Var unik!
Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratiseri...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6931/ |
| _version_ | 1855571093692088320 |
|---|---|
| author | Karlberg, Elsa Hartman Magnusson, Ylva |
| author_browse | Hartman Magnusson, Ylva Karlberg, Elsa |
| author_facet | Karlberg, Elsa Hartman Magnusson, Ylva |
| author_sort | Karlberg, Elsa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett. Ledande politiker och stadsplanerare har i allt större grad anammat en företagsliknande metod för stadsstyret, ett så kallat entreprenöriellt styre, där målet är ekonomisk tillväxt då industrisektorn inte längre är aktuell som tillväxtskapande källa. Precis som företag saluför produkter har stadsledningar börjat marknadsföra städer och regioner för att stärka konkurrenskraften i en global kontext om investeringar från privata aktörer. För att investeringarna ska löna sig krävs kapitalstarka invånare som kan betala skatt, konsumera samt bidra till stadens image. Malmö har anammat trenden bland forna industristäder och arbetar med varumärkesskapande inriktat mot en identitet som kunskaps- och upplevelsestad. Genomförandet av Citytunneln, en stor infrastrukturell satsning, sågs som en avgörande faktor för stadens fortsatta tillväxt Parallellt med Malmös förändrade identitet, tillväxt och inflytt av kreativa och välutbildade invånare pågår en motsatt trend där de sociala klyftorna inom staden breddas allt mer. Det entreprenöriella styret och fokuset på att locka rätt invånare och besökare till Malmö medverkar till att öka klyftorna i staden och skapa ett utanförskap som i förlängningen är ett demokratiproblem. Parallellt blir det allt svårare att få insyn och medverka i stadsplaneringsprocessen på grund av privata aktörers inblandning. Att mäta framgångsrik stadsplanering i ekonomisk tillväxt blir missledande och Malmökommissionen efterlyser ett bredare synsätt där social hållbarhet är ledordet och investeringar i välfärden får samma prioritet som prestigeprojekt i stil med Citytunneln. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU6931 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU69312014-09-02T11:07:43Z https://stud.epsilon.slu.se/6931/ Var unik! Karlberg, Elsa Hartman Magnusson, Ylva Landscape architecture Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett. Ledande politiker och stadsplanerare har i allt större grad anammat en företagsliknande metod för stadsstyret, ett så kallat entreprenöriellt styre, där målet är ekonomisk tillväxt då industrisektorn inte längre är aktuell som tillväxtskapande källa. Precis som företag saluför produkter har stadsledningar börjat marknadsföra städer och regioner för att stärka konkurrenskraften i en global kontext om investeringar från privata aktörer. För att investeringarna ska löna sig krävs kapitalstarka invånare som kan betala skatt, konsumera samt bidra till stadens image. Malmö har anammat trenden bland forna industristäder och arbetar med varumärkesskapande inriktat mot en identitet som kunskaps- och upplevelsestad. Genomförandet av Citytunneln, en stor infrastrukturell satsning, sågs som en avgörande faktor för stadens fortsatta tillväxt Parallellt med Malmös förändrade identitet, tillväxt och inflytt av kreativa och välutbildade invånare pågår en motsatt trend där de sociala klyftorna inom staden breddas allt mer. Det entreprenöriella styret och fokuset på att locka rätt invånare och besökare till Malmö medverkar till att öka klyftorna i staden och skapa ett utanförskap som i förlängningen är ett demokratiproblem. Parallellt blir det allt svårare att få insyn och medverka i stadsplaneringsprocessen på grund av privata aktörers inblandning. Att mäta framgångsrik stadsplanering i ekonomisk tillväxt blir missledande och Malmökommissionen efterlyser ett bredare synsätt där social hållbarhet är ledordet och investeringar i välfärden får samma prioritet som prestigeprojekt i stil med Citytunneln. This thesis discusses the governance and branding of cities today and the consequences this generates for the inhabitants of the city. Our ambition is to make visible the power discourses behind urban planning, locally and globally. An increased understanding for processes of urban development can lead to a democratization of the same. Public places are being regulated and governed by politicians and urban planners and therefore they can be said to represent a dominating power discourse. Since the late 1970’s a downward spiral within the industrial sector has been followed by economic changes in the western world. Leading politicians and urban planners have adopted a corporate-inspired method of city governing; the entrepreneurial governance. As the industrial sector no longer functions as the main source of capital the city itself has to spur economic growth. Entrepreneurial governance includes private-public partnerships and city branding. Just as companies market and advertise their products, city governments are currently marketing cities and regions. This is done to increase chances of private investments with the underlying ambition to strengthen the city’s brand on the global market. Financially strong residents are necessary for city investments to pay off - as tax payers, consumers and contributors the city’s brand and image. Malmö has adopted this trend in urban governance and pursues to be a city of knowledge and/or experience/adventure. The big infrastructural project of constructing the metro tunnel Citytunneln was seen as a crucial part of the continuing economic growth of the city. Simultaneously with the new identity of Malmö, economic growth and a growing population of creative residents there is a reverse trend with growing social gaps and increasing segregation. The entrepreneurial governance and the focus on attracting a financially strong creative class to the city coincides with growing social gaps and creates alienation amongst the poorer residents of Malmö. There is also an issue of lack in public control and participation in the urban planning process due to involvement of private actors. This is a democracy problem. To consider economic growth as the one indicator of successful urban planning is misleading. Malmökommissionen wishes to see a broader perspective in urban planning where social sustainability is the main goal and investments in social welfare acquires the same priority as prestigious infrastructural and architectural projects such as Citytunneln. 2014-06-30 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6931/21/karlberg_e_hartman_magnusson_y_140902.pdf Karlberg, Elsa and Hartman Magnusson, Ylva, 2014. Var unik! : en litteraturstudie kring stadsprofilering som verktyg vid stadsplanering. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3668 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Karlberg, Elsa Hartman Magnusson, Ylva Var unik! |
| title | Var unik! |
| title_full | Var unik! |
| title_fullStr | Var unik! |
| title_full_unstemmed | Var unik! |
| title_short | Var unik! |
| title_sort | var unik! |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/6931/ https://stud.epsilon.slu.se/6931/ |