Landskapsaspekten i åtgärdsvalsstudier
Transportsystemet i sin helhet ska betraktas i ett samhällsbyggnadsperspektiv. Infrastruktur ger förutsättningarna för markanvändning och bebyggelseutveckling. Genom en samordnad planering tillsammans med kommuner och andra planeringsorgan finns förutsättningar att hitta lösningar som gynnar en h...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8363/ |
| Sumario: | Transportsystemet i sin helhet ska betraktas i ett samhällsbyggnadsperspektiv. Infrastruktur
ger förutsättningarna för markanvändning och bebyggelseutveckling.
Genom en samordnad planering tillsammans med kommuner och andra planeringsorgan
finns förutsättningar att hitta lösningar som gynnar en hållbar samhällsutveckling
och som följer de transportpolitiska målen. Trafikverket, SKL och Boverket
har gemensamt tagit fram ett arbetssätt, kallad Åtgärdsvalsstudie (ÅVS), att
använda i tidig planering innan åtgärd har valts. Studien ska vara förutsättningslös
och valet av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. I arbetssättet
ingår ett samarbete med andra berörda aktörer.
Enligt landskapskonventionen (ELC) ska landskapet ses som en gemensam resurs
och i samband med planering och förvaltning lägger ELC stor vikt vid den
demokratiska aspekten. Ett annat av ELC:s syften är också att utveckla en helhetssyn
på landskapet, som kan leda till en hållbar förvaltning av detta. I Trafikverkets
handledning för ÅVS inbegrips idag inte landskapsfrågorna. Däremot skapas i
ÅVS:en ett bra sammanhang för dialog kring planering och förvaltning.
Ett sätt att hantera de fysiska landskapsförutsättningarna i ett helhetsperspektiv är
att använda landskapskaraktäriseringsanalys (LKA). I Trafikverkets forskningsprojekt
Landskap i Långsiktig Planering (LiLP) gjordes en regional LKA över Västra
Götaland, vilken med fördjupning och anpassning utgjorde underlag för tre ÅVS:er:
Kinnekullebanan, Västra Stambanan och väg 190. Dessa ÅVS:er har utvärderats
utifrån frågeställningen: Bidrar landskapskaraktärsanalys som underlag och arbetsmetod
i ÅVS:er till mer hållbara och samhällsekonomiskt effektiva lösningar som
uppfyller transportpolitikens hänsynsmål och den europeiska landskapskonventionen?
En jämförelse har också gjorts mellan dessa och två ÅVS:er som inte haft ett
sådant underlag: Mittstråket och väg 225.
Utvärderingen, som gjordes genom instudering och intervjuer, har angett att det
som skiljer ut de studerade ÅVS:erna som haft en LKA som underlag är framför allt
att landskapsfrågorna och hänsynsmålet har beaktats på ett eller annat sätt, vilket
inte gäller jämförelsestudierna. Hur det påverkat ÅVS-processen har däremot varierat.
LKA som underlag bidrar inte automatiskt till mer hållbara och samhällsekonomiskt
effektiva lösningar. Ett bra landskapsunderlag är en förutsättning, men det
är hur kunskapen och kompetensen tas till vara i ÅVS-processen som är avgörande.
I samband med revideringen av handledningen bör dessa frågor som gäller landskapet
komma fram tydligare och i rätt skede. |
|---|