Renbruksplan – från tanke till verklighet
Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Resource Management
2014
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571069214130176 |
|---|---|
| author | Vestman, Hanna |
| author_browse | Vestman, Hanna |
| author_facet | Vestman, Hanna |
| author_sort | Vestman, Hanna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet.
Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande. Skogsbrukets intåg och snabba utbredning i Norrland skapar fragmentering och barriärer för renens långa årstidsbundna vandringar till betesmarkerna. I takt med den ekonomiska tillväxten tas mer och mer av den norrlänska marken i anspråk av de som tämjer naturtillgångarna. Mineral, vatten, vind, och trä har blivit en ovärderlig tillgång för den svenska staten. Rennäringen, som en ekonomiskt liten näring, får problem att försvara sina rättigheter till markresursen gentemot andra aktörer.
Denna studie visar hur behovet av ett verktyg för att stärka rennäringens ställning som ett allmänintresse vuxit fram under en lång tid, för att blomma ut, och bli verklighet genom skapandet av RBP. Genom analys av dokument och intervjuer med renskötare och tjänstemän kartläggs processen med RBP, hur Åke Larssons idé växer genom intresserade och engagerade människor till att ingå i regeringsuppdraget Främjande av rennäringen. Studien visar också att verktyget har uppfyllt sina målsättningar och är väl etablerat bland samebyarna. I relationen med rennäringens initiala antagonist, skogsbruket, har hänsynen och samråden förbättrats sedan uppstarten av RBP. Genom detta har RBP ökat rennäringens adaptiva kapacitet och bidragit till bevarande av renskötselsamhället form och resiliens. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU6783 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Resource Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU67832014-06-05T14:10:12Z Renbruksplan – från tanke till verklighet Reindeer husbandry plans – from vision to reality Vestman, Hanna Renbruksplan RBP Rennäring skogsbruk markanvändning adaptiv kapacitet Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet. Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande. Skogsbrukets intåg och snabba utbredning i Norrland skapar fragmentering och barriärer för renens långa årstidsbundna vandringar till betesmarkerna. I takt med den ekonomiska tillväxten tas mer och mer av den norrlänska marken i anspråk av de som tämjer naturtillgångarna. Mineral, vatten, vind, och trä har blivit en ovärderlig tillgång för den svenska staten. Rennäringen, som en ekonomiskt liten näring, får problem att försvara sina rättigheter till markresursen gentemot andra aktörer. Denna studie visar hur behovet av ett verktyg för att stärka rennäringens ställning som ett allmänintresse vuxit fram under en lång tid, för att blomma ut, och bli verklighet genom skapandet av RBP. Genom analys av dokument och intervjuer med renskötare och tjänstemän kartläggs processen med RBP, hur Åke Larssons idé växer genom intresserade och engagerade människor till att ingå i regeringsuppdraget Främjande av rennäringen. Studien visar också att verktyget har uppfyllt sina målsättningar och är väl etablerat bland samebyarna. I relationen med rennäringens initiala antagonist, skogsbruket, har hänsynen och samråden förbättrats sedan uppstarten av RBP. Genom detta har RBP ökat rennäringens adaptiva kapacitet och bidragit till bevarande av renskötselsamhället form och resiliens. Reindeer Husbandry Plan (RHP) is a communication and planning tool created for the Swedish reindeer herding community. In 1999, a pilot study was implemented and today, 15 years later, has 50 of Sweden's 51 Sami villages begun their work with reindeer husbandry plans. Today the reindeer herders use RHP to plan their daily activities and as a tool in discussions with various types of land users to communicate and show reindeer herding activities. The history of today's Reindeer Husbandry Plan started in the 18th century with the regulation of the border between Norway and Sweden. Reindeer herding was limited to Sweden and the summer grazing in Norway was lost. The reindeer herding community continued to deal with changes that affected its form and function the following centuries. The introduction and rapid expansion of the forestry in the north of Sweden created fragmentation and barriers for the reindeer long seasonal migrations to the pastures. Alongside the economic growth of the society more and more of the land in the north became occupied by those who exert natural resources. Mineral, water, wind, and wood have become an invaluable asset to the Swedish state. Reindeer herding, as an economically small industry, have problems to defend their rights to land resource against other players. This study shows how the need for a tool to strengthen the position of the reindeer husbandry industry, as a public interest, emerged over a long period of time, to flourish, and become a reality through the creation of RHP. Through analysis of documents and interviews with reindeer herders and officials the process of RHP is mapped, i.e. how Åke Larsson's idea did grow by the help of interested and committed people to become part of the government commission “Promotion of reindeer husbandry”. The study also shows that the tool has fulfilled its objectives and now is well established among the Sami villages. The relationship with the initial antagonist, forestry, has improved since the startup of RHP. By this, RHP has increased the adaptive capacity of reindeer husbandry and contributed to the safeguarding of the herding society’s character and resilience. SLU/Dept. of Forest Resource Management 2014 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/6783/ |
| spellingShingle | Renbruksplan RBP Rennäring skogsbruk markanvändning adaptiv kapacitet Vestman, Hanna Renbruksplan – från tanke till verklighet |
| title | Renbruksplan – från tanke till verklighet |
| title_full | Renbruksplan – från tanke till verklighet |
| title_fullStr | Renbruksplan – från tanke till verklighet |
| title_full_unstemmed | Renbruksplan – från tanke till verklighet |
| title_short | Renbruksplan – från tanke till verklighet |
| title_sort | renbruksplan – från tanke till verklighet |
| topic | Renbruksplan RBP Rennäring skogsbruk markanvändning adaptiv kapacitet |