Mat i rättan tid : en diskussion om Landsbygdsprogrammets matsatsningar i Skåne 2007-2013
Mat och matproduktion är centralt i vårt samhälle, inte minst på den skånska landsbygden. Livsmedelsnäringen bidrar till samhällsnyttan inte bara genom att producera mat, utan också genom att skapa arbetstillfällen, hålla landskapet öppet, bidra till den biologiska mångfalden och den är helt cent...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2015
|
| Materias: |
| Sumario: | Mat och matproduktion är centralt i vårt samhälle, inte minst på den skånska landsbygden.
Livsmedelsnäringen bidrar till samhällsnyttan inte bara genom att producera mat, utan också
genom att skapa arbetstillfällen, hålla landskapet öppet, bidra till den biologiska mångfalden
och den är helt central när det gäller att upprätthålla en levande landsbygd. Nästan 160
miljoner av medlen från landsbygdsprogrammet som delats ut i Sverige gick till matsatsningar
i Skåne fördelat på Leader projektstöd, projektstöd och företagsstöd. Jag har kartlagt
matsatsningarna i Skåne på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne för att få en övergripande bild
av programperioden 2007-2013 och hur satsningarna på mat fördelat sig.
När det gäller livsmedelsproduktion kan man säga att landsbygdsprogrammet har två inriktningar.
Det ena inriktar sig på mervärden så som småskalighet, ekologisk produktion, traditionella
metoder och turism. Den andra inriktar sig på den rationella storskaliga produktionen
som ska bli effektivare, rationellare och modernare.
I min diskussion av matsatsningarnas effekt har jag tagit som utgångspunkter dels frågan om
vad programmet uttalat vill uppnå och dels frågan om vilken bild programmet skapar av
svensk landsbygd. Programmet är ett åtgärdsprogram och för att åtgärderna ska vara relevanta
måste de trycka på bristerna som stöden ska fylla. Landsbygden så som den framträder
genom programmets skrivningar, saknar bl.a. hållbar tillväxt och en fungerande livsmedelsproduktion.
I dagens samhälle är staden norm och det är dess företagsamhet och livsstil som
är normerande för hela vårt samhälle.
Diversifiering läggs fram som en nyhet. Men diversifiering eller mångsyssleri är inget nytt
på landsbygden. Landsbygdsprogrammet trycker på att företagande, miljöintegrerade produktionsmetoder,
lokalt entreprenörskap och utvecklingsarbete ska uppmuntras. Bara genom
att titta på ansökningarna som kommit in, syns landsbygdens komplexitet. Det finns
emellertid många likheter och vissa idéer som slår igenom. Det kan till exempel bero på att
stöden är utformade på ett visst sätt eller på att en del idéer uppmuntras mer än andra. Det
är bra att det finns många olika sorters stöd, för då täcks fler landsbygdsaktörer in.
Stöd är styrning och både piska och morot. I och med att stöden inte styr landsbygdsborna
direkt så som förbud eller regler skulle ha gjort, är det inte heller säkert att utfallet blir det
som politiken avsett.
Något som efterlyses är god kommunikation mellan aktörerna. Genom att ha ett öra mot
marken och ett gott och flexibelt samtal mellan myndigheter och de sökande kan effektiviteteten
och förtroendet dem emellan öka. |
|---|