Renens domesticering
Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen b...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6926/ |
| _version_ | 1855571092803944448 |
|---|---|
| author | Spellerberg, Liv |
| author_browse | Spellerberg, Liv |
| author_facet | Spellerberg, Liv |
| author_sort | Spellerberg, Liv |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur.
Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland. Då renar hålls utomhus året runt och inte nödvändigtvis kommer i direktkontakt med människor dagligen kan detta göra att de uppfattas som mindre domesticerade än andra husdjur. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU6926 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU69262014-07-16T09:22:26Z https://stud.epsilon.slu.se/6926/ Renens domesticering Spellerberg, Liv Animal husbandry Animal ecology Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland. Då renar hålls utomhus året runt och inte nödvändigtvis kommer i direktkontakt med människor dagligen kan detta göra att de uppfattas som mindre domesticerade än andra husdjur. The domestication process constitutes a behavioral change in animals through breeding and is different from taming in that tame animals are taught in their lifetime to interact with humans in an acceptable way. The objective of this review is to understand when, how and why the reindeer was domesticated and to see if any other animal species in the north could have substituted the reindeer as domestic livestock. The reindeer (Rangifer tarandus), which inhabits the northern parts of the earth, has been a useful source of food for mankind since the Pleistocene (Stone Age).There are known cases of reindeer being used for transportation and milking since at least 5000 years ago. which suggests the start of its domestication. Some scholars, however, argue that the domestication process didn’t start until more recently – in the Middle Ages – when the Saami started converting into pastoralism mainly due to economic changes in Scandinavia and Russia. The reindeer’s adaptation to the northern climate made it a good food source for the people living there. The fact that reindeer are kept in an outdoor environment all year round and don’t necessarily interact with humans directly on a daily basis might be what makes them appear less domesticated than other livestock. 2014-06-24 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6926/1/spellerberg_l_140624.pdf Spellerberg, Liv, 2014. Renens domesticering. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-650.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3403 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Animal ecology Spellerberg, Liv Renens domesticering |
| title | Renens domesticering |
| title_full | Renens domesticering |
| title_fullStr | Renens domesticering |
| title_full_unstemmed | Renens domesticering |
| title_short | Renens domesticering |
| title_sort | renens domesticering |
| topic | Animal husbandry Animal ecology |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/6926/ https://stud.epsilon.slu.se/6926/ |