Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor
I bl.a. svensk äggproduktion finns en önskan om att hålla värphönsen under en betydligt längre period än vad som görs idag. Om äggproducenter vill behålla värphöns längre i produktion bör särskilt produktionsuthållighet av ägg, skalkvalitet och fjäderplockning tas i beaktning samt benhälsa för att f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8506/ |
| _version_ | 1855571363202334720 |
|---|---|
| author | Gustafsson, Sanna |
| author_browse | Gustafsson, Sanna |
| author_facet | Gustafsson, Sanna |
| author_sort | Gustafsson, Sanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I bl.a. svensk äggproduktion finns en önskan om att hålla värphönsen under en betydligt längre period än vad som görs idag. Om äggproducenter vill behålla värphöns längre i produktion bör särskilt produktionsuthållighet av ägg, skalkvalitet och fjäderplockning tas i beaktning samt benhälsa för att få en ekonomisk och hållbar produktion. Normalt hålls en svensk värphöna i produktion i 60 veckor innan hon slaktas. Den största anledningen till varför dessa värphöns slaktas ut är en kombination av att de producerar skörare och tunnare äggskal och att de får en sämre äggproduktion. Det finns många utmaningar om värphönan skall vara frisk och välmående samtidigt som den skall producera många hållbara ägg under en sådan längre period. Ett hållfast och starkt äggskal är en grundförutsättning för att ägget skall hållas helt ända fram till konsumenten, vilket försämras med hönans stigande ålder. Om skalet inte hålls intakt innebär det även en risk för konsumenten att äta ägget eftersom ett skadat äggskal förlorar sitt naturliga skydd mot omvärlden och kan därmed exponeras för mikroorganismer. Värphöns producerar många ägg under sin korta livstid, vilket kräver en stor kalciumreserv för tillverkning av äggskalet. Denna reserv återfinns i värphönans ben och vingar, vilket gör att om denna reserv inte fylls på kommer benet bli skörare och öka risken för osteoporos eller benskörhet. Värphöns i den senare delen av produktionen drabbas oftare av frakturer, jämfört med i början av produktionen i framförallt vingar och ben, vilket kan innebära att hönsen får svårare och ta sig till foder och vatten. Eftersom värphöns upplever smärta om det uppkomit en fraktur på ben eller vingar, innebär det att det inte enbart är nödvändigt av hänsyn till ekonomin i denna viktiga fråga utan även för djurvälfärden. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU8506 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU85062015-09-24T10:43:37Z https://stud.epsilon.slu.se/8506/ Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor Gustafsson, Sanna Animal physiology and biochemistry Animal physiology - Growth and development Animal physiology - Reproduction I bl.a. svensk äggproduktion finns en önskan om att hålla värphönsen under en betydligt längre period än vad som görs idag. Om äggproducenter vill behålla värphöns längre i produktion bör särskilt produktionsuthållighet av ägg, skalkvalitet och fjäderplockning tas i beaktning samt benhälsa för att få en ekonomisk och hållbar produktion. Normalt hålls en svensk värphöna i produktion i 60 veckor innan hon slaktas. Den största anledningen till varför dessa värphöns slaktas ut är en kombination av att de producerar skörare och tunnare äggskal och att de får en sämre äggproduktion. Det finns många utmaningar om värphönan skall vara frisk och välmående samtidigt som den skall producera många hållbara ägg under en sådan längre period. Ett hållfast och starkt äggskal är en grundförutsättning för att ägget skall hållas helt ända fram till konsumenten, vilket försämras med hönans stigande ålder. Om skalet inte hålls intakt innebär det även en risk för konsumenten att äta ägget eftersom ett skadat äggskal förlorar sitt naturliga skydd mot omvärlden och kan därmed exponeras för mikroorganismer. Värphöns producerar många ägg under sin korta livstid, vilket kräver en stor kalciumreserv för tillverkning av äggskalet. Denna reserv återfinns i värphönans ben och vingar, vilket gör att om denna reserv inte fylls på kommer benet bli skörare och öka risken för osteoporos eller benskörhet. Värphöns i den senare delen av produktionen drabbas oftare av frakturer, jämfört med i början av produktionen i framförallt vingar och ben, vilket kan innebära att hönsen får svårare och ta sig till foder och vatten. Eftersom värphöns upplever smärta om det uppkomit en fraktur på ben eller vingar, innebär det att det inte enbart är nödvändigt av hänsyn till ekonomin i denna viktiga fråga utan även för djurvälfärden. In more countries e.g. Sweden there is a desire to maintain laying hens longer time compared with what they do today. If the hens are to be kept longer in production, the production of eggs, shell quality, and feather pecking are important factors to consider, but also bone health to get an economical sustainable production. Normally a Swedish laying hen is held in production for 60 weeks, thereafter the hen will be replaced with a younger individual. The main reason why the hens are replaced is a combination of many influencing factors. Production of more fragile and thinner eggshells and poorer egg production are making it difficult to obtain a favorable economy. There are many challenges to keep healthy and prosperous hens for longer periods. A strong egg shell is essential since the eggshell needs to be kept intact. A damaged egg shell loses its natural protection to the outside world and can therefore be exposed to microorganisms, which can cause a risk for the consumer. A laying hen is producing a large number of eggs during its short lifetime, which requires a large calcium reserve for production of the eggshell. This reserve is found in the legs and in the wings of the layer. If this reserve is not replenished, the bones become more fragile which increases the risk of osteoporosis. Laying hens in the latter part of the production often suffer fractures, compared with the younger hen, in particular, in the wings and legs, which makes it difficult for the laying hen to reach feed and water. Since it is proved that the laying hen is experiencing pain if a fracture arises, it is important to take into account both economic and animal welfare elements, if the hens are to be kept longer in production. 2015-09-24 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8506/7/gustafsson_s_150917.pdf Gustafsson, Sanna, 2015. Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor : vilka utmaningar kan finnas i slutet av den förlängda produktionsperioden?. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-650.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4863 swe |
| spellingShingle | Animal physiology and biochemistry Animal physiology - Growth and development Animal physiology - Reproduction Gustafsson, Sanna Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor |
| title | Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor |
| title_full | Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor |
| title_fullStr | Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor |
| title_full_unstemmed | Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor |
| title_short | Att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor |
| title_sort | att hålla högpresterande värphöns friska i 100 veckor |
| topic | Animal physiology and biochemistry Animal physiology - Growth and development Animal physiology - Reproduction |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8506/ https://stud.epsilon.slu.se/8506/ |