Ut till bygdens alla hörn?
Under 1900-talets andra hälft genomfördes kommunsammanslagningar i Sverige. Sammanslagningarna innebar större och färre kommuner, vilket ledde till en förändrad struktur på landsbygder runt om i landet. Kommunbygderåd bildades som en del i Hela Sverige ska levas led att stödja och organisera loka...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8473/ |
| Sumario: | Under 1900-talets andra hälft genomfördes kommunsammanslagningar i Sverige.
Sammanslagningarna innebar större och färre kommuner, vilket ledde till en förändrad
struktur på landsbygder runt om i landet. Kommunbygderåd bildades som en
del i Hela Sverige ska levas led att stödja och organisera lokala utvecklingsgrupper.
Kommunbygderåden består av lokala grupper och föreningar på kommunal nivå,
där grupperna kan samverka med varandra och med kommunen.
I detta examensarbete i Agronomprogrammet med inriktning på landsbygdsutveckling
undersöks kommunbygderådets roll i Hedemora kommun. Syftet är att beskriva
kommunbygderådets funktioner i kommunen, med fokus på kontakten mellan
kommunstyrelse, kommunbygderådets styrelse och dess medlemsföreningar. Studien
tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, med personer från kommunen,
föreningslivet och kommunbygderådet. Det teoretiska ramverket utgår ifrån teorier
om demokrati och organisering med inriktning på lärande, samverkan, och delaktighet.
Kommunbygderåd har förutsättningar att bidra med en fördjupad demokrati genom
att fungera som en kommunikationskanal mellan politiker, tjänstepersoner och
landsbygdsbor. I Hedemora finns det dock skilda förväntningar på kommunbygderådets
roll, vilket försvårar arbetet och skapar spänningar mellan aktörer. För att
kommunbygderådet ska stärka sin roll som demokratibärare finns det ett behov av
att tydliggöra rådets roll gentemot både tjänstepersoner, politiker och föreningar.
Föreningarna har liten kunskap om kommunbygderådet och är i låg grad delaktiga i
rådets arbete, vilket gör att kommunbygderådets demokratiska legitimitet kan ifrågasättas. |
|---|