Afrikansk svinpest hos vildsvin
Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor ri...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7887/ |
| _version_ | 1855571258870071296 |
|---|---|
| author | Bengtsson, Josefine |
| author_browse | Bengtsson, Josefine |
| author_facet | Bengtsson, Josefine |
| author_sort | Bengtsson, Josefine |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen är ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark påverkan på människor rent socialt och ekonomiskt när deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för småskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige. Alla svindjur i familjen Suidae är mottagliga och i Afrika finns det vilda symtomfria reservoarer och fästingvektorer som gör den endemisk i många länder och hotar tamgrispopulationen och lantbruksekonomin. Sjukdomen förekommer i allt från perakut till kronisk form där överlevande individer blir persistenta smittbärare efter genomgången infektion. I Europa sprids smittan oronasalt direkt mellan ett sjukt och ett friskt svindjur och där mjuka fästingar förekommer kan den verka som vektor, särskilt vid grisproduktion utomhus. En stor smittkälla internationellt är matavfall med otillräckligt tillagat kött från infekterade svindjur som kommer från hamnar och flygplatser och sedan utfodras till tamgrisar och vildsvin. Eftersom viruset kan persistera länge i vävnad och fläskprodukter är denna infektionsväg vanligast, men även utrustning, redskap, kläder och transporter kan bära smitta.
Vildsvinspopulationen kan bli ett stort problem för att kontrollera smittspridning i Kaukasusregionen och Centralasien eftersom viruset sprids fort via sociala interaktioner och ger upphov till en epidemi när det väl etablerats i vildsvinspopulationen. Virusstammen som cirkulerar i Ryssland är högvirulent och kommer troligtvis inte bli endemisk men virusstammen skulle kunna anpassa sig och med tiden bli mindre virulent vilket tillåter överlevnad av fler grisar som blir persistenta smittbärare, speciellt där populationstätheten är hög. Studier från andra infekterade delar av Europa visar att sjukdomen försvinner hos vildsvin om interaktioner med tamgrisar begränsas.
Jag drar slutsatsen att sannolikheten för att Sverige ska drabbas är försumbar. Biosäkerheten i Sverige är hög och de flesta grisar hålls i konventionella system som inte tillåter någon naturlig kontakt med vildsvin. Av säkerhetsskäl får de inte heller utfodras med foder innehållande fläskprodukter. Den största risken för att Sveriges grisar ska drabbas är via smittade livsmedel som förs in i landet vid bl.a. turistresor. Skulle den högvirulenta formen nå svenska tamgrisar och vildsvin får det förödande konsekvenser; masslakt av tamgrisarna och snabb spridning i och reducering av vildsvinspopulationen. Jag vill påstå att svenska vildsvin och tamgrisar inte ligger i farozonen för att få afrikansk svinpest genom smitta introducerat av vildsvin, det är människornas resande och oaktsamhet med livsmedel som står för den största risken att introducera afrikansk svinpest i Sverige. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU7887 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU78872015-05-20T13:42:47Z https://stud.epsilon.slu.se/7887/ Afrikansk svinpest hos vildsvin Bengtsson, Josefine Animal diseases Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen är ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark påverkan på människor rent socialt och ekonomiskt när deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för småskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige. Alla svindjur i familjen Suidae är mottagliga och i Afrika finns det vilda symtomfria reservoarer och fästingvektorer som gör den endemisk i många länder och hotar tamgrispopulationen och lantbruksekonomin. Sjukdomen förekommer i allt från perakut till kronisk form där överlevande individer blir persistenta smittbärare efter genomgången infektion. I Europa sprids smittan oronasalt direkt mellan ett sjukt och ett friskt svindjur och där mjuka fästingar förekommer kan den verka som vektor, särskilt vid grisproduktion utomhus. En stor smittkälla internationellt är matavfall med otillräckligt tillagat kött från infekterade svindjur som kommer från hamnar och flygplatser och sedan utfodras till tamgrisar och vildsvin. Eftersom viruset kan persistera länge i vävnad och fläskprodukter är denna infektionsväg vanligast, men även utrustning, redskap, kläder och transporter kan bära smitta. Vildsvinspopulationen kan bli ett stort problem för att kontrollera smittspridning i Kaukasusregionen och Centralasien eftersom viruset sprids fort via sociala interaktioner och ger upphov till en epidemi när det väl etablerats i vildsvinspopulationen. Virusstammen som cirkulerar i Ryssland är högvirulent och kommer troligtvis inte bli endemisk men virusstammen skulle kunna anpassa sig och med tiden bli mindre virulent vilket tillåter överlevnad av fler grisar som blir persistenta smittbärare, speciellt där populationstätheten är hög. Studier från andra infekterade delar av Europa visar att sjukdomen försvinner hos vildsvin om interaktioner med tamgrisar begränsas. Jag drar slutsatsen att sannolikheten för att Sverige ska drabbas är försumbar. Biosäkerheten i Sverige är hög och de flesta grisar hålls i konventionella system som inte tillåter någon naturlig kontakt med vildsvin. Av säkerhetsskäl får de inte heller utfodras med foder innehållande fläskprodukter. Den största risken för att Sveriges grisar ska drabbas är via smittade livsmedel som förs in i landet vid bl.a. turistresor. Skulle den högvirulenta formen nå svenska tamgrisar och vildsvin får det förödande konsekvenser; masslakt av tamgrisarna och snabb spridning i och reducering av vildsvinspopulationen. Jag vill påstå att svenska vildsvin och tamgrisar inte ligger i farozonen för att få afrikansk svinpest genom smitta introducerat av vildsvin, det är människornas resande och oaktsamhet med livsmedel som står för den största risken att introducera afrikansk svinpest i Sverige. African swine fever is one of the most serious swine diseases increasing in Eastern Europe. The incredibly persistent virus with a high mortality and morbidity has during the 21st century spread from Africa to the Caucasus and bordering European countries where it is threatening the global pig industry. The disease is not a zoonosis, but since there is no vaccine nor treatment the socioeconomically impact on people is substantial. The consequences of an outbreak are costly strategies of controlling the disease, decreased international trading and serious losses for farmers. The purpose of this report is to evaluate if the European wild boar will become a threat to the pig production in Sweden. All animals in the Suidae family are able to be affected and there are wild reservoirs and tick vectors living in Africa making the disease endemic in several regions threatening the domestic pig population and farmers economy. African swine fever has symptoms from peracute to chronical; individuals surviving an infection become persistent and keep spreading the virus. The body fluids and tissues contain large amounts of virus and the oronasal route is the most common way of infection between animals in Europe. Soft ticks can act as vectors for the virus especially where pigs are kept outdoors. Dispersed food from harbors and airports with inconvenient heated pork from infected animals fed to pigs and wild boar is an important source of infection. Since the virus persists for a long time in tissues and pork this route of infection is the most common but clothes, equipment and vehicles should always be considered a risk. The wild boar population might aggravate the control of disease spreading in the Caucasus and Central Asia since the virus is quickly spread via social interactions throughout the population when it becomes epidemic. The virus circulating in Russia is highly virulent and will probably not become endemic. The virus could adapt and become less virulent, especially where the wild boar population is thick, increasing the survival of persistent animals. According to studies from other parts of Europe the disease will disappear from wild boars if their interactions with domestic pigs are limited. There would be devastating consequences if this highly virulent virus should reach Swedish domestic pigs and wild boar. Stamping out of pigs and a fast spread of disease and reduced wild boar population are most likely to occur. However, I assess the likelihood that Sweden becomes affected as negligible. The biosecurity in Sweden is high and most pigs are kept indoors in conventional systems not allowing any natural interference with wild boars. Due to safety regulations, swine must not feed on swills consistent of pork products. The most probable rote of infection of Swedish pigs is infected food brought from infected areas by tourists. Considering these aspects, Swedish wild boar and domestic pigs have little to fear from wild boar spreading the disease, the source would be travelling humans lacking food security. 2015-05-06 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7887/7/bengtsson_j_150507.pdf Bengtsson, Josefine, 2015. Afrikansk svinpest hos vildsvin : ett hot mot svensk grisproduktion?. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4355 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Bengtsson, Josefine Afrikansk svinpest hos vildsvin |
| title | Afrikansk svinpest hos vildsvin |
| title_full | Afrikansk svinpest hos vildsvin |
| title_fullStr | Afrikansk svinpest hos vildsvin |
| title_full_unstemmed | Afrikansk svinpest hos vildsvin |
| title_short | Afrikansk svinpest hos vildsvin |
| title_sort | afrikansk svinpest hos vildsvin |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7887/ https://stud.epsilon.slu.se/7887/ |