Lövskogsmålen i FSC-certifierat skogsbruk
Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6720/ |
| Sumario: | Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9.. Certifieringen kräver skogsbruk som leder till minst 10 % (i norr minst 5 %) lövvolym i skog som nått slutavverkningsålder (6.3.8.) och lövdominerade skogar på minst 5 % av arealen frisk och fuktig mark (6.3.9). I praktiken är det dock oklart hur dessa indikatorer skall implementeras och följas upp. Denna studie utfördes på uppdrag av Holmen Skog AB och har haft fyra huvudsyften: (1) Att precisera tolkningen av lövindikatorerna med hjälp av certifikatsinnehavare och certifierare (2) Att, kontrollera om lövförekomsten enligt beståndsregistret motsvarar FSC-standarden på Holmen Skog, region Örnsköldsvik. (3) Ge förslag på rutiner för uppföljning och (4) Ge förslag på skötseldirektiv som långsiktigt gynnar efterlevnaden av FSC-standarden.
I intervjuer med tre certifierade skogsbolag (certifikatsinnehavare) och två revisorer (certifierare) visade det sig att indikatorerna tolkades olika och indikatorerna upplevdes diffusa. Detta leder troligtvis till att indikatorerna implementeras olika och varierande grad av hänsyn till biologisk mångfald kommer erhållas. Holmen skogs ledning har tidigare utryckt oro för att lövförekomsten i region Örnsköldsvik är för liten. Studiens sammanställning av beståndsdata gav inte stöd för den uppfattningen. Särskilt inte om tolkningsutrymmet som framkom i intervjuerna accepteras. Den genomsnittliga volymandelen för regionen var 14,1 % och i åldersklasserna ≥80 år där föryngringsavverkning kan förekomma var lövandelen över 10 %. Arealandelen lövdominerad skog på frisk och fuktig skogsmark var 5,1 %, följaktligen uppfylldes standarden enligt båda lövindikatorerna.
Uppföljningen av FSC:s lövindikatorer skulle vinna på att göras mer resultatbaserad. För närvarande läggs mest fokus på implementering (vad som utförts) vilket gör det svårare att se trender i det faktiska utfallet och att göra lokalt anpassade skötselanvisningar. En simulering av sex typbestånds (tre tallbestånd och tre granbestånd) volymandel löv från sista gallring till slutavverkningsbar ålder visade att virkesförrådet efter sista gallring bör innehålla ca 10 % volymandel lövträd för att motsvara FSC-standardens indikator 6.3.8. i norra Sverige. Den typen av gränsvärden kan ge vägledning i samband med föryngring och beståndsvård. Lövträden måste också friställas för att kunna utveckla sin grönkrona och blir grova. Gällande skötsel för 6.3.9. så skiljde sig uppfattningarna i intervjuerna om vad en skötsel så att ”goda betingelser för biologisk mångfald främjas” innebär. Av den anledningen bör skogsägaren göra en kalibrering av sin tolkning mot sin certifierares och därefter bestämma vilken typ av skötsel som är aktuell. I denna studie föreslås fri utveckling, aktiv naturvårdsskötsel eller produktionsskötsel med förstärkt lövhänsyn (figur 8) beroende av tolkning. Vid val av aktiv naturvårdsskötsel bör även fri utveckling användas för att kunna utvärdera naturvårdsskötseln. |
|---|