Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige
Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på skogsmark. Mot denna ba...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7146/ |
| _version_ | 1855571133308338176 |
|---|---|
| author | Burström, Olof Olsson, Oskar |
| author_browse | Burström, Olof Olsson, Oskar |
| author_facet | Burström, Olof Olsson, Oskar |
| author_sort | Burström, Olof |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på skogsmark. Mot denna bakgrund har ett trädslagsförsök anlagts i södra Sverige, med syftet att på sikt besvara frågorna kring intensivodling av skog.
Avgången hos plantor är som störst under de första åren efter plantering för att därefter plana ut vid cirka 10 års ålder. Överlevnaden under föryngringsfasen beror i hög grad på vilken utsträckning snytbaggar förekommer samt vilka åtgärder man vidtagit för att få så bra etablering av plantorna som möjligt.
Syftet med studien var att undersöka överlevnaden, skador och höjdutvecklingen för de ingående trädslagen tall, gran, björk, hybridasp och poppel, 1 till 2 år efter plantering.
Resultatet visade en lägre överlevnad andra året jämfört med första året. Detta berodde delvis på en okänd skada hos poppeln, som troligtvis också hade inverkan på höjdutvecklingen. Därtill var snytbaggen den klart dominerande skadan, framförallt på björken under första året.
En lägre överlevnad observerades hos de gödslade plantorna. Björkens höjdutveckling var imponerande och konkurrerade med den snabbväxande hybridaspen.
Kombinationseffekterna av gödsling och markberedning visade på en svag men tydlig positiv trend för lövplantorna, både gällande överlevnad och höjdutveckling.
1-2 år efter plantering verkade behovsanpassad ungskogsgödsling inte ha någon inverkan på tillväxten av barrplantorna, till skillnad från lövplantorna. Utifrån resultatet kan man ifrågasätta om ungskogsgödsling är aktuellt på unga barrbestånd i södra Sverige. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU7146 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU71462014-08-21T10:48:33Z https://stud.epsilon.slu.se/7146/ Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige Burström, Olof Olsson, Oskar Forestry - General aspects Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på skogsmark. Mot denna bakgrund har ett trädslagsförsök anlagts i södra Sverige, med syftet att på sikt besvara frågorna kring intensivodling av skog. Avgången hos plantor är som störst under de första åren efter plantering för att därefter plana ut vid cirka 10 års ålder. Överlevnaden under föryngringsfasen beror i hög grad på vilken utsträckning snytbaggar förekommer samt vilka åtgärder man vidtagit för att få så bra etablering av plantorna som möjligt. Syftet med studien var att undersöka överlevnaden, skador och höjdutvecklingen för de ingående trädslagen tall, gran, björk, hybridasp och poppel, 1 till 2 år efter plantering. Resultatet visade en lägre överlevnad andra året jämfört med första året. Detta berodde delvis på en okänd skada hos poppeln, som troligtvis också hade inverkan på höjdutvecklingen. Därtill var snytbaggen den klart dominerande skadan, framförallt på björken under första året. En lägre överlevnad observerades hos de gödslade plantorna. Björkens höjdutveckling var imponerande och konkurrerade med den snabbväxande hybridaspen. Kombinationseffekterna av gödsling och markberedning visade på en svag men tydlig positiv trend för lövplantorna, både gällande överlevnad och höjdutveckling. 1-2 år efter plantering verkade behovsanpassad ungskogsgödsling inte ha någon inverkan på tillväxten av barrplantorna, till skillnad från lövplantorna. Utifrån resultatet kan man ifrågasätta om ungskogsgödsling är aktuellt på unga barrbestånd i södra Sverige. The requirement for utilization of renewable energy is increasing, in 2020, they shall account for 50 % of all energy use. To increase the supply of wood fuel and develop the fuel chain towards sustainability new knowledge and technologies must be developed for intensive cultivation of fast-growing tree species on forest land. Against this background, a tree species experiment have been established in southern Sweden, with the aim of eventually answer the questions surrounding intensive cultivation of forests. The mortality of seedlings is greatest the first years after plantation and then tends to level out at about age 10. Survival rates during the regeneration phase depends largely on the extent to which pine weevils occur and what measures is taken to get as good establishment of seedlings as possible. The objective of the study was to investigate the survival, damage and height development trends of the following tree species, pine, spruce, birch, hybrid aspen and poplar, 1 to 2 years after plantation. The results showed a lower survival rate the second year compared to the first year. This was partly due to an unknown injury in the poplar, which probably also had an effect on height development. In addition, the pine weevil was the dominant damage, especially on the birch in the first year. A lower survival rate was observed in the fertilized seedlings. The birch height development was impressive and was competing with the fast growing hybrid aspen. The combined effects of fertilization and soil preparation showed a weak but positive trend for the hardwood seedlings, both on survival and height development. 1-2 years after plantation it seemed that young forest fertilization had no effect on the growth of the conifer seedlings, unlike the hardwood seedlings. Based on the results one may dispute whether young forest fertilization is relevant in young conifer stands in southern Sweden. 2014-08-18 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7146/7/burstrom_o_%20olsson_o_140815.pdf Burström, Olof and Olsson, Oskar, 2014. Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige : tall, gran, björk, hybridasp och poppel. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3592 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Burström, Olof Olsson, Oskar Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige |
| title | Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige |
| title_full | Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige |
| title_fullStr | Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige |
| title_full_unstemmed | Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige |
| title_short | Överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra Sverige |
| title_sort | överlevnad, skador och höjdutveckling 1-2 år efter plantering i södra sverige |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7146/ https://stud.epsilon.slu.se/7146/ |