Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö
Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2015
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/8282/ |
| _version_ | 1855571326896439296 |
|---|---|
| author | Raustorp, Maria |
| author_browse | Raustorp, Maria |
| author_facet | Raustorp, Maria |
| author_sort | Raustorp, Maria |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov.
Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet.
Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten.
Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet. Utifrån dess aspekter gjordes en kvalitativ bearbetning av Gehls böcker Cities for people och Life between the buildings. Resultatet visar att aspekterna närhet och gångavstånd, täthet, varierad markanvändning, konnektivitet, gångvägar, tillgång till park och offentlig yta, säkerhet, estetik och nivåskillnader gynnar promenadvänlighet och ökad fysisk aktivitet i byggd miljö. Gällande närhet och gångavstånd, täthet samt nivåskillnader råder skillnader mellan forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö och Gehls forskning. Däremot överensstämmer de kring varierad markanvändning, konnektivitet, gångvägar och säkerhet.
Som landskapsarkitekter kan vi påverka den byggda miljöns utformning. Det är därför viktigt att förstå vilka aspekter som gynnar promenadvänlighet för att kunna öka fysisk aktivitet. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU8282 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU82822015-07-13T11:03:00Z https://stud.epsilon.slu.se/8282/ Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö Raustorp, Maria Landscape architecture Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet. Utifrån dess aspekter gjordes en kvalitativ bearbetning av Gehls böcker Cities for people och Life between the buildings. Resultatet visar att aspekterna närhet och gångavstånd, täthet, varierad markanvändning, konnektivitet, gångvägar, tillgång till park och offentlig yta, säkerhet, estetik och nivåskillnader gynnar promenadvänlighet och ökad fysisk aktivitet i byggd miljö. Gällande närhet och gångavstånd, täthet samt nivåskillnader råder skillnader mellan forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö och Gehls forskning. Däremot överensstämmer de kring varierad markanvändning, konnektivitet, gångvägar och säkerhet. Som landskapsarkitekter kan vi påverka den byggda miljöns utformning. Det är därför viktigt att förstå vilka aspekter som gynnar promenadvänlighet för att kunna öka fysisk aktivitet. The design of the built environment affects people’s movement patterns and creates conditions for a physically active lifestyle. Walking is a popular form of physical activity and an easy way to break a sedentary lifestyle. Residents in areas with high walkability indicate a generally high level of physical activity. In urban planning, the architect Jan Gehl is an influential source on how the built environment should be designed towards human needs. He often speaks about walkability but seldom with the ambition to increase physical activity. The aim of this essay is to examine which aspects of the built environment that can increase walkability. What aspects determine walkability and how well correspond respectively differ Gehls research on walkability conform to recent research regarding physical activity and the built environment? A literature study within the research area of physical activity and built environment was made in order to find aspects that support walkability. On the basis of its aspects, a qualitative processing of Gehls books Cities for people and Life between the buildings was completed. The result show that the aspects proximity and walking distance, density, mixed land use, route connectivity, walkways, access to park and open space, safety, aesthetics and level differences support walkability and increase physical activity in the built environment. Regarding proximity and walking distance, density and level differences there are disparities between the research area of physical activity and built environment and Gehls research. However, they stand equal to land use mix, route connectivity, walkways and security. As landscape architects we can influence the design of the built environment. It is therefore important to understand which aspects support walkability to be able to increase physical activity. 2015-07-07 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8282/1/raustorp_m_150707.pdf Raustorp, Maria, 2015. Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö : en jämförandestudie mellan forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö och Jan Gehls forskning om promenad. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4673 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Raustorp, Maria Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö |
| title | Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö |
| title_full | Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö |
| title_fullStr | Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö |
| title_full_unstemmed | Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö |
| title_short | Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö |
| title_sort | aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8282/ https://stud.epsilon.slu.se/8282/ |