Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst
Sårskador är en vanlig orsak till att hästägare kontaktar veterinär. Sårbehandlingen har utvecklats mycket de senaste åren och det tillkommer löpande fler och fler typer av olika kompresser och förband på marknaden. Jag har studerat bandagens inverkan på 15 sårs läkning. Sårskadorna har varit av båd...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2015
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571216409034752 |
|---|---|
| author | Wallin, Charlotte |
| author_browse | Wallin, Charlotte |
| author_facet | Wallin, Charlotte |
| author_sort | Wallin, Charlotte |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Sårskador är en vanlig orsak till att hästägare kontaktar veterinär. Sårbehandlingen har utvecklats mycket de senaste åren och det tillkommer löpande fler och fler typer av olika kompresser och förband på marknaden. Jag har studerat bandagens inverkan på 15 sårs läkning. Sårskadorna har varit av både akut och subakut karaktär och läkning har skett antingen primärt, sekundärt eller kombinerat primärt och sekundärt. Alla sårbehandling hat utförts i hästarnas hemmiljö. Såren behandlades initialt av den lokale distriktsveterinären enligt en lathund och uppföljande bandagebyten gjordes därefter av två studenter och en veterinär inom veterinärprogrammet SLU. Alla bandage anpassades efter den enskilda individens behov och sårets egenskaper med grundinställningen att lägga så tunt bandage som möjligt men ändå uppnå tillräcklig stabilitet. De primärlager som användes var endera alginat-, honung-, polyhexanid-kompresser eller bakterieabsorberande kompresser. Vid varje bandagebyte bedömdes såren okulärt samt fotograferades för senare blindad bedömning av annan veterinär. Såren bedömdes som läkta när de var täckta med epitel och fram till dess var de bandagerade. Antal dagar som det tog för såren att läka varierade från 17 till 87 dagar och beroende på sår fick svallkött exstirperas 0 – 10 gånger. Bandagens kvalité bedömdes efter fyra kriterier och såren delades därefter in i grupperna sår som haft övervägande bra (11 sår) respektive dåliga bandage (3 sår). Hypotesen att bra bandage och initial sårbehandling kortar läkningstiden fick ett visst stöd men ett större material hade behövts för att möjliggöra en god statistisk bedömning. Alla sår som bandagerades bildade inte svallkött vilket talar emot en tidigare uppfattning om bandage inverkan på hästars sårläkning. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU7629 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU76292015-02-18T15:40:11Z Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst Impact of bandage on wound healing in equine Wallin, Charlotte sårläkning bandage svallkött skumkompress wound healing bandage exuberant granulation tissue proud flesh foam dressing Sårskador är en vanlig orsak till att hästägare kontaktar veterinär. Sårbehandlingen har utvecklats mycket de senaste åren och det tillkommer löpande fler och fler typer av olika kompresser och förband på marknaden. Jag har studerat bandagens inverkan på 15 sårs läkning. Sårskadorna har varit av både akut och subakut karaktär och läkning har skett antingen primärt, sekundärt eller kombinerat primärt och sekundärt. Alla sårbehandling hat utförts i hästarnas hemmiljö. Såren behandlades initialt av den lokale distriktsveterinären enligt en lathund och uppföljande bandagebyten gjordes därefter av två studenter och en veterinär inom veterinärprogrammet SLU. Alla bandage anpassades efter den enskilda individens behov och sårets egenskaper med grundinställningen att lägga så tunt bandage som möjligt men ändå uppnå tillräcklig stabilitet. De primärlager som användes var endera alginat-, honung-, polyhexanid-kompresser eller bakterieabsorberande kompresser. Vid varje bandagebyte bedömdes såren okulärt samt fotograferades för senare blindad bedömning av annan veterinär. Såren bedömdes som läkta när de var täckta med epitel och fram till dess var de bandagerade. Antal dagar som det tog för såren att läka varierade från 17 till 87 dagar och beroende på sår fick svallkött exstirperas 0 – 10 gånger. Bandagens kvalité bedömdes efter fyra kriterier och såren delades därefter in i grupperna sår som haft övervägande bra (11 sår) respektive dåliga bandage (3 sår). Hypotesen att bra bandage och initial sårbehandling kortar läkningstiden fick ett visst stöd men ett större material hade behövts för att möjliggöra en god statistisk bedömning. Alla sår som bandagerades bildade inte svallkött vilket talar emot en tidigare uppfattning om bandage inverkan på hästars sårläkning. Wound injuries are a common reason to why horse owners contacts a veterinarian. The standard of wound treatment has developed a lot over the last few years and more and more wound dressing and bandages are available on the market. In this study we investigated the speed of wound healing. All wounds were examined and treated in the field in the horse´s home environment. The wounds investigated were both acute and sub-acute in character, healing has been primary intention, secondary intention or a combination of both. The wounds injuries were treated initially by the field veterinarian according to a short manual, and the following dressing changes and bandaging were performed by two veterinary students working together with a veterinarian. All wound dressings and bandages were chosen after each horse individual needs together with the property of the wound, with the intention of making the thinnest possible bandage that still had sufficient stability. The primary dressings used were alginate, medical honey, polyhexanide or bacterial absorbent compresses. Wound healing was documented through photographs at every dressing change and the wounds were considered healed when they were covered with epithelia, until then they were kept bandaged. The number of days it took for the wounds to heal varied from 17 to 87, and the number of times exuberant granulation tissue had to be excised varied from zero to ten. The bandages were judged by four different criteria and divided into predominately good bandages (eleven wounds) and poor bandages (three wounds). Exuberant granulation tissue was seen in seven of the wounds and with all sorts of bandages used in the study. Our hypothesis was that good bandaging and initial good wound management shortens the time of wound healing. We have evidence of this in our study, however extended studies based on larger number of wound injuries is needed to support our hypothesis. When it comes to the formation of exuberant granulation tissue, our study shows that not all wounds that were kept bandaged formed exuberant granulation tissue and it seems to be possible to influence the formation of granulation tissue through good bandaging. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2015 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/7629/ |
| spellingShingle | sårläkning bandage svallkött skumkompress wound healing bandage exuberant granulation tissue proud flesh foam dressing Wallin, Charlotte Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst |
| title | Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst |
| title_full | Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst |
| title_fullStr | Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst |
| title_full_unstemmed | Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst |
| title_short | Bandageringens inverkan på sårläkning hos häst |
| title_sort | bandageringens inverkan på sårläkning hos häst |
| topic | sårläkning bandage svallkött skumkompress wound healing bandage exuberant granulation tissue proud flesh foam dressing |