Uppdatering av Södras skogsbruksplaner med hjälp av stereomatchning av flygbilder i kombination med den nya nationella höjdmodellen och Riksskogstaxeringens provytor
Inom skogsbruket i Sverige framställs årligen ett stort antal Skogsbruksplaner (SBPL) där subjektiva fältmätningar vanligtvis används för skattningen av de skogliga variablerna. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att uppdatera Södras befintliga SBPL med hjälp av den nya nationella...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2015
|
| Materias: |
| Sumario: | Inom skogsbruket i Sverige framställs årligen ett stort antal Skogsbruksplaner (SBPL) där subjektiva fältmätningar vanligtvis används för skattningen av de skogliga variablerna. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att uppdatera Södras befintliga SBPL med hjälp av den nya nationella höjdmodellen och punktmoln med 3D data genererat genom automatisk stereomatchning av Lantmäteriets flygbilder. Skattningarna gjordes på avdelningsnivå med hjälp av en areabaserad metod. För detta användes Riksskogstaxeringens provytedata som referensdata vid framtagningen av skattningsfunktioner i form av regressionsmodeller. Sambandet mellan provytedatat och metriker beräknade från 3D punktmolnet användes för att utveckla regressionsmodellerna. Dessa tillämpades sedan på hela området av intresse för att få avdelningsvisa skattningar. Skattningarna utvärderades mot inventeringsdata från Södras kombinerade kontrolltaxering och kvalitetsuppföljning från fyra fastigheter belägna i Kronobergs län. Avdelningarna på fastigheterna dominerades främst av gran, men även tall- och lövdominerade avdelningar förekom. I övrigt hade avdelningarna huggningsklass (hkl) G1–G2 samt S1–S2 och ett ålderspann mellan 42–61 år för gran och 74–105 år för tall. De avdelningsvisa skattningarna gav ett relativt medelfel om 11,8% för grundytevägd medelhöjd, 18,9% för grundytevägd medeldiameter, 21,8% för volym och 18,6% för grundyta. I ett andra steg stratifierades utvärderingsdatat med avseende på trädslag, ålder och ståndortsindex genom att använda uppgifterna från de befintliga SBPL. Vid stratifieringen med avseende på trädslag erhölls något lägre medelfel, främst vid skattningarna för grundytevägd medeldiameter och volym, vilket indikerar att regressionsmodellerna fungerar olika på olika typer av skog. Resultaten visar att 3D punktmoln genererade genom stereomatchning av flygbilder har stor potential att användas för skogliga skattningar. |
|---|