Imagen de Portada
Código QR

Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro

Världen står inför klimatförändringar vilket uppmärksammades av FN redan år 1992 då klimatöverenskommelsen Agenda 21 nedtecknades. Definitionen av hållbarhet och hållbar utveckling uppkom strax dessförinnan med sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv för att...

Descripción completa

Autor principal: Edin, Viola
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2015
Materias:
Landscape architecture
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/8359/
_version_ 1855571339466768384
author Edin, Viola
author_browse Edin, Viola
author_facet Edin, Viola
author_sort Edin, Viola
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Världen står inför klimatförändringar vilket uppmärksammades av FN redan år 1992 då klimatöverenskommelsen Agenda 21 nedtecknades. Definitionen av hållbarhet och hållbar utveckling uppkom strax dessförinnan med sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv för att råda bot på de negativa konsekvenser samhällsutvecklingen orsakat miljön. Globala miljömål antogs för att hejda eskalering av miljöproblemen samtidigt som länderna själva ansvarade för att upprätta nationella åtgärder. Sveriges regering har nedtecknat 16 miljökvalitetsmål som ska verkställas till år 2020 vilket bland annat innefattar målet God bebyggd miljö där riktade åtgärder finns för att minska energiförbrukning i landets bostäder och användandet av fossila bränslen, fasa ut skadliga föroreningar och skapa välfungerande, trygga och hälsosamma boendemiljöer och samhällsutveckling. Samtidigt som det idag ställs högre krav på boendemiljön i Sverige genom miljökvalitetsmålen så finns det särskilda renoveringsbehov av bostäderna som byggdes under rekordåren 1965-­‐74. Det var över en miljon bostäder som upprättades i Sverige under dessa år, vilket kom att kallas miljonprogrammet, som idag har tekniska brister och energiförluster. Rekordårens bostadsområden, främst i förorterna har fått ett negativt anseende och samhällsutvecklingen har inneburit segregering av stadsdelar där bland annat ekonomiska förutsättningar har skiljt befolkningen åt. För att bryta destruktiva mönster med ökade samhällsklyftor och risk för polariserade städer finns det idag bostadsideal där funktionsblandning med varierade boendeformer för olika samhällsgrupper är idealet. Visionen om det goda samhället är då att sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekter tillämpas. Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen åren 2008-­‐2012 för att uppmuntra hållbarhet vid nybyggnads-­‐ och renoveringsprojekt genom statliga subventioner till anhållna förslag. Det allmännyttiga bostadsbolaget i Örebro, ÖBO, ansökte till Delegationen för hållbara städer år 2010 för upprustning av miljonprogramsområdet Vivalla i projektet ”Mitt gröna kvarter” och har sedan dess arbetat med stadsdelsförnyelse och renovering av kvarteret Hjärstaskogen. I ansökan till Delegationen för hållbara städer har ÖBO preciserat de planerade åtgärder som projektet innebär. I detta arbete analyseras och utvärderas hållbarhetsaspekter på utvalda punkter i projektet ”Mitt gröna kvarter” i syfte att ta reda på om projektets intention genomförts. Mitt gröna kvarter är ett projekt där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet eftersträvas för att skapa en ny identitet för området och integrera stadsdelen Vivalla i Örebro. Projektet ämnar öka attraktiviteten i området, skapa varierade upplåtelseformer och en ny kvartersstruktur för att efterlikna staden i övrigt. Bostadshusen i kvarteret har i och med energibesparande åtgärder, tilläggsisolering, ny ventilation och fönster etcetera, fått en ny utformning liksom de privata uteplatserna vilka har utökats. Två bostadshus har rivits och ett punkthus är klart för byggstart år 2015, och gårdsgator har anlagts intill huskropparna på de tidigare bilfria gårdarna. Sociala åtgärder som utförts inom projektet är bland annat boendebyggarna vilket är en arbetsmarknadssatsning i Vivalla, för att integrera de boende i arbetslivet. Fysiska förändringar har utförts i boendemiljön för att skapa nya större bostadsgårdar, med gemensamma mötesplatser med förhoppningen att skapa en kvarterskänsla. Även riktade åtgärder har utförts för att möta klimatförändringar med lokalt omhändertagande av dagvatten som sedumvegetation på tak, uppsamlingsmagasin och fördröjning av nederbörd. ÖBO anger även avsikten med omgestaltningen att minska mängden hårdgjorda ytor till förmån för mer vattengenomsläppliga material. Aktiv betong, ett beläggningsmaterial vilket marknadsförs som reducerande av kväveutsläpp från bilar har föreskrivits i projektet. Syftet med arbetet är att ta reda på om intentionerna om hållbarhet i projektet ”Mitt gröna Kvarter” genomförts i projektet. Detta undersöks genom att jämföra ÖBO´s ansökan till delegationen för hållbara städer med det färdigställda resultatet. En av slutsatserna är att hållbarhet i projektet ”Mitt gröna kvarter” har inneburit kompromisser mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. Bostadsbolaget har agerat för en identitetsförändring av området och eftersträvat en kvarterskänsla för att öka attraktiviteten och förändra den allmänna negativa föreställningen av området. Många hushåll har flyttat ifrån kvarteret vilket talar emot social hållbarhet men för en strävan av en blandad social mix vilket är dagens bostadsideal för integrering. Stora miljömässiga renoveringar har genomförts för att energieffektivisera radhusen samtidigt som riskreducerande åtgärder gjorts i utemiljön för att möta förväntade klimatförändringar med ökade nederbördsmängder. Bostadsgårdarna har blivit större och fått högre kvalitéer vilket talar för trivsel i kvarteret, bilar har förts in i bostadsmiljön vilket talar emot miljöprofilen som projektet haft. Oavsett miljövänliga eller sociala åtgärder krävs en förändrad konsumtion och livsstil för att minska konsekvenserna av klimatförändringar. Bilberoendet behöver byggas bort för att minska koldioxidutsläpp och kollektiva lösningar bör implementeras. Bostadsområdet har således fått en helt ny gestaltning och intresset för de nya lägenheterna i ”Mitt gröna kvarter” har generellt sett varit större än i resterande del av Vivalla. Bostadsbolaget är mycket nöjda med resultatet av projektet och boendebyggarna är en satsning som ÖBO kommer att fortsätta med vid nya upphandlingar.
format First cycle, G2E
id RepoSLU8359
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2015
publishDateSort 2015
record_format eprints
spelling RepoSLU83592015-08-20T15:30:03Z https://stud.epsilon.slu.se/8359/ Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro Edin, Viola Landscape architecture Världen står inför klimatförändringar vilket uppmärksammades av FN redan år 1992 då klimatöverenskommelsen Agenda 21 nedtecknades. Definitionen av hållbarhet och hållbar utveckling uppkom strax dessförinnan med sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv för att råda bot på de negativa konsekvenser samhällsutvecklingen orsakat miljön. Globala miljömål antogs för att hejda eskalering av miljöproblemen samtidigt som länderna själva ansvarade för att upprätta nationella åtgärder. Sveriges regering har nedtecknat 16 miljökvalitetsmål som ska verkställas till år 2020 vilket bland annat innefattar målet God bebyggd miljö där riktade åtgärder finns för att minska energiförbrukning i landets bostäder och användandet av fossila bränslen, fasa ut skadliga föroreningar och skapa välfungerande, trygga och hälsosamma boendemiljöer och samhällsutveckling. Samtidigt som det idag ställs högre krav på boendemiljön i Sverige genom miljökvalitetsmålen så finns det särskilda renoveringsbehov av bostäderna som byggdes under rekordåren 1965-­‐74. Det var över en miljon bostäder som upprättades i Sverige under dessa år, vilket kom att kallas miljonprogrammet, som idag har tekniska brister och energiförluster. Rekordårens bostadsområden, främst i förorterna har fått ett negativt anseende och samhällsutvecklingen har inneburit segregering av stadsdelar där bland annat ekonomiska förutsättningar har skiljt befolkningen åt. För att bryta destruktiva mönster med ökade samhällsklyftor och risk för polariserade städer finns det idag bostadsideal där funktionsblandning med varierade boendeformer för olika samhällsgrupper är idealet. Visionen om det goda samhället är då att sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekter tillämpas. Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen åren 2008-­‐2012 för att uppmuntra hållbarhet vid nybyggnads-­‐ och renoveringsprojekt genom statliga subventioner till anhållna förslag. Det allmännyttiga bostadsbolaget i Örebro, ÖBO, ansökte till Delegationen för hållbara städer år 2010 för upprustning av miljonprogramsområdet Vivalla i projektet ”Mitt gröna kvarter” och har sedan dess arbetat med stadsdelsförnyelse och renovering av kvarteret Hjärstaskogen. I ansökan till Delegationen för hållbara städer har ÖBO preciserat de planerade åtgärder som projektet innebär. I detta arbete analyseras och utvärderas hållbarhetsaspekter på utvalda punkter i projektet ”Mitt gröna kvarter” i syfte att ta reda på om projektets intention genomförts. Mitt gröna kvarter är ett projekt där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet eftersträvas för att skapa en ny identitet för området och integrera stadsdelen Vivalla i Örebro. Projektet ämnar öka attraktiviteten i området, skapa varierade upplåtelseformer och en ny kvartersstruktur för att efterlikna staden i övrigt. Bostadshusen i kvarteret har i och med energibesparande åtgärder, tilläggsisolering, ny ventilation och fönster etcetera, fått en ny utformning liksom de privata uteplatserna vilka har utökats. Två bostadshus har rivits och ett punkthus är klart för byggstart år 2015, och gårdsgator har anlagts intill huskropparna på de tidigare bilfria gårdarna. Sociala åtgärder som utförts inom projektet är bland annat boendebyggarna vilket är en arbetsmarknadssatsning i Vivalla, för att integrera de boende i arbetslivet. Fysiska förändringar har utförts i boendemiljön för att skapa nya större bostadsgårdar, med gemensamma mötesplatser med förhoppningen att skapa en kvarterskänsla. Även riktade åtgärder har utförts för att möta klimatförändringar med lokalt omhändertagande av dagvatten som sedumvegetation på tak, uppsamlingsmagasin och fördröjning av nederbörd. ÖBO anger även avsikten med omgestaltningen att minska mängden hårdgjorda ytor till förmån för mer vattengenomsläppliga material. Aktiv betong, ett beläggningsmaterial vilket marknadsförs som reducerande av kväveutsläpp från bilar har föreskrivits i projektet. Syftet med arbetet är att ta reda på om intentionerna om hållbarhet i projektet ”Mitt gröna Kvarter” genomförts i projektet. Detta undersöks genom att jämföra ÖBO´s ansökan till delegationen för hållbara städer med det färdigställda resultatet. En av slutsatserna är att hållbarhet i projektet ”Mitt gröna kvarter” har inneburit kompromisser mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. Bostadsbolaget har agerat för en identitetsförändring av området och eftersträvat en kvarterskänsla för att öka attraktiviteten och förändra den allmänna negativa föreställningen av området. Många hushåll har flyttat ifrån kvarteret vilket talar emot social hållbarhet men för en strävan av en blandad social mix vilket är dagens bostadsideal för integrering. Stora miljömässiga renoveringar har genomförts för att energieffektivisera radhusen samtidigt som riskreducerande åtgärder gjorts i utemiljön för att möta förväntade klimatförändringar med ökade nederbördsmängder. Bostadsgårdarna har blivit större och fått högre kvalitéer vilket talar för trivsel i kvarteret, bilar har förts in i bostadsmiljön vilket talar emot miljöprofilen som projektet haft. Oavsett miljövänliga eller sociala åtgärder krävs en förändrad konsumtion och livsstil för att minska konsekvenserna av klimatförändringar. Bilberoendet behöver byggas bort för att minska koldioxidutsläpp och kollektiva lösningar bör implementeras. Bostadsområdet har således fått en helt ny gestaltning och intresset för de nya lägenheterna i ”Mitt gröna kvarter” har generellt sett varit större än i resterande del av Vivalla. Bostadsbolaget är mycket nöjda med resultatet av projektet och boendebyggarna är en satsning som ÖBO kommer att fortsätta med vid nya upphandlingar. 2015-08-05 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8359/7/edin_v_150805.pdf Edin, Viola, 2015. Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro : har projektet uppnått dess intention om hållbarhet?. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4738 swe
spellingShingle Landscape architecture
Edin, Viola
Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro
title Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro
title_full Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro
title_fullStr Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro
title_full_unstemmed Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro
title_short Utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet Mitt gröna kvarter i Örebro
title_sort utvärdering av hållbarhetsaspekter i projektet mitt gröna kvarter i örebro
topic Landscape architecture
url https://stud.epsilon.slu.se/8359/
https://stud.epsilon.slu.se/8359/

Ejemplares similares