Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning
Lagändringen år 1993 i skogsvårdslagen medförde en annan syn på skogsbruket. Istället för enbart produktion jämställdes det målet med ett miljömål, vilket innebar att skogsägare fick ett större ansvar för att utföra naturvårdsåtgärder. Till en början uppvisades ett bra resultat, den generell hänsyn...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Inglés Swedish |
| Published: |
2015
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/8402/ |
| _version_ | 1855571345116495872 |
|---|---|
| author | Samuelsson, Jonas Gynnerstedt, Elin |
| author_browse | Gynnerstedt, Elin Samuelsson, Jonas |
| author_facet | Samuelsson, Jonas Gynnerstedt, Elin |
| author_sort | Samuelsson, Jonas |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Lagändringen år 1993 i skogsvårdslagen medförde en annan syn på skogsbruket. Istället för enbart produktion jämställdes det målet med ett miljömål, vilket innebar att skogsägare fick ett större ansvar för att utföra naturvårdsåtgärder. Till en början uppvisades ett bra resultat, den generell hänsyn och frivilliga avsättningen ökade i omfattning. Men trender visade att i början av 2000-talet minskade båda åtgärderna i omfattning.
Vårt syfte med studien är därför att analysera de bakomliggande faktorerna som styr skogsägarens inställning till att göra eller inte göra generell hänsyn och frivillig avsättning genom att svara på följande frågeställningar:
• Har skogsåtgärders ekonomiska konsekvenser betydelse för privata skogsägare i deras beslut gällande generell hänsyn och frivillig avsättning?
• Finns det ett samband mellan kunskap och att göra frivillig avsättning respektive generell hänsyn?
• Vilken är den viktigaste anledningen vid beslutet att utföra eller inte utföra frivillig avsättning respektive generell hänsyn?
Undersökningen genomfördes med enkäten ” Naturvård i svenskt skogsbruk” som skickades ut till slumpade skogsägare i hela Sverige. Visuell och statistisk analys användes för att besvara arbetets frågeställningar.
Arbetets resultat kan sammanfattas med följande punkter:
• Oavsett utbildningsnivå finns ingen skillnad på hur man uppfattar 30 § i skogsvårdslagen.
• Den största anledningen till att inte utföra generell hänsyn är kunskapsbrist.
• Även om respondenterna tycker att det är viktigt att förstå åtgärders ekonomiska konsekvenser är inte ekonomi en viktig faktor till varför man inte väljer att utföra generell hänsyn eller frivillig avsättning.
• Att öka förståelsen för begreppen generell hänsyn och frivillig avsättning är en viktig milstolpe i det svenska skogsbruket |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU8402 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Inglés swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU84022015-08-27T07:03:50Z https://stud.epsilon.slu.se/8402/ Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning Samuelsson, Jonas Gynnerstedt, Elin Forestry production Lagändringen år 1993 i skogsvårdslagen medförde en annan syn på skogsbruket. Istället för enbart produktion jämställdes det målet med ett miljömål, vilket innebar att skogsägare fick ett större ansvar för att utföra naturvårdsåtgärder. Till en början uppvisades ett bra resultat, den generell hänsyn och frivilliga avsättningen ökade i omfattning. Men trender visade att i början av 2000-talet minskade båda åtgärderna i omfattning. Vårt syfte med studien är därför att analysera de bakomliggande faktorerna som styr skogsägarens inställning till att göra eller inte göra generell hänsyn och frivillig avsättning genom att svara på följande frågeställningar: • Har skogsåtgärders ekonomiska konsekvenser betydelse för privata skogsägare i deras beslut gällande generell hänsyn och frivillig avsättning? • Finns det ett samband mellan kunskap och att göra frivillig avsättning respektive generell hänsyn? • Vilken är den viktigaste anledningen vid beslutet att utföra eller inte utföra frivillig avsättning respektive generell hänsyn? Undersökningen genomfördes med enkäten ” Naturvård i svenskt skogsbruk” som skickades ut till slumpade skogsägare i hela Sverige. Visuell och statistisk analys användes för att besvara arbetets frågeställningar. Arbetets resultat kan sammanfattas med följande punkter: • Oavsett utbildningsnivå finns ingen skillnad på hur man uppfattar 30 § i skogsvårdslagen. • Den största anledningen till att inte utföra generell hänsyn är kunskapsbrist. • Även om respondenterna tycker att det är viktigt att förstå åtgärders ekonomiska konsekvenser är inte ekonomi en viktig faktor till varför man inte väljer att utföra generell hänsyn eller frivillig avsättning. • Att öka förståelsen för begreppen generell hänsyn och frivillig avsättning är en viktig milstolpe i det svenska skogsbruket In 1993 the forestry law changed which resulted in a different view on Swedish forestry. Instead of only promoting production, the law now equated production goals with environmental goals, which meant that the forest owner got a larger responsibility to execute nature conservation measures. At first, the results where good: general consideration and voluntary conservation areas increased. But trends showed that both measures decreased in the beginning of the 21st century. The purpose of this study is therefore to analyze the underlying factors that control forest owner’s attitude to execute or not execute general consideration and voluntary conservation area by answering the following question: • Have economic consequences of forestry measures significance for private forest owners in their decisions concerning general consideration and voluntary conservation area? • Is there a connection between knowledge and planning for voluntary conservation area and general consideration? • What is the most important factor in decision-making regarding to execute or not to execute voluntary conservation area and general consideration? The survey was conducted by a questionnaire called “Environmental consideration in Swedish forestry” ("Naturvård i svenskt skogsbruk") and were sent out to random forest owners in Sweden. Visual and statistical analysis was used to answer the work questions. The result of the work can be summarized by following points: • Regardless of education, there is no difference in the perception of 30 § Forestry law. • The strongest reason not to execute general consideration is the lack of knowledge. • Although respondents think it is important to understand the impact of economic measures, economy is not an important factor to why the forest owner do not choose to execute general consideration or voluntary conservation area. • It is important to increase understanding for the concepts general consideration and voluntary conservation in Swedish forestry. 2015-08-20 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf en https://stud.epsilon.slu.se/8402/1/Samuelsson_J_Gynnerstedt_E_150820.pdf Samuelsson, Jonas and Gynnerstedt, Elin, 2015. Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-545.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4766 swe |
| spellingShingle | Forestry production Samuelsson, Jonas Gynnerstedt, Elin Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning |
| title | Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning |
| title_full | Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning |
| title_fullStr | Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning |
| title_full_unstemmed | Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning |
| title_short | Skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning |
| title_sort | skogsägarens syn på generell hänsyn och frivillig avsättning |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8402/ https://stud.epsilon.slu.se/8402/ |