016-02-08T11:49:41Z Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning på skotare Profitability for semi automation on crane control of forwarders Andreasson, Elin Nylander, Erika delautomation skotare lönsamhet produktivitet förarmiljö Utmaningen med att öka produktiviteten i skotningsarbetet är inte bristen på bra teknik utan snarare förarens förmåga att utnyttja maskinens fulla kapacitet. Teknikutvecklingen går mot automation av repetitiva arbetsmoment för att minska den mänskliga påverkan. Mycket fokus ligger på delautomatisering av kranarbetet. Det huvudsakliga syftet för denna studie var att undersöka hur delautomatiserat kranarbete påverkar produktivitet och lönsamhet vid skotningsarbete. Ett underliggande syfte var att sammanställa andra för- och nackdelar med delautomatiserat kranarbete i jämförelse mot konventionell skotning. Den hypotes som legat till grund är att delautomatiserat kranarbete är lönsamt och har positiva effekter på förarmiljön. Grunden för detta arbete var litteraturstudier och matematiska analyser över skotningskostnader och produktiviteter. Resultatet visade att delautomation gav en tidsreducering som i sin tur gav ökad produktivitet. Total tidsreducering för hela skotningsarbetet ökade med ökad tidsreduktion på arbetsmoment där kranen är aktiv och minskade med ökat skotningsavstånd. Vid låga tidsreduceringar kunde lönsamhet ändå uppnås jämfört mot konventionell teknik. Vid en tidsreducering på 10 % på arbetsmoment där kranen är aktiv och med en investeringshöjning på 24 % gav det samma skotningskostnad som en konventionell skotare vid ett skotningsavstånd på 250 m. En förväntad investeringshöjning för en delautomatiserad skotare kommer troligen inte överstiga 24 % varför den mest troligt blir lönsam. Resultatet från litteraturstudien visade även att delautomation av kranstyrning har positiva effekter på förarens arbetsmiljö. The challenge of increasing the productivity of forwarding work is not the lack of good technology but rather the driver's ability to utilize the machine's full capacity. Technology development goes towards automation of repetitive tasks to reduce human impact. Much focus is on semi automation of crane work. The main purpose of this study was to investigate how the semi automated crane work affects the productivity and profitability in forwarding work. An underlying aim was to compile other advantages and disadvantages of semi automated crane work in comparison to conventional forwarding. The hypothesis was that semi automated crane work is profitable and has positive effects on the driver's environment. The basis for this work was literary studies and mathematical analyzes of forwarding costs and productivities. The results showed that the automation gave time reduction, which in turn resulted in increased productivity. Total time reduction for the entire forwarding work increased with increasing time reduction of operations where the crane is active and decreased with increasing forwarding distance. At low time reduction profitability could still be achieved compared to conventional technology. At a time reduction of 10 % of operations where the crane is active and with an investment increase of 24 % gave the same forwarding cost as a conventional forwarder at a forwarding distance of 250 m. The expected investment increase for a semi automated forwarder will probably not exceed 24 % of which it probably becomes profitable. The results of the literature study also showed that semi automation of crane control has a positive impact on operating environment. SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2015 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/8763/ |
| spellingShingle | delautomation skotare lönsamhet produktivitet förarmiljö Andreasson, Elin Nylander, Erika Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning på skotare |
| title | Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning
på skotare |
| title_full | Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning
på skotare |
| title_fullStr | Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning
på skotare |
| title_full_unstemmed | Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning
på skotare |
| title_short | Lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning
på skotare |
| title_sort | lönsamhet vid delautomatisering av kranstyrning
på skotare |
| topic | delautomation skotare lönsamhet produktivitet förarmiljö |