Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner
Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med de...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204)
2015
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855571248224927744 |
|---|---|
| author | Edlund, Liza |
| author_browse | Edlund, Liza |
| author_facet | Edlund, Liza |
| author_sort | Edlund, Liza |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln.
Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ”Vimekbestånd”, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ”Stormaskinbestånd”. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd. Studien genomfördes kring Uppsala och Katrineholm under sommaren 2014.
”Vimekbestånden” hade i genomsnitt signifikant högre stamantal (ca 165 fler träd/ha), stamantal ≥ 100 mm i dbh (ca 140 fler träd/ha), grundyta (ca 5 m2/ha högre) och stamvolym (ca 54 m3sk/ha högre) samt lägre andel skadade träd (1,3 % jämfört med 3,7 %) efter gallring jämfört med ”Stormaskinbestånden”. Det var signifikant högre stamvolym (ingen signifkant skillnad beträffande stamantal och grundyta) i ”Vimekbestånden” än ”Stormaskinbestånden” även före gallring men den relativa skillnaden blev större efter gallringen (33 % jämfört med 41 %). Ingen signifikant skillnad mellan ”Vimekbestånd” och ”Stormaskinbestånd” uppvisades oavsett vilken variabel gallringsuttaget baserades på (grundyta, stamantal, volym) men det var tendens till högre uttag i ”Stormaskinbestånden”. Stickvägsarealen var signifikant lägre i ”Vimekbestånden” (17,9 %) jämfört med i ”Stormaskinbestånden” (23,0 %).
Den efterföljande framskrivningen av kvarvarande träds volymproduktion fram till en tänkt slutavverkning vid 65 års ålder visade på, för tre olika gallringsregimerna, högre avkastning (drygt 10 000 kr/ha skillnad i nuvärde) för ”Vimekbestånden” jämfört med ”Stormaskinbestånden”.
Slutsatserna som dras från denna studie är att resultatet rent kvalitetsmässigt efter en förstagallring med beståndsgående Vimekmaskiner ofta kan blir bättre jämfört med konventionella stickvägsgående maskiner. Dessutom skapar det högre stamantalet och den högre stamvolymen efter förstagallringen förutsättningar för ett högre nuvärde under en omloppstid i ett ”Vimekbestånd” jämfört med ett ”Stormaskinbestånd”. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU7825 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| publisher | SLU/Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204) |
| publisherStr | SLU/Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU78252015-04-20T12:53:18Z Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner Extraction level in first thinning and its impact on future growth and potential revenue in Scots pine dominates stands : a comparison between stand-operated thinning Edlund, Liza beståndsgående framskrivningsmodell gallringsskador stickvägsareal stickvägsgående Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ”Vimekbestånd”, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ”Stormaskinbestånd”. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd. Studien genomfördes kring Uppsala och Katrineholm under sommaren 2014. ”Vimekbestånden” hade i genomsnitt signifikant högre stamantal (ca 165 fler träd/ha), stamantal ≥ 100 mm i dbh (ca 140 fler träd/ha), grundyta (ca 5 m2/ha högre) och stamvolym (ca 54 m3sk/ha högre) samt lägre andel skadade träd (1,3 % jämfört med 3,7 %) efter gallring jämfört med ”Stormaskinbestånden”. Det var signifikant högre stamvolym (ingen signifkant skillnad beträffande stamantal och grundyta) i ”Vimekbestånden” än ”Stormaskinbestånden” även före gallring men den relativa skillnaden blev större efter gallringen (33 % jämfört med 41 %). Ingen signifikant skillnad mellan ”Vimekbestånd” och ”Stormaskinbestånd” uppvisades oavsett vilken variabel gallringsuttaget baserades på (grundyta, stamantal, volym) men det var tendens till högre uttag i ”Stormaskinbestånden”. Stickvägsarealen var signifikant lägre i ”Vimekbestånden” (17,9 %) jämfört med i ”Stormaskinbestånden” (23,0 %). Den efterföljande framskrivningen av kvarvarande träds volymproduktion fram till en tänkt slutavverkning vid 65 års ålder visade på, för tre olika gallringsregimerna, högre avkastning (drygt 10 000 kr/ha skillnad i nuvärde) för ”Vimekbestånden” jämfört med ”Stormaskinbestånden”. Slutsatserna som dras från denna studie är att resultatet rent kvalitetsmässigt efter en förstagallring med beståndsgående Vimekmaskiner ofta kan blir bättre jämfört med konventionella stickvägsgående maskiner. Dessutom skapar det högre stamantalet och den högre stamvolymen efter förstagallringen förutsättningar för ett högre nuvärde under en omloppstid i ett ”Vimekbestånd” jämfört med ett ”Stormaskinbestånd”. In thinning operations two different methods can be distinguished: the use of stand-operated thinning or strip road-operated thinning machines. Smaller stand-operated thinning machines are becoming more common in small-scale forestry; Vimek AB in Vindeln, Sweden is a company working with development of these machines. The objective of this master thesis was to quantify differences in thinning results between ten stands thinned with stand-operated thinning machines of Vimek type, “Vimek stands”, and ten stands thinned with strip road-operated thinning machines, “Conventional forest machine stands”. The comparison was made concerning the thinning intensity, total share of strip roads, damages on remaining trees and ground as well as total production and land expectation values (LEV) during one rotation period based on three different thinning regimes. The thesis was based on a sample plot inventory where five sample plots with a radius of 8 m, and a total area of 0.10053 ha, was inventoried per stand. The study was conducted around Uppsala and Katrineholm in the summer of 2014. The “Vimek stands” had significantly higher number of stems (about 165 more trees/ha), number of stems ≥ 100 mm in breast height over bark (about 145 more trees/ha), basal area (about 5 m2/ha higher), stem volume (about 54 m3sk/ha higher) and a lower proportion of damaged trees after thinning (1.3 % compared with 3.7 %) compared with the “Conventional forest machine stands”. There were significant higher stem volume (no significant difference between number of stems and basal area) in “Vimek stands” before thinning but the relative difference became larger after thinning (33 % compared to 41 %). No significant differences between the two treatments were shown regarding thinning intensity regardless what variable it was based on (basal area, number of stems, volume), but there were a trend towards higher thinning intensity in the “Conventional forest machine stands”. The total share of strip roads were significantly lower in “Vimek stands” (17.9 %) compared with the “Conventional forest machine stands” (23.0 %). The subsequent projection of the remaining trees’ volume production until an imaginary harvesting at age 65 showed, for three different thinning regimes, a higher LEV (>10 000 SEK/ha in differences) for “Vimek stands” compared with “Conventional forest machine stands”. The conclusion drawn from this study is that the results in terms of quality after a first thinning with stand-operated Vimek machines often are tend to be better compared to conventional strip road-operated machines. In addition, LEV could be higher in a “Vimek stand” compared to a “Conventional forest machine stand” trough the higher number of stems and stem volume after first thinning. SLU/Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204) 2015 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/7825/ |
| spellingShingle | beståndsgående framskrivningsmodell gallringsskador stickvägsareal stickvägsgående Edlund, Liza Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner |
| title | Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner |
| title_full | Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner |
| title_fullStr | Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner |
| title_full_unstemmed | Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner |
| title_short | Uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner |
| title_sort | uttagsnivån i förstagallring och dess inverkan på framtida tillväxt och avkastningspotential i talldominerade bestånd : en jämförelse mellan beståndsgående- och stickvägsgående maskiner |
| topic | beståndsgående framskrivningsmodell gallringsskador stickvägsareal stickvägsgående |