Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer
I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds bo...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2015
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571249061691392 |
|---|---|
| author | Garanto, Hanna |
| author_browse | Garanto, Hanna |
| author_facet | Garanto, Hanna |
| author_sort | Garanto, Hanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P.
surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning. I en botanisk trädgård finns dessutom besökare att ta hänsyn till.
Det här kandidatarbetet ska utvärdera vilka metoder som kan vara aktuella vid en bekämpning av P. surinamensis i en känslig miljö. Arbetet inkluderar också information
angående artens utseende, livscykel och tillvägagångssätt för spridning. Kandidatarbetet kommer på så vis att bidra till en minskad spridning av arten.
I och med att yrkesodlare från och med 2014 måste följa IPM (Integrerat växtskydd) är skonsamma bekämpningsmetoder även intressant för dem. En mild metod som kan användas även när växthusen inte är tomma, och som inte påverkar det biologiska växtskyddet, kan minimera eventuella ekonomiska förluster.
Kandidatarbetet beskriver olika bekämpningsmetoder mot kackerlackor, och även en rad olika bekämpningsmedel. Den IPM-godkända metoden med fallgropsfällor och
lockbetesstationer är en av metoderna som beskrivs. Litteraturstudien visar att metoden är effektiv mot P. surinamensis, och att den fungerar i en känslig miljö. Positivt är även att metoden inte bidrar till resistens i lika stor utsträckning, och att arbetsmiljön är bättre än när sprayformuleringar enligt konventionella metoder används.
Pyretriner är ett annat naturligt preparat. Syntetiskt framställt kallas det istället pyretroider. Ett problem med de två preparaten är att pyretriner och pyretroider inte bara dödar kackerlackor, utan även nytto-organismer som rovkvalster. Detta gör preparaten oanvändbara i en känslig miljö, eller under produktion i ett växthus som följer IPM.
Min slutsats av litteraturstudiens är att fallgropsfällor för övervakning och viss reducering av populationen, och lockbetesstationer med insekticider i gelformulering är rätt
metod mot P. surinamensis och för en känslig miljö. Framtida forskning kring bekämpningsmetoder mot P. surinamensis är relevant då denna litteraturstudie visar att det i stor utsträckning saknas. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU7829 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU78292015-04-20T13:07:32Z Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer The surinam cockroach, Pycnoscelus surinamensis (L.) : pest control in sensitive enviroments Garanto, Hanna Pycnoscelus surinamensis växthuskackerlacka IPM skadegörare växtskydd bekämpning botanisk trädgård I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning. I en botanisk trädgård finns dessutom besökare att ta hänsyn till. Det här kandidatarbetet ska utvärdera vilka metoder som kan vara aktuella vid en bekämpning av P. surinamensis i en känslig miljö. Arbetet inkluderar också information angående artens utseende, livscykel och tillvägagångssätt för spridning. Kandidatarbetet kommer på så vis att bidra till en minskad spridning av arten. I och med att yrkesodlare från och med 2014 måste följa IPM (Integrerat växtskydd) är skonsamma bekämpningsmetoder även intressant för dem. En mild metod som kan användas även när växthusen inte är tomma, och som inte påverkar det biologiska växtskyddet, kan minimera eventuella ekonomiska förluster. Kandidatarbetet beskriver olika bekämpningsmetoder mot kackerlackor, och även en rad olika bekämpningsmedel. Den IPM-godkända metoden med fallgropsfällor och lockbetesstationer är en av metoderna som beskrivs. Litteraturstudien visar att metoden är effektiv mot P. surinamensis, och att den fungerar i en känslig miljö. Positivt är även att metoden inte bidrar till resistens i lika stor utsträckning, och att arbetsmiljön är bättre än när sprayformuleringar enligt konventionella metoder används. Pyretriner är ett annat naturligt preparat. Syntetiskt framställt kallas det istället pyretroider. Ett problem med de två preparaten är att pyretriner och pyretroider inte bara dödar kackerlackor, utan även nytto-organismer som rovkvalster. Detta gör preparaten oanvändbara i en känslig miljö, eller under produktion i ett växthus som följer IPM. Min slutsats av litteraturstudiens är att fallgropsfällor för övervakning och viss reducering av populationen, och lockbetesstationer med insekticider i gelformulering är rätt metod mot P. surinamensis och för en känslig miljö. Framtida forskning kring bekämpningsmetoder mot P. surinamensis är relevant då denna litteraturstudie visar att det i stor utsträckning saknas. In this bachelor’s thesis, The Surinam cockroach (Pycnoscelus surinamensis (L.) is described and discussed, based on the information obtained through a literature review. P. surinamensis is a plant pest that eats young parts of plants.You can find this species today in Sweden and it constitutes a major problem for Lund's Botanical Garden. A botanical garden is an example of a sensitive environment. In this case a sensitive enviroment is an enviroment that includes animals, plants and biological plant protection. All of these are a stable part of the enviroment, and therefore they need to be taken into account when you need pest control. In a botanical garden visitors must also be considered. This bachelor’s thesis will reveal which pest control practices that are currently effective in a sensitive environment regarding P. surinamensis. Information regarding P. surinamensis’ appearance, life cycle and modes of spread will also be revealed. With this information the bachelor’s thesis contributes to a reduction in the spread of the species. Professional growers must, from 2014 and onwards, comply with IPM (Integrated pest management). Therefore low-impact methods should also be interesting for them. A gentle method that could be used even when their greenhouses are not empty, and that does not affect the biological plant protection, could minimize possible economic losses. This bachelor’s thesis describes different control methods against cockroaches, and also a variety of pesticides. An IPM-approved method with pitfall traps and bait stations is one of the methods described. The literature review shows that the method is effective against P. surinamensis, and that it operates in a sensitive environment. It is also positive that the method does not contribute in a major way to the chemical resistance in cockroaches, and that the working environment is better than when conventional methods are used. Pyrethrins are a natural preparations. Synthetic pyrethrins are called pyrethroids instead. A problem with these two preparations is that pyrethrins and pyrethroids will not only kill roaches, but also organisms that are used as biologial plant protection, such as predatory mites. This makes them unusable in a sensitive environment, or when there is an ongoing plant production in a IPM managed greenhouse. My conclusion of this literature review is that pitfall traps, and bait stations, is the proper approach toward P. surinamensis, and for a sensitive environment. The purpose of the pitfall traps would be to monitor and, in some sense, reduce the population, while the bait stations effectively would reduce the population through the use of pesticides in gel formulation. Future research regarding control methods against P. surinamensis is relevant. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2015 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/7829/ |
| spellingShingle | Pycnoscelus surinamensis växthuskackerlacka IPM skadegörare växtskydd bekämpning botanisk trädgård Garanto, Hanna Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer |
| title | Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer |
| title_full | Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer |
| title_fullStr | Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer |
| title_full_unstemmed | Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer |
| title_short | Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer |
| title_sort | växthuskackerlackan, pycnoscelus surinamensis (l.) : bekämpning i känsliga miljöer |
| topic | Pycnoscelus surinamensis växthuskackerlacka IPM skadegörare växtskydd bekämpning botanisk trädgård |