Subkultur i det offentliga rummet
Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie från Malmö s...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/7032/ |
| _version_ | 1855571111877541888 |
|---|---|
| author | Ramnemo, Malin |
| author_browse | Ramnemo, Malin |
| author_facet | Ramnemo, Malin |
| author_sort | Ramnemo, Malin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet.
Arbetet beskriver en studie från Malmö som exemplifierar underifrånperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehåller intervjuer med representanter från tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjänstemän inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov ställs mot kommunens beredskap, bemötande och förändringsbenägenhet. Utifrån en litteraturstudie jämförs dessa lokala arbetssätt med generella framgångsfaktorer när det gäller tillåtande attityder inom stadsplanering.
Resultatet från litteraturstudien visar att en stad tjänar på en dynamisk utveckling där en mångfald uttryck och rörelser får ta plats. Kommunal planering behöver därför utveckla arbetssätt för att kunna ta till vara det sociala kapital som berikar en stad som helhet. Subkulturella grupper förtjänar att uppmärksammas eftersom de är en naturlig utveckling av samhällets förändringar i stort.
Malmö Stad har relativt starka idéer och ambitioner om att tillåta en dynamisk utveckling där underifrånperspektiv delvis får styra planeringen. Kommunen vill fortsätta att ta till vara den positiva attraktionskraft som har genererats av övergången från industristad till kunskapsstad. Det finns en medvetenhet kring fördelarna i att underlätta för alternativa näringar och verksamheter samt i att ta till vara stadens sociala kapital. Malmö Stad har ett flertal olika metoder för samverkan och delaktighet, men det finns behov av att öppna upp för en högre grad av informell påverkan. Stadsplaneringen styrs fortfarande av kommersiella krafter och konventionella metoder, men alternativa sätt prövas och får betydelse för det som byggs. I exempelstudien framstår Malmö ofta som en progressiv och nytänkande kommun gentemot andra svenska städer. Samtidigt finns det mycket kvar att göra innan grupper som växer fram underifrån får en given plats i kommunens planeringsprocesser. Dagens situation vittnar om en mängd visioner som ännu inte har gett avtryck i verkligheten. Det finns en hög grad tillåtande attityder, men kommunens planeringsinstrument skulle kunna bejaka spontanitet och flexibilitet mer. Bland annat finns behov av fler uterum som präglas av multifunktion där subkulturella grupper kan stärkas på egna premisser samt dessutom fler offentliga utrymmen som helt och hållet är anpassade utifrån gruppernas behov. Vidare är de förändringar som gynnar grupperna ofta beroende av starka individer, både bland tjänstemän och ideella eldsjälar. Här finns ett behov av tydligare riktlinjer för kommunens arbetssätt samt även ett behov av anställda som kan föra gräsrötternas talan. Slutligen ska sägas att Malmös utveckling präglas av ett positivt experimenterande som delvis byggs underifrån. Kommunen bör hålla fast vid detta för att kunna forma hållbara arbetssätt för framtiden där hela staden kan vara med i utvecklingen. En total styrning ovanifrån är ingen lösning för att subkulturella grupper ska få större plats i våra offentliga rum. Utmaningen handlar snarare om att kommunen måste se till att arbetet kan fortsätta att utvecklas underifrån. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU7032 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU70322014-08-06T08:37:55Z https://stud.epsilon.slu.se/7032/ Subkultur i det offentliga rummet Ramnemo, Malin Landscape architecture Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie från Malmö som exemplifierar underifrånperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehåller intervjuer med representanter från tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjänstemän inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov ställs mot kommunens beredskap, bemötande och förändringsbenägenhet. Utifrån en litteraturstudie jämförs dessa lokala arbetssätt med generella framgångsfaktorer när det gäller tillåtande attityder inom stadsplanering. Resultatet från litteraturstudien visar att en stad tjänar på en dynamisk utveckling där en mångfald uttryck och rörelser får ta plats. Kommunal planering behöver därför utveckla arbetssätt för att kunna ta till vara det sociala kapital som berikar en stad som helhet. Subkulturella grupper förtjänar att uppmärksammas eftersom de är en naturlig utveckling av samhällets förändringar i stort. Malmö Stad har relativt starka idéer och ambitioner om att tillåta en dynamisk utveckling där underifrånperspektiv delvis får styra planeringen. Kommunen vill fortsätta att ta till vara den positiva attraktionskraft som har genererats av övergången från industristad till kunskapsstad. Det finns en medvetenhet kring fördelarna i att underlätta för alternativa näringar och verksamheter samt i att ta till vara stadens sociala kapital. Malmö Stad har ett flertal olika metoder för samverkan och delaktighet, men det finns behov av att öppna upp för en högre grad av informell påverkan. Stadsplaneringen styrs fortfarande av kommersiella krafter och konventionella metoder, men alternativa sätt prövas och får betydelse för det som byggs. I exempelstudien framstår Malmö ofta som en progressiv och nytänkande kommun gentemot andra svenska städer. Samtidigt finns det mycket kvar att göra innan grupper som växer fram underifrån får en given plats i kommunens planeringsprocesser. Dagens situation vittnar om en mängd visioner som ännu inte har gett avtryck i verkligheten. Det finns en hög grad tillåtande attityder, men kommunens planeringsinstrument skulle kunna bejaka spontanitet och flexibilitet mer. Bland annat finns behov av fler uterum som präglas av multifunktion där subkulturella grupper kan stärkas på egna premisser samt dessutom fler offentliga utrymmen som helt och hållet är anpassade utifrån gruppernas behov. Vidare är de förändringar som gynnar grupperna ofta beroende av starka individer, både bland tjänstemän och ideella eldsjälar. Här finns ett behov av tydligare riktlinjer för kommunens arbetssätt samt även ett behov av anställda som kan föra gräsrötternas talan. Slutligen ska sägas att Malmös utveckling präglas av ett positivt experimenterande som delvis byggs underifrån. Kommunen bör hålla fast vid detta för att kunna forma hållbara arbetssätt för framtiden där hela staden kan vara med i utvecklingen. En total styrning ovanifrån är ingen lösning för att subkulturella grupper ska få större plats i våra offentliga rum. Utmaningen handlar snarare om att kommunen måste se till att arbetet kan fortsätta att utvecklas underifrån. 2014-08-05 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/7032/1/ramnemo_m_140627.pdf Ramnemo, Malin, 2014. Subkultur i det offentliga rummet : en undersökning om förändringsbenägenhet och attitydförändring inom stadsplanering. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3499 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Ramnemo, Malin Subkultur i det offentliga rummet |
| title | Subkultur i det offentliga rummet |
| title_full | Subkultur i det offentliga rummet |
| title_fullStr | Subkultur i det offentliga rummet |
| title_full_unstemmed | Subkultur i det offentliga rummet |
| title_short | Subkultur i det offentliga rummet |
| title_sort | subkultur i det offentliga rummet |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/7032/ https://stud.epsilon.slu.se/7032/ |