Planeringsprocessen
Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8051/ |
| _version_ | 1855571287107174400 |
|---|---|
| author | Erséus, Lisa Unnersjö, Sofi |
| author_browse | Erséus, Lisa Unnersjö, Sofi |
| author_facet | Erséus, Lisa Unnersjö, Sofi |
| author_sort | Erséus, Lisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess.
Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar
i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen.
För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig
beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston. Syftet med fallstudien är att undersöka de
planeringsverktyg som användes av arkitekterna i projektet. Inventeringar av områdets befintliga förutsättningar samt medborgardialog genom mindre workshops är några av de metoder som användes i processen. Vi kopplar projektets olika delar med en litteraturstudie av begrepp som
gentrifiering, medborgardialog och temporär användning. Därmed hoppas vi kunna undersöka de faktorer som påverkar en planeringssituation och möjliga metoder för att kunna planera en stad för dess invånare. Intervjuer med boende och en av de ansvariga arkitekterna bakom projektet,
Jo Gibbons, visar på en process som krävt större engagemang än väntat men också resulterat i oväntade samarbeten. Slutsatser som vi drar är att metoder för planeringen av en god stad kräver bred förståelse för platsens förutsättningar och befintliga kvalitéer. Förändringsprocesser påverkas ofrånkomligt av gentrifiering och den ökade urbaniseringen. Stadsomvandlingsprocesser kan vara nödvändiga men för att bygga en god stad behövs inte bara engagemang. Planeringsrollen måste utvecklas tillsammans med stadens invånare. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU8051 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU80512015-06-17T11:40:47Z https://stud.epsilon.slu.se/8051/ Planeringsprocessen Erséus, Lisa Unnersjö, Sofi Landscape architecture Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston. Syftet med fallstudien är att undersöka de planeringsverktyg som användes av arkitekterna i projektet. Inventeringar av områdets befintliga förutsättningar samt medborgardialog genom mindre workshops är några av de metoder som användes i processen. Vi kopplar projektets olika delar med en litteraturstudie av begrepp som gentrifiering, medborgardialog och temporär användning. Därmed hoppas vi kunna undersöka de faktorer som påverkar en planeringssituation och möjliga metoder för att kunna planera en stad för dess invånare. Intervjuer med boende och en av de ansvariga arkitekterna bakom projektet, Jo Gibbons, visar på en process som krävt större engagemang än väntat men också resulterat i oväntade samarbeten. Slutsatser som vi drar är att metoder för planeringen av en god stad kräver bred förståelse för platsens förutsättningar och befintliga kvalitéer. Förändringsprocesser påverkas ofrånkomligt av gentrifiering och den ökade urbaniseringen. Stadsomvandlingsprocesser kan vara nödvändiga men för att bygga en god stad behövs inte bara engagemang. Planeringsrollen måste utvecklas tillsammans med stadens invånare. The growth rate of cities today means a society immersed in an ever evolving transformation. The constantly changing city may involve dramatic transformations in a sliding scale of variations affecting its inhabitants. Even a small change could result in large alterations on the way of life. Many regard the housing question as very important, and changes in the nearest environment can lead to strong reactions. A neighbourhood redevelopment can pass through as both traumatic and vital, depending on perspective. Dalston in London is an example of such a transformation, battling with these objectives. New dwellings in the area led to large scale protests, which resulted in a start-over of the planning process. This time resulting in an esteemed project, Making Space in Dalston. This case study’s objective involves an investigation of the methods used by the architects. The different aspects of the project links with the study’s concept of gentrification, civil dialogue and temporary use. Further, the study investigates the different factors affecting the planning process, and possible used methods for citizen focused design. An interview with Dalston’s inhabitants and one of the architects responsible, Jo Gibbons, unfolds a complex process. The project demanded a large amount of commitment from the architects, resulting in unexpected collaborations in the end. Conclusions drawn from this study are that a “good city” requires methods of understanding of place specific and existing qualities. Any transformation is inescapable to the forces of gentrification and urbanization. City regeneration might be inevitable, but a “good city” demands for not only commitment; the role of planning itself has to evolve together with the expanding city and its inhabitants. 2015-06-17 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8051/1/erseus_l_unnersjo_s_150617.pdf Erséus, Lisa and Unnersjö, Sofi, 2015. Planeringsprocessen : Vilka metoder finns att använda som planerare för att uppnå en god stad? En undersökning av det prisade projektet, ”Making space in Dalston”. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4475 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Erséus, Lisa Unnersjö, Sofi Planeringsprocessen |
| title | Planeringsprocessen |
| title_full | Planeringsprocessen |
| title_fullStr | Planeringsprocessen |
| title_full_unstemmed | Planeringsprocessen |
| title_short | Planeringsprocessen |
| title_sort | planeringsprocessen |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8051/ https://stud.epsilon.slu.se/8051/ |