Immunologisk bakgrund till fodermedelsallergi hos hund och katt
Fodermedelsallergi är ett tillstånd som beror på att immunsystemet reagerar mot något, oftast ett protein, som normalt sett inte ska utlösa ett immunsvar. De vanligaste symptomen är kutana symptom såsom klåda, alopeci och otit. Fodermedelsallergi diagnosticeras med hjälp av en eliminationsdiet med e...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6654/ |
| Sumario: | Fodermedelsallergi är ett tillstånd som beror på att immunsystemet reagerar mot något, oftast ett protein, som normalt sett inte ska utlösa ett immunsvar. De vanligaste symptomen är kutana symptom såsom klåda, alopeci och otit. Fodermedelsallergi diagnosticeras med hjälp av en eliminationsdiet med efterföljande provokation och vid diagnos behandlas sjukdomen genom att undvika det orsakande allergenet. För att inte utveckla fodermedelsallergi måste hunden eller katten utveckla en oral tolerans mot proteinerna i kosten; misslyckas detta kan allergi uppstå. Denna uppsats syftar till att sammanfatta den tillgängliga forskningen kring hur den orala toleransen uppstår, den immunologiska bakgrunden till fodermedelsallergi samt hur en eliminationsdiet påverkar immunsvaret. Toleransutvecklingen är beroende av en rad faktorer bland annat regulatoriska T-celler, IL-10, TGF-β, FcγRIIB på B-celler, γδT-celler samt en fungerande normalflora. Det är accepterat att bland annat tarminflammationer ökar risken för att fodermedelsallergi utvecklas. Vilken typ av immunsvar som ger upphov till fodermedelsallergi är fortfarande oklar men det är sannolikt att en kombination av en typ I-överkänslighet och en typ IV-överkänslighet är förklaringen till sjukdomen. Hos fodermedelsallergiska hundar och katter syns en ökad lymfocytaktivitet i blodet och hos hundar förekommer ett ökat antal CD8+ T-celler i huden. Hos andra djurslag, såsom mus, har ett minskat antal Treg funnits och i vissa studier även en ökning av antalet mastceller. Vad gäller cytokiner och transkriptionsfaktorer vid fodermedelsallergi finns fortfarande mycket oklarheter men minskat uttryck av IL-10, TGF-β och Foxp3 kan vara en del av patogenesen. Majoriteten av de drabbade djuren har en ökad mängd antikroppar i blodet men om detta är en direkt eller indirekt effekt är fortfarande osäkert. En eliminationsdiet kan bestå av nya protein- och kolhydratkällor (novel diet) eller hydrolyserade proteiner och det diagnostiska värdet av dessa tycks likvärdiga. Trots att de kliniska symptomen försvinner med hjälp av eliminationsdieten kvarstår ofta de förhöjda antikroppstitrarna efter avslutad diet. I vissa studier syns dock en minskad lymfocytaktivitet i blodet efter eliminationsdietens slut. Huden hos fodermedelsallergiska hundar är oförändrad vid jämförelse innan och efter eliminationsdiet vilket kan bero på att immunsystemet är förberett på nya stimuli från antigen. Det behövs mer forskning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar utvecklingen av fodermedelsallergi och hur den immunologiska bakgrunden verkligen ser ut. |
|---|