Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd
Varje år genomför Södra skogsägarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestånden som blir uppföljda har en låg grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hårt. Målen med rapporten var att undersöka om dessa bestånd har några särskilda egenskap...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
2014
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571231041912832 |
|---|---|
| author | Järlesäter, Magnus |
| author_browse | Järlesäter, Magnus |
| author_facet | Järlesäter, Magnus |
| author_sort | Järlesäter, Magnus |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Varje år genomför Södra skogsägarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestånden som blir uppföljda har en låg grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hårt. Målen med rapporten var att undersöka om dessa bestånd har några särskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestånd.
Totalt inventerades 19 granbestånd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem år sedan. Vid den tidigare inventeringen så hade tio bestånd låg grundyta och nio hade en normal grundyta efter gallringen. Vid inventeringen klavades samma träd i brösthöjd som vid det första tillfället, vidare mättes höjden på det grövsta trädet på provytan-.
Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillväxt och se gallringsbehov. För att studera hur korrekt INGVAR skattar tillväxten i dessa bestånd jämfördes den inmätta tillväxten i bestånden med INGVARs skattade tillväxt. Där fanns ingen signifikant skillnad mellan INGVARs skattade tillväxt och den inmätta.
För att hitta förklaringar till varför en del bestånd hade låg grundyta efter gallring så analyserades beståndsegenskaper från Södras register av egna inventeringar från de senaste tre åren. Därefter jämfördes bestånd med normal grundyta efter gallring med bestånd som hade låg grundyta efter gallring. Det som jämfördes var trädslagsblandning, höjd, SI, ålder, antal stammar, diameter och grundyta före gallring. Det som signifikant skiljdes åt var antal stammar, diameter och grundyta före gallring. Bestånd med låg grundyta efter gallring hade i genomsnitt två centimeter mindre brösthöjdsdiameter vid samma antal stammar före gallring än bestånd med normal grundyta. Detta tyder på att det är bestånden med låg grundyta efter gallring har tidigare varit stamtäta under lång tid och har efter röjningen inte hunnit tillgodogöra sig det frigjorda utrymmet.
Den ekonomiska effekten av att gallra ner granbestånd till låga grundytor är inte oansenlig. Vid en simulering i Heureka beståndsvis så framgick det att gallra till låga grundytor (15 m2/ha) gav ett minskat nettonuvärde med ca 20 % (8700 kr/ha) jämfört med de bestånd som är gallrad till normala grundytor. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU7717 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| publisher | SLU/Southern Swedish Forest Research Centre |
| publisherStr | SLU/Southern Swedish Forest Research Centre |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU77172015-03-24T12:51:06Z Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd Järlesäter, Magnus låg grundyta gallring INGVAR tillväxt ekonomi low basal area thinning growth economics Varje år genomför Södra skogsägarna gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestånden som blir uppföljda har en låg grundyta efter gallringen, utan att de har blivit gallrade hårt. Målen med rapporten var att undersöka om dessa bestånd har några särskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestånd. Totalt inventerades 19 granbestånd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem år sedan. Vid den tidigare inventeringen så hade tio bestånd låg grundyta och nio hade en normal grundyta efter gallringen. Vid inventeringen klavades samma träd i brösthöjd som vid det första tillfället, vidare mättes höjden på det grövsta trädet på provytan-. Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillväxt och se gallringsbehov. För att studera hur korrekt INGVAR skattar tillväxten i dessa bestånd jämfördes den inmätta tillväxten i bestånden med INGVARs skattade tillväxt. Där fanns ingen signifikant skillnad mellan INGVARs skattade tillväxt och den inmätta. För att hitta förklaringar till varför en del bestånd hade låg grundyta efter gallring så analyserades beståndsegenskaper från Södras register av egna inventeringar från de senaste tre åren. Därefter jämfördes bestånd med normal grundyta efter gallring med bestånd som hade låg grundyta efter gallring. Det som jämfördes var trädslagsblandning, höjd, SI, ålder, antal stammar, diameter och grundyta före gallring. Det som signifikant skiljdes åt var antal stammar, diameter och grundyta före gallring. Bestånd med låg grundyta efter gallring hade i genomsnitt två centimeter mindre brösthöjdsdiameter vid samma antal stammar före gallring än bestånd med normal grundyta. Detta tyder på att det är bestånden med låg grundyta efter gallring har tidigare varit stamtäta under lång tid och har efter röjningen inte hunnit tillgodogöra sig det frigjorda utrymmet. Den ekonomiska effekten av att gallra ner granbestånd till låga grundytor är inte oansenlig. Vid en simulering i Heureka beståndsvis så framgick det att gallra till låga grundytor (15 m2/ha) gav ett minskat nettonuvärde med ca 20 % (8700 kr/ha) jämfört med de bestånd som är gallrad till normala grundytor. Södra skogsägarna does an inventorying every year on all contractors that is conducting thinning to them. Some stands that had been inventoried showed that they had a low basal area, whiteout being thinned hard. The goals with the report was to investigate if this stands has some special attribute that makes it possible to identify them before thinning and avoid that they will be to sparse and to study the effects on sparse stand. To investigate this 19 spruce stands that had been thinned for the first time and inventoried for four to five years ago was inventoried. At the first inventory ten stands had low basal area and nine stands had normal basal area. The inventory that was made the second time measured the same trees that was measured the first time. The trees diameter was measured in breast height and the height of the thickest tree in the sample plot was measured. Södra is using the simulation tool INGVAR to estimate growth and see if there is a thinning need. To understand how correct INGAR is estimating the growth in this stands a comparison was made between the measured growth and the estimated growth. The result showed that it was no significant difference. To find further explanations to why some stands has a low basal area after thinning, stand data was collected from Södras own inventories from the last three years. Then stands were compared that had low basal area after thinning with stands that had a normal basal area after thinning. It was tree species mixture, height, age, SI, number of stems, diameter and basal area before thinning that was compared. Diameter, number of stems and basal area before thinning differed between stands that had a normal basal area after thinning and stands that had a low basal area after thinning. In average stands that had low basal area after thinning had before the thinning two centimetres lower diameter if it was the same number of stems. Which is implying that the stands that has low basal area after thinning has been standing dens before and after a pre-commercial thinning they have not had time to obtain the new space. The economic effect of thin spruce stands to low basal areas is not insignificant. When doing simulations in Heureka standwise, it showed that thin to low basal areas will lower the net present value with approximately 20 % (8700 SEK/ha) compared with the stands that is thinned to a normal basal area. SLU/Southern Swedish Forest Research Centre 2014 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/7717/ |
| spellingShingle | låg grundyta gallring INGVAR tillväxt ekonomi low basal area thinning growth economics Järlesäter, Magnus Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd |
| title | Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd |
| title_full | Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd |
| title_fullStr | Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd |
| title_full_unstemmed | Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd |
| title_short | Effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd |
| title_sort | effekter av låg grundyta efter första gallring utförd i praktiska bestånd |
| topic | låg grundyta gallring INGVAR tillväxt ekonomi low basal area thinning growth economics |