Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system?
Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisn...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7996/ |
| _version_ | 1855571277528432640 |
|---|---|
| author | Johansson, Micaela |
| author_browse | Johansson, Micaela |
| author_facet | Johansson, Micaela |
| author_sort | Johansson, Micaela |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisning. Fixeringen innebär att suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren. Forskning bedrivs för att komma fram till andra inhysningssystem som ska ersätta fixeringen och samtidigt ge fler överlevande smågrisar där djurvälfärden inte påvekas negativt. Hummelstaboxen är en alternativ box som reducerar smågrisdödligheten och samtidigt bibehåller en så god djurvälfärd som möjligt. De flesta ihjälklämningar sker under de första 48 timmarna efter grisning och Sverige vill därför införa ett kontrollprogram som innebär att suggan får fixeras från det att hon börjat grisa fram till ett par dagar efter grisning. Det är bevisat att en sugga som haft möjlighet att utföra bobyggnadsbeteende på ett tillfredställande sätt har bättre hand om sina smågrisar än suggor som inte har haft möjlighet att bygga bo. Det är även känt att klämrisken påverkas av kullstorleken och råmjölken samt suggans modersbeteende och rörelsemönster. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU7996 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU79962015-06-09T14:47:36Z https://stud.epsilon.slu.se/7996/ Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? Johansson, Micaela Animal husbandry Animal physiology - Nutrition Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisning. Fixeringen innebär att suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren. Forskning bedrivs för att komma fram till andra inhysningssystem som ska ersätta fixeringen och samtidigt ge fler överlevande smågrisar där djurvälfärden inte påvekas negativt. Hummelstaboxen är en alternativ box som reducerar smågrisdödligheten och samtidigt bibehåller en så god djurvälfärd som möjligt. De flesta ihjälklämningar sker under de första 48 timmarna efter grisning och Sverige vill därför införa ett kontrollprogram som innebär att suggan får fixeras från det att hon börjat grisa fram till ett par dagar efter grisning. Det är bevisat att en sugga som haft möjlighet att utföra bobyggnadsbeteende på ett tillfredställande sätt har bättre hand om sina smågrisar än suggor som inte har haft möjlighet att bygga bo. Det är även känt att klämrisken påverkas av kullstorleken och råmjölken samt suggans modersbeteende och rörelsemönster. Piglet mortality is a major problem in pig production and leads to inferior animal welfare. Several of the piglets that die before weaning are being crushed by the sows. To reduce piglet mortality it is common in many countries to use farrowing crates during farrowing and lactation. The farrowing crate gives the sow limited freedom of movement and as a result a decreased in animal welfare. In Sweden it is only acceptable to use farrowing crates in exceptional circumstances, for instance if the sow constitutes obvious danger to her piglets or the keeper. Research is being conducted to find other housing systems that will replace the farrowing crates and that still provide profitable production where animal welfare for the sow is not negatively affected, but might give the piglet a better chance to survive. Several studies show that piglet crushing usually occurs the first 48 hours after farrowing. As a result of this an animal welfare program is being developed in Sweden. The program implies the use of farrowing crates from the moment the farrowing starts until a few days after the completion of farrowing. Studies shows that a sow that had the opportunity to build nest satisfactory takes better care of the piglets than sows that has not had the opportunity to build a nest. The risk of being crushed is affected by litter size and colostrum intake as well as the maternal behaviour and movement patterns of the sow. 2015-06-09 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7996/7/johansson_m_150609.pdf Johansson, Micaela, 2015. Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system?. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-670.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4431 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Animal physiology - Nutrition Johansson, Micaela Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? |
| title | Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? |
| title_full | Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? |
| title_fullStr | Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? |
| title_full_unstemmed | Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? |
| title_short | Fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? Finns det några alternativa system? |
| title_sort | fixering av suggor under diperioden - hur påverkas djurvälfärd och smågrisdödlighet? finns det några alternativa system? |
| topic | Animal husbandry Animal physiology - Nutrition |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7996/ https://stud.epsilon.slu.se/7996/ |