Konindexbaserad prognostisering av spårdjup på sedimentmarker för Komatsus skotare
I Sverige sker idag avverkning och terrängtransport av virke till största del mekaniserat. Vid terrängtransport av virke med en skotare skapas ofta en spårbildning i marken. Spårbildningen kan leda till körskador. Körskador är en fråga som många intressenter vill undvika, bl. a. maskintillverkare so...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8499/ |
| Sumario: | I Sverige sker idag avverkning och terrängtransport av virke till största del mekaniserat. Vid terrängtransport av virke med en skotare skapas ofta en spårbildning i marken. Spårbildningen kan leda till körskador. Körskador är en fråga som många intressenter vill undvika, bl. a. maskintillverkare som till exempel Komatsu Forest AB. Målet med examensarbetet var att ta fram ett Excelbaserat redskap för spårdjupsprognostisering avsett för Komatsu Forests olika skotarmodeller med olika däcksstorlekar, ringtryck och axelbelastningar, med eller utan boggiband vid upprepade överfarter på sedimentmarker med olika bärighet. Delsyften var därför att sammanställa befintliga matematiska modeller/metoder för spårdjupsberäkning och analysera/välja mest lämpliga för skogsterräng och skotare samt genomföra analyser med valda metoder där olika parametrar varierades. Som grund för bärighetsklassificering användes konindex (markens penetrationsmotstånd).
Prognostisering av spårdjup gjordes för samtliga Komatsu Forests skotarmodeller av årsmodell 2015 utifrån tekniska specifikationer. Redskapet och prognoserna visade att användande av band på skotare kan minska spårbildningen med mer än 60 % och att störst minskning var på marker med låg bärighet. En minskning av ringtrycket i däcken från 600 kPa till 450 kPa kan bidra till att minska spårbildningen med 30 %. Resultaten från prognoserna överensstämmer bra med tidigare utförda studier och det framtagna redskapet bör därför kunna användas som avsett. Validering mot fältstudier är dock angelägen liksom att utveckla redskapet, exv. till att även inkludera moränmarker och band av olika typ. |
|---|