Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö
Det traditionella svenska skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att d...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2015
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571297288847360 |
|---|---|
| author | Elldegren, Linus |
| author_browse | Elldegren, Linus |
| author_facet | Elldegren, Linus |
| author_sort | Elldegren, Linus |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det traditionella svenska skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dåliga förutsättningar för många skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ är triadskogsbruk där arealen delas upp i zoner med olika mål. Triadskogsbruk har visats kunna ge samma ekonomiska resultat som det traditionella skogsbruket samtidigt som större arealer lämnats orörda. Denna rapport utreder vilka ekonomiska och ekologiska effekter en implementering av triadskogsbruk får på fastighetnivå.
Efter fältarbete zonerades en fastighet på 500 ha i Sörmland med tre zoner: avsättningar, intensivproduktion och produktion med hänsyn. Simuleringar med 100 års planeringshorisont genomfördes i beslutsstödsystemet PlanVis. Tre olika planer för triadskogsbruk med 15, 13 samt 9 % avsatt areal för fri utveckling togs fram och jämfördes med en referensplan som simulerade traditionellt skogsbruk där 9 % avsattes. Triadplanerna allokerade 19 % i zonen för intensivproduktion.
Resultaten visar att triadkonceptet, utan hänsyn till kostnadseffektivisering i drivningsarbete och logistik, inte når samma ekonomiska resultat som traditionellt skogsbruk men att det finns ekologiska fördelar. De simulerade triadplanerna gav ett mer varierat skogstillstånd med avseende på trädslagssammansättning och förekomsten av död ved.
Triadkonceptet framtaget för att tillämpas på landskapsnivå och fördelarna är troligtvis svåra att ta tillvara på i södra delarna av Sverige på grund av små fastigheter och många ägare. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU8114 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU81142015-06-29T10:33:21Z Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö Zoned forestry on estate level – effects on economy and ecology Elldegren, Linus triadskogsbruk skoglig planering trakthyggesbruk nyckelbiotop biologisk mångfald triad forestry clear-cutting key habitat biodiversity forest management Det traditionella svenska skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dåliga förutsättningar för många skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ är triadskogsbruk där arealen delas upp i zoner med olika mål. Triadskogsbruk har visats kunna ge samma ekonomiska resultat som det traditionella skogsbruket samtidigt som större arealer lämnats orörda. Denna rapport utreder vilka ekonomiska och ekologiska effekter en implementering av triadskogsbruk får på fastighetnivå. Efter fältarbete zonerades en fastighet på 500 ha i Sörmland med tre zoner: avsättningar, intensivproduktion och produktion med hänsyn. Simuleringar med 100 års planeringshorisont genomfördes i beslutsstödsystemet PlanVis. Tre olika planer för triadskogsbruk med 15, 13 samt 9 % avsatt areal för fri utveckling togs fram och jämfördes med en referensplan som simulerade traditionellt skogsbruk där 9 % avsattes. Triadplanerna allokerade 19 % i zonen för intensivproduktion. Resultaten visar att triadkonceptet, utan hänsyn till kostnadseffektivisering i drivningsarbete och logistik, inte når samma ekonomiska resultat som traditionellt skogsbruk men att det finns ekologiska fördelar. De simulerade triadplanerna gav ett mer varierat skogstillstånd med avseende på trädslagssammansättning och förekomsten av död ved. Triadkonceptet framtaget för att tillämpas på landskapsnivå och fördelarna är troligtvis svåra att ta tillvara på i södra delarna av Sverige på grund av små fastigheter och många ägare. The traditional Swedish forestry relies on a clear-cutting system implemented on the majority of forest land. Tree retention coupled with smaller set-asides constitutes the main conservation measures. This approach has been argued to create a landscape with low variability in tree species and high degree of fragmentation with negative on dispersal and reproduction of many forest living species. Zoning of forestry activities, triad forestry, has been presented as an alternative approach able to maintain high economical yield while leaving larger areas for conservation. This study evaluates the economic and ecological effects of implementing a zoned management strategy on estate level. Field work established zoning of a 500 ha estate with three zones: set-asides, intense production and ecological production. Simulations were made with a 100 year planning horizon using the decision support system Heureka PlanWise. Three different triad forestry plans in which 15, 13 and 9 % of the area were allocated as set-asides were evaluated and compared with a plan representing traditional Swedish forestry. All triad plans allocated 19 % for intensive production. Results indicate that triad forestry, without regards to cost savings in logging operations and logistics, will not yield the same economic results as traditional forestry. There are however ecological gains to be made. The simulations of triad forestry resulted in a forest state with more variability regarding tree species composition and the distribution and amount of dead wood. Triad forestry was initially presented as a model to be used on a landscape level and the benefits of implementing it could possibly be hard to attain in southern Sweden due to ownership structure and small sized estates. SLU/Dept. of Forest Resource Management 2015 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/8114/ |
| spellingShingle | triadskogsbruk skoglig planering trakthyggesbruk nyckelbiotop biologisk mångfald triad forestry clear-cutting key habitat biodiversity forest management Elldegren, Linus Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö |
| title | Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö |
| title_full | Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö |
| title_fullStr | Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö |
| title_full_unstemmed | Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö |
| title_short | Zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö |
| title_sort | zonerat skogsbruk på fastighetsnivå – effekter på ekonomi och miljö |
| topic | triadskogsbruk skoglig planering trakthyggesbruk nyckelbiotop biologisk mångfald triad forestry clear-cutting key habitat biodiversity forest management |