Subakut vomacidos hos mjölkkor
I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar också energibehovet vilket ställer stora krav på utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sänkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma. Syftet med den här litteraturstudien var att ge en...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6637/ |
| _version_ | 1855571046287015936 |
|---|---|
| author | Andersson, Ylva |
| author_browse | Andersson, Ylva |
| author_facet | Andersson, Ylva |
| author_sort | Andersson, Ylva |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar också energibehovet vilket ställer stora krav på utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sänkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma.
Syftet med den här litteraturstudien var att ge en översikt över vad SARA är, vilka orsakerna är, vilka följder det kan få med särskilt fokus på fång, samt hur man kan förebygga
utvecklingen av SARA.
Vid utfodring med en hög andel kraftfoder bildas stora mängder flyktiga fettsyror, VFA, som kan ge upphov till en pH-sänkning om bildandet av VFA överstiger absorptionen från
vommen, och SARA kan därigenom uppkomma. Vid utfodring med en högre andel kraftfoder anpassas vommens slemhinna och blir större och får därmed en större absorptiv förmåga. Vid
ett snabbt byte går denna anpassning dock inte alltid tillräckligt snabbt vilket kan ge upphov till att pH sänks. Även vommens mikroflora förändras vid utfodring med en större andel kraftfoder.
I samband med SARA kan olika kliniska symptom ses. Dessa är dock ofta diffusa, kan ha andra orsaker än SARA, eller ses först långt efter en episod av SARA. Det är fortfarande
oklart om det föreligger något direkt samband mellan SARA och fång eller om de endast har gemensamma orsaker. Det har föreslagits att ett systemiskt inflammatoriskt svar orsakat av SARA skulle kunna leda till de kärlförändringar som ger upphov till fång, även om evidensen för att SARA inducerar produktion av akutfas-proteiner inte är entydiga. Andra kliniska symptom som kan bero på, eller uppträda tillsammans med SARA är till exempel sänkt mjölkproduktion, förändrad mjölksammansättning, minskat foderintag, försämrat hull och diarré.
För att förebygga SARA kan man på olika sätt försöka öka foderstatens innehåll av fibrer eller förändra fodrets fysiska struktur. Detta kan ske genom att öka andelen grovfoder, vilket dock riskerar att medföra nedsatt mjölkproduktion, eller genom att öka foderpartiklarnas längd för att på så sätt motverka en sänkning av pH i vommen. Andra strategier för att minska risken för
SARA kan vara att gradvis anpassa kor till en mer energirik foderstat innan övergång till laktation, använda av buffertar eller mikroorganismer i foder för att försöka åstadkomma en anpassning av mikrofloran, och att optimera inhysningen.
Eftersom det fortfarande råder osäkerhet kring flera av dessa frågor, till exempel effektiviteten av ökat fiberinnehåll i fodret och samband med inflammation och kliniska symptom behövs mer forskning för att försöka fastställa betydelsen av SARA för djurhälsa och
produktionsförluster. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU6637 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU66372014-09-12T13:34:33Z https://stud.epsilon.slu.se/6637/ Subakut vomacidos hos mjölkkor Andersson, Ylva Animal diseases I takt med ökande mjölkproduktion hos dagens mjölkkor ökar också energibehovet vilket ställer stora krav på utfodringen. En stor andel kraftfoder i foderstaten kan ge upphov till en pH-sänkning i vommen och subakut vomacidos (SARA) kan uppkomma. Syftet med den här litteraturstudien var att ge en översikt över vad SARA är, vilka orsakerna är, vilka följder det kan få med särskilt fokus på fång, samt hur man kan förebygga utvecklingen av SARA. Vid utfodring med en hög andel kraftfoder bildas stora mängder flyktiga fettsyror, VFA, som kan ge upphov till en pH-sänkning om bildandet av VFA överstiger absorptionen från vommen, och SARA kan därigenom uppkomma. Vid utfodring med en högre andel kraftfoder anpassas vommens slemhinna och blir större och får därmed en större absorptiv förmåga. Vid ett snabbt byte går denna anpassning dock inte alltid tillräckligt snabbt vilket kan ge upphov till att pH sänks. Även vommens mikroflora förändras vid utfodring med en större andel kraftfoder. I samband med SARA kan olika kliniska symptom ses. Dessa är dock ofta diffusa, kan ha andra orsaker än SARA, eller ses först långt efter en episod av SARA. Det är fortfarande oklart om det föreligger något direkt samband mellan SARA och fång eller om de endast har gemensamma orsaker. Det har föreslagits att ett systemiskt inflammatoriskt svar orsakat av SARA skulle kunna leda till de kärlförändringar som ger upphov till fång, även om evidensen för att SARA inducerar produktion av akutfas-proteiner inte är entydiga. Andra kliniska symptom som kan bero på, eller uppträda tillsammans med SARA är till exempel sänkt mjölkproduktion, förändrad mjölksammansättning, minskat foderintag, försämrat hull och diarré. För att förebygga SARA kan man på olika sätt försöka öka foderstatens innehåll av fibrer eller förändra fodrets fysiska struktur. Detta kan ske genom att öka andelen grovfoder, vilket dock riskerar att medföra nedsatt mjölkproduktion, eller genom att öka foderpartiklarnas längd för att på så sätt motverka en sänkning av pH i vommen. Andra strategier för att minska risken för SARA kan vara att gradvis anpassa kor till en mer energirik foderstat innan övergång till laktation, använda av buffertar eller mikroorganismer i foder för att försöka åstadkomma en anpassning av mikrofloran, och att optimera inhysningen. Eftersom det fortfarande råder osäkerhet kring flera av dessa frågor, till exempel effektiviteten av ökat fiberinnehåll i fodret och samband med inflammation och kliniska symptom behövs mer forskning för att försöka fastställa betydelsen av SARA för djurhälsa och produktionsförluster. As the milk yield in modern dairy cows increases, so does the energy demand of the animal which puts high focus on the feed. A large proportion of concentrate in the feed can cause a depression of ruminal pH and subacute rumen acidosis (SARA) may occur. The purpose of this literature study was to give an overview of SARA, what the causes are, what sequels can occur with special focus on laminitis, and how SARA can be prevented. Feeding large amounts of concentrate results in large amounts of volatile fatty acids, VFA, to be produced in the rumen. If the rate of production of VFA exceeds the rate of absorption in the rumen, they can cause a depression of pH. When animals are fed large amounts of concentrate the ruminal mucosa is adapted which means a larger mucosal area and therefore a larger absorptive capacity. If the change to a feeding regimen rich in concentrate is rapid, this adaption may not be quick enough which can cause a depression of ruminal pH. The microflora of the rumen also changes when feeding large amounts of concentrate. In concurrence with SARA several different clinical symptoms can be seen, even though these often are diffuse, may be a sequel of causes other than SARA, or occur after a time lag. It is still unclear whether there is any direct link between SARA and laminitis or whether they simply have common causes. It has been proposed that a systemic inflammatory response caused by SARA could lead to the vascular changes that cause laminitis, even though the evidence of an acute-phase response caused by SARA is somewhat questioned. Other clinical symptoms that can be caused by, or seen in concurrence with SARA, are for example decreased milk yield, altered milk composition, depressed feed intake, decreased body condition and diarrhea. Methods to prevent SARA can be to increase the fibre concentration in the diet or alter the physical structure of the feed. This can be done by increasing the percentage of roughage, although this may also decrease the milk yield, or by increasing the particle size of the feedstuffs. Other strategies to prevent the occurrence of SARA can be to gradually adapt cows to energy-rich feed before the onset of lactation, to use buffers or microorganisms to force an adaption of the ruminal microflora, and to optimize housing. Since there are still uncertainty concerning several of these questions, such as the effectiveness of increased fibre concentration, and links between SARA and inflammation and clinical symptoms, more research is needed to try to establish the importance of SARA with respect to animal health and production losses. 2014-04-15 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6637/7/andersson_y_140904.pdf Andersson, Ylva, 2014. Subakut vomacidos hos mjölkkor. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3730 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Andersson, Ylva Subakut vomacidos hos mjölkkor |
| title | Subakut vomacidos hos mjölkkor |
| title_full | Subakut vomacidos hos mjölkkor |
| title_fullStr | Subakut vomacidos hos mjölkkor |
| title_full_unstemmed | Subakut vomacidos hos mjölkkor |
| title_short | Subakut vomacidos hos mjölkkor |
| title_sort | subakut vomacidos hos mjölkkor |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/6637/ https://stud.epsilon.slu.se/6637/ |