Canine herpesvirus-1
Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I de...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7892/ |
| _version_ | 1855571259773943808 |
|---|---|
| author | Löfquist, Mette |
| author_browse | Löfquist, Mette |
| author_facet | Löfquist, Mette |
| author_sort | Löfquist, Mette |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus främst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan få infektionen att reaktiveras.
Uppsatsens syfte är att undersöka hur viruset påverkar individer i olika åldrar, sjukdomens effekter på hundaveln och lämpliga åtgärder för att undvika sjukdom.
Hos den vuxna individen ses oftast bara lättare luftvägsinfektion, ögoninflammation eller genitala förändringar. När neonatala valpar smittas blir infektionen oftast systemisk med nekrotiserade, hemorragiska organ och död som följd. Förändringarna ses oftast tydligast i njurarna och levern. När äldre valpar utsätts för viruset liknar infektionen den hos de vuxna individerna. Detta beror på att valparna vid några veckors ålder utvecklar förmågan att reglera sin kroppstemperatur. CHV-1 replikerar bäst vid en lägre temperatur, motsvarande ungefär kroppstemperaturen hos en nyfödd valp. Smitta kan ske oronasalt, sexuellt, in utero och när valpen passerar förlossningskanalen. Om smitta sker in utero kan infektionen leda till att valparna aborteras eller föds sjuka.
Prevalensen varierar mellan studier. Det finns en studie som påstår att prevalensen är så låg som 39,3% i Nederländerna. Andra studier visar på att viruset är endemiskt i Norge och Finland, med en seroprevalens mellan 65% och 100%. En möjlig förklaring till skillnaderna kan vara att hundarna på grund av virusets latens kan växla mellan att vara seropositiva och seronegativa utan att en ny infektion har skett. Olika metoder för att påvisa antikroppar har dessutom visat sig ge olika resultat.
I Sverige finns ett effektivt vaccin tillgängligt för att skydda valparna. Det ges till tiken i två doser för att säkerställa skydd under dräktigheten och valparnas första tid i livet. Valparna skyddas genom att de får neutraliserande antikroppar från modern.
Om man höjer temperaturen i valplådan så att valparnas kroppstemperatur hålls lika hög som hos en vuxen hund ökar chansen för att de ska överleva en eventuell infektion markant. Behandling kan ske med antivirala läkemedel eller serum från en hund med antikroppar. Det är dock inte säkert att valparna överlever och risken för permanenta skador är stor. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU7892 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU78922015-05-20T14:57:17Z https://stud.epsilon.slu.se/7892/ Canine herpesvirus-1 Löfquist, Mette Animal diseases Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus främst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan få infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte är att undersöka hur viruset påverkar individer i olika åldrar, sjukdomens effekter på hundaveln och lämpliga åtgärder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lättare luftvägsinfektion, ögoninflammation eller genitala förändringar. När neonatala valpar smittas blir infektionen oftast systemisk med nekrotiserade, hemorragiska organ och död som följd. Förändringarna ses oftast tydligast i njurarna och levern. När äldre valpar utsätts för viruset liknar infektionen den hos de vuxna individerna. Detta beror på att valparna vid några veckors ålder utvecklar förmågan att reglera sin kroppstemperatur. CHV-1 replikerar bäst vid en lägre temperatur, motsvarande ungefär kroppstemperaturen hos en nyfödd valp. Smitta kan ske oronasalt, sexuellt, in utero och när valpen passerar förlossningskanalen. Om smitta sker in utero kan infektionen leda till att valparna aborteras eller föds sjuka. Prevalensen varierar mellan studier. Det finns en studie som påstår att prevalensen är så låg som 39,3% i Nederländerna. Andra studier visar på att viruset är endemiskt i Norge och Finland, med en seroprevalens mellan 65% och 100%. En möjlig förklaring till skillnaderna kan vara att hundarna på grund av virusets latens kan växla mellan att vara seropositiva och seronegativa utan att en ny infektion har skett. Olika metoder för att påvisa antikroppar har dessutom visat sig ge olika resultat. I Sverige finns ett effektivt vaccin tillgängligt för att skydda valparna. Det ges till tiken i två doser för att säkerställa skydd under dräktigheten och valparnas första tid i livet. Valparna skyddas genom att de får neutraliserande antikroppar från modern. Om man höjer temperaturen i valplådan så att valparnas kroppstemperatur hålls lika hög som hos en vuxen hund ökar chansen för att de ska överleva en eventuell infektion markant. Behandling kan ske med antivirala läkemedel eller serum från en hund med antikroppar. Det är dock inte säkert att valparna överlever och risken för permanenta skador är stor. Canine herpesvirus-1 (CHV-1) is the herpesvirus that affects dogs. Like other alphaherpesviruses, it often causes a mild infection in adults and a fatal, systemic infection in newborns. After the acute infection, the virus enters a latent phase. In the latent phase, virus is mostly found in the lumbosacral ganglia, tonsils, parotid glands and liver. Stress can lead to reactivation of the infection. This essay will investigate the effects on dogs in different age groups, the impact on dog breeding and recommended methods to prevent disease. In the adult dog, the most common symptoms include respiratory disease, eye infection and genital lesions. In neonatal puppies, the infection often leads to hemorrhagic, necrotic organs and eventually death. These pathological changes are typically found in the kidneys and liver. In older puppies, the disease looks more like the disease in adult dogs. The puppies are able to regulate their body temperature from a few weeks of age, making them less susceptible to the virus. Replication of CHV-1 ideally occurs at a lower temperature, similar to the body temperature of a neonatal puppy. Infection can occur via the oronasal route, sexually, in utero or when the puppy passes the birth canal. The puppies can be aborted or born ill if infection occurs in utero. The prevalence is not clear. A study from the Netherlands says that it is 39,3%. Other studies have shown that the virus is endemic in Norway and Finland, with a seroprevalence between 65% and 100%. Because of the virus’ ability to become latent, dogs can switch between being seropositive and seronegative which could be a possible explanation for the different results. Also, different methods of measuring prevalence seem to give different results. An effective vaccine is available in Sweden. The bitch is given two doses of the vaccine to ensure the protection of the puppies during both pregnancy and their first weeks of life. The puppies are protected by the neutralizing antibodies derived from their mother. Increasing the temperature of the whelping box so that the puppies’ body temperatures are kept as high as an adult dog’s increases their survival rate. It is possible to treat the infection in neonatal puppies with antiviral drugs or immune sera. However, there is no guarantee that they will survive and there is a big risk of permanent damage. 2015-05-06 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7892/7/lofquist_m_150506.pdf Löfquist, Mette, 2015. Canine herpesvirus-1 : effekter på avelshundar och deras avkommor. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4358 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Löfquist, Mette Canine herpesvirus-1 |
| title | Canine herpesvirus-1 |
| title_full | Canine herpesvirus-1 |
| title_fullStr | Canine herpesvirus-1 |
| title_full_unstemmed | Canine herpesvirus-1 |
| title_short | Canine herpesvirus-1 |
| title_sort | canine herpesvirus-1 |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7892/ https://stud.epsilon.slu.se/7892/ |