Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun

Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påve...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Olofsson, Ida
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2014
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/7197/
_version_ 1855571142174048256
author Olofsson, Ida
author_browse Olofsson, Ida
author_facet Olofsson, Ida
author_sort Olofsson, Ida
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk. Resultatet visade också på en högre koncentration av nyckelbiotoper i de sammanhängande opåverkade skogsområden större än 1000 och 500 hektar. Koncentrationen av nyckelbiotoper var lägre för sammanhängande skogsområden större än 100 hektar men mindre än 500 hektar. Studien kunde också påvisa att nyckelbiotopernas medelstorlek och totala areella utbredning ökade från öst till väst närmare fjällkedjan. Med fördelningen av nyckelbiotoper visar studien indirekt att det finns högre naturvärden i skogar som inte blivit påverkade av trakthyggesbruk, och att större sammanhängande områden av sådana skogar dels finns att tillgå och dels har potential att hysa än större naturvärden. Sådana områden kan vara aktuella för framtida avsättningar för ett mer uthålligt bevarande av biologisk mångfald på landskapsnivå.
format First cycle, G2E
id RepoSLU7197
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2014
publishDateSort 2014
record_format eprints
spelling RepoSLU71972014-08-29T14:28:32Z https://stud.epsilon.slu.se/7197/ Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun Olofsson, Ida Forestry - General aspects Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk. Resultatet visade också på en högre koncentration av nyckelbiotoper i de sammanhängande opåverkade skogsområden större än 1000 och 500 hektar. Koncentrationen av nyckelbiotoper var lägre för sammanhängande skogsområden större än 100 hektar men mindre än 500 hektar. Studien kunde också påvisa att nyckelbiotopernas medelstorlek och totala areella utbredning ökade från öst till väst närmare fjällkedjan. Med fördelningen av nyckelbiotoper visar studien indirekt att det finns högre naturvärden i skogar som inte blivit påverkade av trakthyggesbruk, och att större sammanhängande områden av sådana skogar dels finns att tillgå och dels har potential att hysa än större naturvärden. Sådana områden kan vara aktuella för framtida avsättningar för ett mer uthålligt bevarande av biologisk mångfald på landskapsnivå. With the current trend all forests apart from the protected areas will soon be affected by clear cutting. This study within the municipality Vilhelmina and Vilhelmina Model Forest shows how the forest landscape in the southeastern part of the Vilhelmina has been affected since clear cutting was introduced, with the greatest impact in the Southeast, and least in the western part nearer the mountains. This work was aimed to analyze how the forests that have not been used with clear felling and key habitats are distributed geographically, and how they coincide geographically, within a large area in the southeastern part of Vilhelmina Municipality. The study also aimed to show if the size of forested areas of contiguous undisturbed forest has significance for the number and area of registered key habitats and whether there is any trend from the southeast to west. All analyzes for the work has been done in ArcGIS using the map data of registered key habitats and clear-cut forests from Vilhelmina Model Forest. The results showed that 63% of the area key habitat in the southeastern part of the municipality is located in the forest that has not been cut through with clear felling. The results also showed a higher concentration of key habitats in the contiguous undisturbed forest greater than 1000 and 500 hectares. The concentration of key habitats was lower for continuous forest areas larger than 100 hectares but less than 500 hectares. The study could also demonstrate that the average size and total area key habitats increased from east to west, closer to the mountain chain. With the distribution of key habitats, the study shows indirectly that there are higher conservation value in forest not influenced by clear felling, and that large contiguous areas of such forests both is available and have the potential to harbor even greater conservation value. Such areas may be considered for future provisions for a more sustainable biodiversity conservation at the landscape level. 2014-08-22 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7197/1/Olofsson_I_140822.pdf Olofsson, Ida, 2014. Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun : ett landskapsperspektiv. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3649 swe
spellingShingle Forestry - General aspects
Olofsson, Ida
Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun
title Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun
title_full Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun
title_fullStr Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun
title_full_unstemmed Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun
title_short Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun
title_sort nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i vilhelmina kommun
topic Forestry - General aspects
url https://stud.epsilon.slu.se/7197/
https://stud.epsilon.slu.se/7197/