Den shoppingstyrda stadsdelen : med exempel från Fornebu
Det här examensarbetet som skrivs inom landskapsarkitektprogrammet vid SLU, Alnarp, har som huvudsyfte att undersöka hur kommersialisering påverkar offentliga rum. I arbetet studerar jag det relativt nya begreppet Shoppingstyrd stadsdel, det vill säga en nyetablerad stadsdel uppbyggd utifrån kö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2015
|
| Materias: |
| Sumario: | Det här examensarbetet som skrivs inom landskapsarkitektprogrammet
vid SLU, Alnarp, har som
huvudsyfte att undersöka hur kommersialisering
påverkar offentliga rum. I arbetet studerar jag det relativt
nya begreppet Shoppingstyrd stadsdel, det vill
säga en nyetablerad stadsdel uppbyggd utifrån köpcenter
och kommers. Genom att studera ett exempel
på ett sådant byggnadsprojekt, kopplad till teorier
om bland annat offentliga rum och kommersialisering,
avser jag att i uppsatsen besvara huvudfrågan:
Vad får kommersialiseringen i shoppingstyrda stadsdelar
för konsekvenser för det offentliga rummet?
Med en kvalitativ litteraturstudie som metod studerar
jag inledningsvis begreppet offentliga rum. Fem
förhållanden som påverkar frihet och kontroll i det
offentliga rummet belyses, nämligen tillgänglighet,
rätten till användning, anspråk, förändring och
ägande. Därefter redovisas handelns historia i Sverige,
för att ge en beskrivning av hur handelstendenser
genom tiden har ändrats och kommit att bli vad de
är idag. Avslutningsvis studeras kommersialiseringen
av offentliga rum, som närmare tar upp tendenser
i de kommersiella miljöerna och vilka konsekvenser
de ger för de offentliga rummen.
Som objekt för exemplet har jag valt Fornebu-projektet
utanför Oslo, Norge, där Bærum kommun tillsammans
med privata aktörer arbetar med en helt ny
stadsdel, med ett centralt lokaliserat köpcenter.
Studien av Fornebu är kvalitativ och undersöker visioner
med projektet samt vilken roll offentliga rum
har och kan komma att ha på platsen. Baserat på studier
av projekthandlingar, intervjuer och egna observationer
på plats, beskrivs inledningsvis bakgrunden
till projekt Fornebu. I nästa del görs egna analyser av
mötesplatser enligt projektets visioner, utifrån litteraturstudiens
fem förhållanden som påverkar frihet
och kontroll i det offentliga rummet. Exemplets avslutande
del gör en mer djupgående analys av köpcentret
Fornebu Center.
Avslutande kapitel innehåller en diskussion där jag
ämnar försöka beskriva vad som karaktäriserar en
shoppingstyrd stadsdel, samt hur de offentliga rummen
i dem påverkas av kommersialisering. För att
svara på frågeställningarna utgår jag i huvudsak från
Fornebu-projektet som stort, detta på grund av att
det är fler delar än köpcentret som påverkar det sociala
livet och de offentliga rummen.
Möjliga anledningar till att shoppingstyrda stadsdelar
börjat uppträda, är nutida samhällsideal som
handlar om miljömässig och social hållbarhet. Man
har kunnat se en trend med att bygga bostäder och
verksamheter kring kommersen, för att skapa blandade
funktioner, men också för att integrera handeln
med sitt kundunderlag. Den shoppingstyrda stadsdelen
kan möjligen karaktäriseras av att rikta sig till
en mer bemedlad målgrupp, med privatägd mark,
påkostade materialval och homogena och/eller konsumtionsbaserade
mötesplatser. Man kan eventuellt
konstatera att kommersialiseringen i den shoppingstyrda
stadsdelen leder till segregation, exkludering
och koreografering genom en förutbestämd exklusiv
design som lämnar lite eller inget utrymme till förändring.
Tendenserna med allt mer privatisering och kommersialisering
i stadsbyggnadsprojekt belyses genom
exemplet Fornebu, Norge, men är en generell företeelse
som kan ses på fler platser. Jag anser att kommuner
i framtiden måste öka sin medvetenhet och sitt
ansvar vid planeringsprocesser som i stor utsträckning
styrs av privata aktörer. Detta för att offentliga
rum ska kunna bli platser där människor på lika villkor
tillåts interagera och mötas, utan att särintressen
ska tillåtas styra. |
|---|