Doftande trädgårdar för synskadade
Ända sedan antikens Grekland har det varit känt att växternas dofter har en lugnande inverkan på människan. Även en så enkel åtgärd som att se grönska runt omkring oss i vår vardag minskar stressnivån och höjer vårt välmående. Men en synskadad person kan inte se grönskan runt omkring oss och kan...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8396/ |
| Sumario: | Ända sedan antikens Grekland har det varit känt att växternas dofter har en
lugnande inverkan på människan. Även en så enkel åtgärd som att se grönska
runt omkring oss i vår vardag minskar stressnivån och höjer vårt välmående.
Men en synskadad person kan inte se grönskan runt omkring oss och kan
således inte i samma utsträckning ta del av det välmående vi upplever. Det här
arbetet syftar till att sammanställa teorier som underlättar för synskadade att
uppleva en grön miljö, med fokus på doft.
Växtligheten ska vara doftande men för att förhöja upplevelsen av trädgården
bör även taktila växter och växter som prasslar i vinden användas. Färgstarka
växter kan med fördel blandas med de doftande för att förhöja det visuella
intrycket och för att inte skapa en doftchock.
Utöver att välja rätt växter till rätt plats och dessutom välja doftande växter
tillkommer en del aspekter när det gäller platsens fysiska egenskaper för att
underlätta för de synskadade. Gångarnas uppbyggnad är viktig och bör vara
tydlig och enkel att följa samt anpassad för synskadade med ledsyn likväl som
de som helt saknar synförmåga.
En person med stort socialt umgänge har bättre hälsa än en person som är
isolerad och många synskadade upplever ett social utanförskap på grund av sitt
handikapp. Detta i kombination med att de inte får den stressänkande dosen av
grönska som vi seende får varje dag skapar ett behov av grönytor designade för
synskadade där de både kan umgås och ta del av grönskan på sitt eget vis.
Trädgårdarna bör därför utformas så att det finns plats för socialt umgänge,
men även för avskildhet för den som vill det. |
|---|