Kunskapens källa inom landsbygdsutveckling
Länsstyrelsernas arbete med landsbygdsutveckling är en viktig del av landsbygdsprogrammet. Det är på länsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersättningar på landsbyden sätts och det i sin tur påverkar hur landsbygden i länen utvecklas. I min uppsats undersöker ja...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | First cycle, G1N, G1F, G2F or GXX |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2014
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/7137/ |
| Summary: | Länsstyrelsernas arbete med landsbygdsutveckling är en viktig del av landsbygdsprogrammet. Det är på länsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersättningar på landsbyden sätts och det i sin tur påverkar hur landsbygden i länen utvecklas. I min uppsats undersöker jag arbetsprocessen för dokumenten som urvalskriterierna finns i och baseras på. Sedan strävar jag också efter att skapa en bild av sambandet mellan källorna och länsstyrelsernas arbetsprocess med dokumenten, i syfte att se hur kunskapsbildningen fungerar i länsstyrelserna arbete med landsbygdsutveckling. Jag använder mig av semistrukturerade interjuver när jag samlar in empirin och analyserar sedan materialet utifrån teorier om kunskap.
Det som framkommer är att dokumenten som är swotanalysen och handlingsplanen, baseras till stor del på regionala partnerskap. De består av t.ex. representanter för hembygdsföreningar, kommuner och LRF. Dokumenten har också statistikkällor som t.ex. SCB som underlag. Kunskapsbildningen mellan partnerskapet och länsstyrelsen fungerar bra i arbetet med swot-analysen, men att partnerskapet inte är lika högt motiverade att delta i arbetet med handlingsplanen. I kunskapsbildningen genom statistiken finns det hinder i form av att statistiken inte är anpassad för länen och är svårbearbetad för tjänstemännen. |
|---|