Vem får vara skalfigur?
Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten är väsentligt för landskapsarkitekter. Mänskliga figurer, så kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder och spelar där en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de människor som representeras i landskapsarkitek...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8256/ |
| _version_ | 1855571321764708352 |
|---|---|
| author | Myhr, Tora Wallstedt, Maria |
| author_browse | Myhr, Tora Wallstedt, Maria |
| author_facet | Myhr, Tora Wallstedt, Maria |
| author_sort | Myhr, Tora |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten är väsentligt
för landskapsarkitekter. Mänskliga figurer, så kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder
och spelar där en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de människor som
representeras i landskapsarkitekters perspektivbilder inte överensstämmer med de verkliga
demografiska strukturerna i Sverige. Personer med utländsk bakgrund, äldre, funktionshindrade
och personer som bär kläder som tyder på religionstillhörighet är
underrepresenterade i bilderna. Skalfigurer förstärker därför en vedertagen norm i samhället
om att de flesta svenskar är vita, unga och utan synliga funktionshinder. Hur platser
framställs i perspektivbilder kan få betydelse för vilka som förväntas använda dem. Syftet
med det här arbetet är att förklara av vilka anledningar skalfigurer i landskapsarkitekters
perspektivbilder inte representerar de verkliga demografiska strukturerna. För att få svar
på vilka faktorer som påverkar vilken person som representeras som skalfigur intervjuades
fem yrkesverksamma landskapsarkitekter på tre av de fem största arkitektkontoren i Uppsala.
Genom intervjuerna framkom deras resonemang om perspektivbilder och skalfigurer.
De viktigaste resultaten från intervjuerna visar att urvalet av skalfigurer dels beror på tidspress
i projekten och dels på en icke heltäckande bildbank. Intervjusvaren diskuteras utifrån
insikten att det på arkitektkontoren är ouppmärksammat att valet av skalfigur kan ha
betydelse för samhället. I uppsatsen diskuteras slutligen vad det kan innebära att urvalet av
skalfigurer endast representerar en del av befolkningen. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU8256 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU82562015-07-10T14:01:48Z https://stud.epsilon.slu.se/8256/ Vem får vara skalfigur? Myhr, Tora Wallstedt, Maria Landscape architecture Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten är väsentligt för landskapsarkitekter. Mänskliga figurer, så kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder och spelar där en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de människor som representeras i landskapsarkitekters perspektivbilder inte överensstämmer med de verkliga demografiska strukturerna i Sverige. Personer med utländsk bakgrund, äldre, funktionshindrade och personer som bär kläder som tyder på religionstillhörighet är underrepresenterade i bilderna. Skalfigurer förstärker därför en vedertagen norm i samhället om att de flesta svenskar är vita, unga och utan synliga funktionshinder. Hur platser framställs i perspektivbilder kan få betydelse för vilka som förväntas använda dem. Syftet med det här arbetet är att förklara av vilka anledningar skalfigurer i landskapsarkitekters perspektivbilder inte representerar de verkliga demografiska strukturerna. För att få svar på vilka faktorer som påverkar vilken person som representeras som skalfigur intervjuades fem yrkesverksamma landskapsarkitekter på tre av de fem största arkitektkontoren i Uppsala. Genom intervjuerna framkom deras resonemang om perspektivbilder och skalfigurer. De viktigaste resultaten från intervjuerna visar att urvalet av skalfigurer dels beror på tidspress i projekten och dels på en icke heltäckande bildbank. Intervjusvaren diskuteras utifrån insikten att det på arkitektkontoren är ouppmärksammat att valet av skalfigur kan ha betydelse för samhället. I uppsatsen diskuteras slutligen vad det kan innebära att urvalet av skalfigurer endast representerar en del av befolkningen. For landscape architects it is essential to communicate design proposals through visualisations of reality. Human figures, also known as scalies, play a significant role in renderings and are therefore always added into them. Previous research shows that the people who are represented in renderings do not mirror the actual demographic structures in Sweden. People with foreign backgrounds, the elderly, people with disabilities and people who wear clothes that indicate religious affiliation are underrepresented in the renderings created by landscape architects. Scalies are therefore strengthening a norm that all Swedes are white, young and without visible disabilities. How places are presented in renderings can influence who might use them. With this essay we aim to explain why human figures in renderings of landscape architects do not mirror the actual demographic structures in Sweden. To be able to answer which factors that influence the choice of who is represented in renderings, we interviewed five professional landscape architects from three of the five largest architectural firms in Uppsala. Through the interviews we had the opportunity to take part of their reasoning about renderings and scalies. The most important conclusion was that the selection of human figures partly depends on the tight schedules of the landscape architects and partly on their limited selection of scalies. In this essay we discuss their answers and evaluate the fact that the architectural firms are oblivious of the fact that the people who the scalies represent differ from the actual demographic structures in Sweden. We also discuss the implication of representing only a specific part of the population. 2015-07-06 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8256/1/myhr_t_wallstedt_m_150706.pdf Myhr, Tora and Wallstedt, Maria, 2015. Vem får vara skalfigur? : en intervjuundersökning om hur landskapsarkitekter väljer skalfigurer till perspektivbilder. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4652 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Myhr, Tora Wallstedt, Maria Vem får vara skalfigur? |
| title | Vem får vara skalfigur? |
| title_full | Vem får vara skalfigur? |
| title_fullStr | Vem får vara skalfigur? |
| title_full_unstemmed | Vem får vara skalfigur? |
| title_short | Vem får vara skalfigur? |
| title_sort | vem får vara skalfigur? |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8256/ https://stud.epsilon.slu.se/8256/ |