Skogsskötselns påverkan på fodertillgång för klövvilt
Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet,...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2015
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/7951/ |
| Summary: | Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa.
Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet. Även skötselåtgärder som att senarelägga gallring och minska det maximala gallringsuttaget hade positiv inverkan på foderutvecklingen. Dessa åtgärder generade även i genomsnitt de största nettointäkterna. Den minsta mängden totalt foder i skogslandskapet skapades däremot när omloppstiderna förkortades och när andelen självföryngrad mark ökade.
Forskning som behandlar fodertillgång i skogslandskapet är i dagsläget bristfällig. Det finns därför en stor potential för vidare studier inom detta område, särskilt med tanke på att vi i dagsläget skall ha en adaptiv förvalting av våra klövviltstammar. |
|---|