Blandstaden som planeringsideal

Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara, trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteratu...

Full description

Bibliographic Details
Main Author:	Ek Linde, Fredrika
Format:	M2
Language:	Swedish Inglés
Published:	SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2015
Subjects:	blandstaden planeringsretorik gentrifiering social mångfald social blandning funktionsblandning upprustning utvecklingsprocesser

_version_	1855571294289920000
author	Ek Linde, Fredrika
author_browse	Ek Linde, Fredrika
author_facet	Ek Linde, Fredrika
author_sort	Ek Linde, Fredrika
collection	Epsilon Archive for Student Projects
description	Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara, trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frågeställningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, då blandstaden sägs vara vår tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För närmare undersökning av begreppet valdes två olika stadsdelar i Stockholm som båda är planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel är driven av kommersiella överväganden och en styrs av kommunen. Två yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frågeställningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade städer som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förändringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella överväganden var inte så stora som jag förväntat mig, då även kommunen i praktiken är driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. Strävan efter socialt blandade städer bottnar i en strävan efter en mångfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). På lång sikt är arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsättningar mellan olika grupper i samhället. Fördelarna med en social blandning är dock mer komplexa än vad man kan tro, då konsekvenserna av att göra nedgångna områden mer attraktiva kanske inte nödvändigtvis gynnar de boende utan i värsta fall tvingar dem att flytta ifrån sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemärkelsen att man kan främja funktionsblandning som i sig är en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det är dock inte lika säkert att blandstaden är det mest effektiva verktyget för att åstadkomma en social blandning. Därför är mitt förslag på fortsatt kunskapsutveckling inom området att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att främja social mångfald som ”Social Housing”.
format	M2
id	RepoSLU8097
institution	Swedish University of Agricultural Sciences
language	swe Inglés
publishDate	2015
publishDateSort	2015
publisher	SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
publisherStr	SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
record_format	eprints
spelling	RepoSLU80972015-07-01T10:04:24Z Blandstaden som planeringsideal Mixed-use city as a planning ideal Ek Linde, Fredrika blandstaden planeringsretorik gentrifiering social mångfald social blandning funktionsblandning upprustning utvecklingsprocesser Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara, trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frågeställningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, då blandstaden sägs vara vår tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För närmare undersökning av begreppet valdes två olika stadsdelar i Stockholm som båda är planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel är driven av kommersiella överväganden och en styrs av kommunen. Två yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frågeställningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade städer som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förändringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella överväganden var inte så stora som jag förväntat mig, då även kommunen i praktiken är driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. Strävan efter socialt blandade städer bottnar i en strävan efter en mångfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). På lång sikt är arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsättningar mellan olika grupper i samhället. Fördelarna med en social blandning är dock mer komplexa än vad man kan tro, då konsekvenserna av att göra nedgångna områden mer attraktiva kanske inte nödvändigtvis gynnar de boende utan i värsta fall tvingar dem att flytta ifrån sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemärkelsen att man kan främja funktionsblandning som i sig är en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det är dock inte lika säkert att blandstaden är det mest effektiva verktyget för att åstadkomma en social blandning. Därför är mitt förslag på fortsatt kunskapsutveckling inom området att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att främja social mångfald som ”Social Housing”. The purpose of this Bachelor thesis is to find answers to how we, for future urban development, can create sustainable, pleasant and functional environments and neighborhoods for all people, regardless of gender, age, background and social class. With Landscape Architectural studies, project works and literature studies as a basis twelve qustions became clear, and the one about the Mixed-‐use city seemed to be the most important, since it is known as the new urban vision (Bellander 2005, p.6). To examine the Mixed-‐use city tool I chose two different neighborhoods in Stockholm, both planned as a Mixed-‐use city. One is controlled by the municipality and one is driven by commercial considerations. Two professionals with great knowledge of each site were interviewed. The sites were visited and photographed and after analysis of the material I answered my twelve questions. The main conclusions of the study is that the Mixed-‐use city planning became our new urban ideal as a reaction against the zoned cities that the previous planning ideal has given rise to and which we now see major drawbacks with. The difference between the projects runned by the municipality and commercial considerations were not as big as I expected. Even the municipality is driven by profit motives and seems to encourage the process of gentrification. The desire to create socially mixed cities are rooted in a quest for a diverse, attractive and stimulating environment (Bellander 2005, p.25). In the long term, a socially mixed city can prevent conflicts between different groups in society. But the benefits of a social mix can be more complex than you might think. since the consequences of making degraded areas more attractive, for example, not necessarily benefits the residents, but force them to move away The planning tool Mixed-‐use city seems to work well in the sense that they can promote functional mix which in itself is an important factor for a stimulating and safe urban environment. However, it does not seem as effective to achieve a social mix. Therefore, my suggestion to further research in this area would be to investigate other alternative tools that can be used to create social diversity such as "Social Housing". SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2015 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/8097/
spellingShingle	blandstaden planeringsretorik gentrifiering social mångfald social blandning funktionsblandning upprustning utvecklingsprocesser Ek Linde, Fredrika Blandstaden som planeringsideal
title	Blandstaden som planeringsideal
title_full	Blandstaden som planeringsideal
title_fullStr	Blandstaden som planeringsideal
title_full_unstemmed	Blandstaden som planeringsideal
title_short	Blandstaden som planeringsideal
title_sort	blandstaden som planeringsideal
topic	blandstaden planeringsretorik gentrifiering social mångfald social blandning funktionsblandning upprustning utvecklingsprocesser

Blandstaden som planeringsideal

Similar Items