Nötkreaturs betesselektion på vallar baserade på fyra olika fröblandningar
En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröb...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
2015
|
| Subjects: |
| Summary: | En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna. Försöket bestod av två oberoende upprepningar (hage 1 och 2) med fyra försöksrutor i vardera. 37 kvigor av raserna (SRB) samt Svensk Holstein (SH) ingick i de sex betesomgångarna (testomgång 1 och försöksomgångar 2-6) där man under varje omgång studerade ungefär 15 kvigor.
Vid varje betesomgång genomfördes en beteendestudie som pågick i totalt tio timmar, fem timmar på förmiddagen och fem på eftermiddagen. Var tionde minut registrerades var varje kviga befann sig (vall A-D) samt om hon betade, låg eller utförde något annat beteende (övrigt). Det togs även höjdmätningar, botaniska prover, och betesprover för näringsanalyser samt utfördes klippning av vegetationen för bestämning av betesmängd i de olika försöksleden A-D. En övergripande statistisk analys av betesomgång 2-6 visade att kvigorna ägnade signifikant (p<0,01) mer tid att beta på vallarna A (32 % av betestiden) och B (27 %) med vitklöver jämfört med vallarna C (20,5%) och D (20,5%) utan vitklöver. Skillnaden i betestid mellan A och B var också signifikant (p<0,01). Kvigorna betade i genomsnitt 58 % av den observerade tiden, låg ner 35 % och utförde övriga beteenden 7 % av tiden.
Slutsatsen är att kvigorna föredrog att beta på klöverleden A och B framför gräsleden C och D vilket stämmer bra överens med tidigare studier. De valde också att beta på en vall med engelskt rajgräs (A) framför en vall med rörsvingel (B). Det hittades ingen signifikant skillnad i betestid på en vall med sorter avsedda för foder (C) jämfört med en vall med samma arter men med sorter avsedda för sport (D). |
|---|