Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen?
Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då d...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2014
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855571227069906944 |
|---|---|
| author | Olsson, Marina |
| author_browse | Olsson, Marina |
| author_facet | Olsson, Marina |
| author_sort | Olsson, Marina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i
Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria,
kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos
lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också
vara känd.
De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest. Örterna har ofta ett större mikro‐ och makronäringsämnesinnehåll än vad gräsen och baljväxterna har. Avseende energi ligger örternas energiinnehåll mellan gräsens och baljväxternas. Råproteinhalten i örterna är likvärdiga gräsens, medan baljväxternas råproteinhalt är högre. Att samodla örter med gräs och baljväxter kan medföra att den totala
torrsubstansavkastningen ökar jämfört med att odla arterna i renbestånd.
Försök gällande cikorias avkastning gjorda på Nya Zeeland visade att stubbhöjd på 10 cm gav större skördar än där stubbhöjden var 0 cm, vilket innebar markytan. Försöket visade också att cikoria gav störst avkastning när den gödslades med 200 kg kväve/ha och att ju mer kväve som gavs desto större blev skördemängden oavsett skördeintervallet.
Kor som utfodrades med engelskt rajgräs och cikoria eller svartkämpar fick en större mjölkavkastning än när de endast utfodrades med engelskt rajgräs. Tackor som betade
svartkämpar under laktationen hade tyngre lamm när de avvandes och mindre mängd inälvsparasitägg i träcken än tackor som endast betade engelskt rajgräs.
För att få en större kunskap i framtiden bör mer forskning utföras och odlingsriktlinjer tas fram för det svenska klimatet, framförallt för kummin och pimpernell men även för cikoria och svartkämpar. Det bönderna behöver veta för att kunna odla dessa örter på ett optimalt sätt är vad för slags jordmån de kräver, hur de ska gödslas, vilka andra arter de passar bra att samodla med och vilka skördar bönderna kan förvänta sig få ut. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU7697 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| publisher | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU76972015-03-10T15:03:01Z Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? Chicory, ribwort plantain, caraway and salad burnet : their contribution in Swedish leys Olsson, Marina cikoria svartkämpar kummin pimpernell örter vall odling utnyttjande Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också vara känd. De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest. Örterna har ofta ett större mikro‐ och makronäringsämnesinnehåll än vad gräsen och baljväxterna har. Avseende energi ligger örternas energiinnehåll mellan gräsens och baljväxternas. Råproteinhalten i örterna är likvärdiga gräsens, medan baljväxternas råproteinhalt är högre. Att samodla örter med gräs och baljväxter kan medföra att den totala torrsubstansavkastningen ökar jämfört med att odla arterna i renbestånd. Försök gällande cikorias avkastning gjorda på Nya Zeeland visade att stubbhöjd på 10 cm gav större skördar än där stubbhöjden var 0 cm, vilket innebar markytan. Försöket visade också att cikoria gav störst avkastning när den gödslades med 200 kg kväve/ha och att ju mer kväve som gavs desto större blev skördemängden oavsett skördeintervallet. Kor som utfodrades med engelskt rajgräs och cikoria eller svartkämpar fick en större mjölkavkastning än när de endast utfodrades med engelskt rajgräs. Tackor som betade svartkämpar under laktationen hade tyngre lamm när de avvandes och mindre mängd inälvsparasitägg i träcken än tackor som endast betade engelskt rajgräs. För att få en större kunskap i framtiden bör mer forskning utföras och odlingsriktlinjer tas fram för det svenska klimatet, framförallt för kummin och pimpernell men även för cikoria och svartkämpar. Det bönderna behöver veta för att kunna odla dessa örter på ett optimalt sätt är vad för slags jordmån de kräver, hur de ska gödslas, vilka andra arter de passar bra att samodla med och vilka skördar bönderna kan förvänta sig få ut. In Sweden, it gets more and more common to include herbs such as chicory, ribwort plantain, caraway and salad burnet in perennial forage swards. However, the knowledge about herbs is restricted. In other countries, the knowledge about herbs is wide while most of the research has been done on chicory and ribwort plantain. The roughage is the most important feedstuff for animals. The leys consist mainly of different species and varieties of grasses and legumes based on extensive knowledge. In addition, there have been done some experiments with herbs, mostly with chicory and ribwort plantain. Also caraway and salad burnet are included in some ley seed mixes although based on limited research. The conclusion based on literature studies are that chicory has the largest dry matter yield and salad burnet has the smallest dry matter yield of the herbs. It is often said that the herbs have a greater content of micro and macro nutrients, which is true in most of the cases. Herbs energy content is between the energy content of grasses and legumes, where grasses got the largest content and legumes got the smallest content. On the other hand, the legumes have larger crude protein content than grasses and herbs have, which are at the same level. Grasses and legumes are often mixed to increase the total dry matter yield. Supplementation of herbs might further increase the yield. Several experiments have been done with cattle and sheep fed with chicory and ribwort plantain. Dairy cows fed with perennial ryegrass and either chicory or ribwort plantain had a larger milk yield per day than cows that where fed only with perennial ryegrass. Ewes that grazed ribwort plantain during their lactation period had lambs with greater weaning weight than ewes that only grazed perennial ryegrass. The ewes that grazed ribwort plantain also had less faecal eggs during the lactation period than ewes that only grazed perennial ryegrass. To receive a better knowledge about the herbs and their cropping requirements in Sweden, or maybe in the Nordic countries, more field trials should be done in the future. Some results from field trials with chicory and ribwort plantain that have been made abroad can be applicable in Sweden, but there has not been made many field trials at all with caraway and salad burnet, even though they are available on the market. SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) 2014 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/7697/ |
| spellingShingle | cikoria svartkämpar kummin pimpernell örter vall odling utnyttjande Olsson, Marina Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? |
| title | Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? |
| title_full | Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? |
| title_fullStr | Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? |
| title_full_unstemmed | Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? |
| title_short | Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? |
| title_sort | cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen? |
| topic | cikoria svartkämpar kummin pimpernell örter vall odling utnyttjande |