Kvarteret Rallaren
Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur byggnader...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7538/ |
| _version_ | 1855571201120796672 |
|---|---|
| author | Larsson, Henrik |
| author_browse | Larsson, Henrik |
| author_facet | Larsson, Henrik |
| author_sort | Larsson, Henrik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur
byggnader och grönyta kan sammanlänkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer.
Frågeställningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet är hämtade ur en verklig kontext.
Målet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter på en ej exploaterad tomt belägen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen är under utveckling av markägaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriområde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen. Byggandet av kvarteret Rallaren utgör en viktigt inledande fas i denna utveckling. Beställarens önskan är att kvarteret ska rymma
hotell, bostäder, kontor, handel och restaurangverksamhet. Det finns ett uttalat mål att gröna kvalitéer ska få en framträdande roll och att kvarteret ska representera ett miljömässigt hållbart byggande, samtidigt som målet är
att nå en hög exploateringsgrad.
Inledande ämnesstudier har syftat till att skaffa kunskap om hur byggnader och offentlig grönyta kan samverka. För att kunna skapa en egen förståelse för olika typer av utformningslösningar och dess kvalitéer har en
typologisk analysmetod tillämpats. Slutsatsen från studien blev att en kvalitativ integrering av offentlig grön yta och byggnad med fördel kan utgöra en kombination av flera grundtyper för integration av grönyta och byggnad. En annan slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga kvalitéer som en traditionell grönyta, till exempel en park, genom att integrera byggnad och grönyta. Det finns emellertid ett antal andra kvalitéer som en integrering naturligt för med sig, till exempel topografiska kvalitéer eller kvalitéer under vinterhalvåret.
Erfarenheterna från ämnesstudien har använts under designprocessen. Genom att pröva olika grundtyper av byggnader, både fristående men också i platsens kontext, har designprocessen kunnat vila på en kunskapsgrund som gjort det lättare att bibehålla ett kritiskt förhållningssätt till olika idéer som designprocessen resulterat i. Designprocessen har också tagit sin utgångspunkt i en grundlig platsanalys. Komplexa rörelsemönster kring kvarteret och ett utmanande mikroklimat har varit betydelsefullt för den form som kvarteret fått.
Den slutgiltiga utformningen kom att utgöra en syntes av olika lösningar för integration av offentlig grönyta och byggnad. Utformningen utmanar tänkandet kring vad offentlig tillgänglighet innebär och vad gröna kvalitéer kan vara. Idéer om ett liv mellan byggnad och landskap har varit centrala i tänkandet kring byggnadens funktion.
Utformningen visar att integrerade gröna kvalitéer kan spela en intressant roll i upplösningen av samhällets hårda gränser mellan privat och offentligt. Att som landskapsarkitekt ta sig an utformningen av byggnader har gett en bättre insikt i tänkandet kring rumslighet och byggnaders funktion. En bättre förståelse för husarkitektens utmaningar har skapat förutsättningar för mig att i framtiden medverka till bättre helhetslösningar för den byggda miljön. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU7538 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU75382014-12-19T12:21:14Z https://stud.epsilon.slu.se/7538/ Kvarteret Rallaren Larsson, Henrik Landscape architecture Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlänkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. Frågeställningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet är hämtade ur en verklig kontext. Målet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter på en ej exploaterad tomt belägen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen är under utveckling av markägaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriområde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen. Byggandet av kvarteret Rallaren utgör en viktigt inledande fas i denna utveckling. Beställarens önskan är att kvarteret ska rymma hotell, bostäder, kontor, handel och restaurangverksamhet. Det finns ett uttalat mål att gröna kvalitéer ska få en framträdande roll och att kvarteret ska representera ett miljömässigt hållbart byggande, samtidigt som målet är att nå en hög exploateringsgrad. Inledande ämnesstudier har syftat till att skaffa kunskap om hur byggnader och offentlig grönyta kan samverka. För att kunna skapa en egen förståelse för olika typer av utformningslösningar och dess kvalitéer har en typologisk analysmetod tillämpats. Slutsatsen från studien blev att en kvalitativ integrering av offentlig grön yta och byggnad med fördel kan utgöra en kombination av flera grundtyper för integration av grönyta och byggnad. En annan slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga kvalitéer som en traditionell grönyta, till exempel en park, genom att integrera byggnad och grönyta. Det finns emellertid ett antal andra kvalitéer som en integrering naturligt för med sig, till exempel topografiska kvalitéer eller kvalitéer under vinterhalvåret. Erfarenheterna från ämnesstudien har använts under designprocessen. Genom att pröva olika grundtyper av byggnader, både fristående men också i platsens kontext, har designprocessen kunnat vila på en kunskapsgrund som gjort det lättare att bibehålla ett kritiskt förhållningssätt till olika idéer som designprocessen resulterat i. Designprocessen har också tagit sin utgångspunkt i en grundlig platsanalys. Komplexa rörelsemönster kring kvarteret och ett utmanande mikroklimat har varit betydelsefullt för den form som kvarteret fått. Den slutgiltiga utformningen kom att utgöra en syntes av olika lösningar för integration av offentlig grönyta och byggnad. Utformningen utmanar tänkandet kring vad offentlig tillgänglighet innebär och vad gröna kvalitéer kan vara. Idéer om ett liv mellan byggnad och landskap har varit centrala i tänkandet kring byggnadens funktion. Utformningen visar att integrerade gröna kvalitéer kan spela en intressant roll i upplösningen av samhällets hårda gränser mellan privat och offentligt. Att som landskapsarkitekt ta sig an utformningen av byggnader har gett en bättre insikt i tänkandet kring rumslighet och byggnaders funktion. En bättre förståelse för husarkitektens utmaningar har skapat förutsättningar för mig att i framtiden medverka till bättre helhetslösningar för den byggda miljön. This work has taken the question of how public green space can be integrated with a building as a starting point. A topic that is related to the discussion regarding the densification of the urban environment. When multiple functions must be accommodated in the same space, it is vital to question how buildings and green space can be linked to a greater extent and at the same time provide quality living environments. The issue has been explored through a design project and the scope of the project is taken from a real context. The goal of the design work has been to design a block on an empty lot situated directly north of Malmö Central Station. The place is under development by the landowner Jernhusen. In collaboration with the municipality of Malmö they have taken part in the development of an industrial area north of the main station called Nyhamnen. The construction of the neighborhood Rallaren constitutes an important initial phase of this development. The clients wish is that the block will house hotels, residences, offices, retail and restaurants. There is a stated objective that green qualities should be put forward and that the construction will represent an environmentally sustainable development, while the goal is also to achieve a high degree of exploitation. An initial study has aimed to gain knowledge of how buildings and public green space can interact. A typological study of a variety of building types has been utilized for gaining an understanding of different types of design solutions and its qualities. The conclusion from the study is that a qualitative integration of public green area and building advantageously may be a combination of several basic types of buildings representing an integration of public green space. Another conclusion is that it is hard to achieve qualities equivalent to a traditional green space, such as a park, by integrating building and green space. However, there are other qualities that is more easy to achieve, such as topographical qualities, or green qualities that are maintained throughout the winter. The knowledge gained from the study has been used during the design process. By consciously trying different basic types of buildings, completely independent but also in the site context, the design process could be based on a knowledge base, which made it easier to maintain a critical approach to different ideas emerging from the design process. The design process has also been based on a thorough site analysis. Complex movement patterns around the block and a challenging microclimate came to shape the design of the block. The final design is a synthesis of different solutions for the integration of public green space and building. The design challenges the thinking about what public access is and what green qualities can be. Ideas of a life between building and landscape has been essential for thinking about the function of the building. The design shows that integrated green qualities may play an interesting role in the resolution of society’s harsh boundaries between private and public. As a landscape architect it has been beneficial to get a better insight into the thinking about spatiality and function of buildings. An understanding of the challanges of the architecture of buildings has created better opportunities for me as a landscape architect to contribute to stronger overall solutions for the built environment. 2014-12-18 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7538/1/larsson_h_141120.pdf Larsson, Henrik, 2014. Kvarteret Rallaren : gestaltning av en byggnad med integrerad offentlig grönyta. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4037 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Larsson, Henrik Kvarteret Rallaren |
| title | Kvarteret Rallaren |
| title_full | Kvarteret Rallaren |
| title_fullStr | Kvarteret Rallaren |
| title_full_unstemmed | Kvarteret Rallaren |
| title_short | Kvarteret Rallaren |
| title_sort | kvarteret rallaren |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7538/ https://stud.epsilon.slu.se/7538/ |