Nattlandskap
En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6579/ |
| _version_ | 1855571036456615936 |
|---|---|
| author | Kesselman, Caroline |
| author_browse | Kesselman, Caroline |
| author_facet | Kesselman, Caroline |
| author_sort | Kesselman, Caroline |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | En god ljussättning med utgångspunkt i
rumslig gestaltning kan medföra många
positiva synergieffekter som, till exempel,
vistelsemiljöer i nattlandskapet där
människor kan känna sig trygga att röra
sig tack vare den goda uppsikten över
omgivningarna och därmed möjligheten
till orientering. I detta arbete presenteras
slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra
med mycket i detta sammanhang genom ett
rumsligt tänkande i den lilla så väl som den
stora skalan där människan är i fokus samt
inte minst genom kunskaper om utemiljöns
material och dess föränderlighet.
Syftet med detta arbete har varit
att tillämpa de kunskaper som jag erhållit
under landskapsarkitektutbildningen
och genom ett gestaltningsförslag bidra
till en fördjupad förståelse kring hur det
går att arbeta rumsligt med belysning i
landskapet. Baserat på egna observationer
och befintliga teorier presenteras, i slutet
av detta arbete, några av de aspekter som
kan vara viktiga då man vill skapa rum
med hjälp av belysning. Dessa aspekter är:
kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup,
ljuskällans placering, ljusets spridning och
nivå samt inte minst färg och textur på de
material som finns i rummet.
Genom att studera litteratur om
hur belysning kan påverka vår uppfattning
av rummet under dygnets mörka timmar
samt genom att studera befintliga
belysningslösningar, fick jag inspiration
och idéer till gestaltningsförslaget. För
att prova dessa idéer byggdes en digital
3D-modell upp av ett befintligt förslag
av utemiljön kring ett seniorboende i
Vimmerby. Modellen var ett ovärderligt
skissverktyg när det kom till att studera hur
ljuset sprider sig i rummet samt för att få
en uppfattning om skala och avstånd på
platsen.
En av slutsatserna i arbetet är
vikten av att studera befintlig belysning för
att skaffa sig en referensbank och därmed
undersöka den komplexitet som finns i att
ljussätta vårt landskap. Denna komplexitet
har att göra med varje individs subjektiva
uppfattning om vad som är ett rum, i
kombination med ljusets tendens att ändra
karaktär beroende på materialen i rummet
samt väderskiftningar och dess inverkan på
vår uppfattning av ljuset.
Målet med detta arbete har varit
särskilt fokus på dygnets mörka timmar.
Ljussättningen är tänkt att bidra till att
platsen harmonierar väl med sin omgivning
och erbjuda så väl funktion som estetiska
värden för boende och besökare, året om. I
gestaltningen har platsens rumslighet varit
i huvudsakligt fokus. Detta är mitt bidrag
till ett idag till synes litet forskningsområde,
men som tycks vara på god väg att växa sig
större. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU6579 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU65792014-04-03T14:22:51Z https://stud.epsilon.slu.se/6579/ Nattlandskap Kesselman, Caroline Landscape architecture En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby. Modellen var ett ovärderligt skissverktyg när det kom till att studera hur ljuset sprider sig i rummet samt för att få en uppfattning om skala och avstånd på platsen. En av slutsatserna i arbetet är vikten av att studera befintlig belysning för att skaffa sig en referensbank och därmed undersöka den komplexitet som finns i att ljussätta vårt landskap. Denna komplexitet har att göra med varje individs subjektiva uppfattning om vad som är ett rum, i kombination med ljusets tendens att ändra karaktär beroende på materialen i rummet samt väderskiftningar och dess inverkan på vår uppfattning av ljuset. Målet med detta arbete har varit särskilt fokus på dygnets mörka timmar. Ljussättningen är tänkt att bidra till att platsen harmonierar väl med sin omgivning och erbjuda så väl funktion som estetiska värden för boende och besökare, året om. I gestaltningen har platsens rumslighet varit i huvudsakligt fokus. Detta är mitt bidrag till ett idag till synes litet forskningsområde, men som tycks vara på god väg att växa sig större. A good lighting based on a spatial approach can bring many positive synergetic effects, such as, more secure places for people to dwell in the nocturnal landscape as a result of a good overview and thereby the possibility to orient yourself. In this work a conclusion is presented which is that landscape architects can contribute a great deal in this area through spatial thinking in different scales, focusing on the human being and last but not least the knowledge regarding the materials in the exterior environment and their variability. The purpose of this work has been to apply the knowledge I have attained during the landscape architect education and through a design proposal contribute to a deeper understanding of how you can work with lighting in the landscape in a spatial context. At the end of this work some of the aspects that are important for light to create a space are presented, based on observations as well as existing theories. These aspects are: contrasts, light gradients, distance/depth, the location of the light source, the distribution and level of light together with the texture and colour of the materials in the room. The inspiration and ideas for this work derives from studying literature written on lights ability to create space during the dark hours of the day, and how we perceive it, together with studying existing lighting situations. To be able to test these ideas a digital 3D-model was built using an existing proposal for the outdoor environment surrounding a senior housing in Vimmerby. As a sketching tool, the model was indispensable when it came to studying how light spreads in a room and also to gain an understanding of scale and distances in this place. One of the conclusions presented in this work is the importance of studying existing lighting situations to get a frame of reference and thus investigate the complexity that comes with lighting up our landscape. This is a complexity which is based on our individual experience of what defines a room, in combination with the lights tendency to change its character depending on the materials found in a room in combination with changes in weather and how that effects the way we experience light. The goal of this work has been to create a design proposal with emphasis on the dark hours of the day. The lighting should contribute to this place being in harmony with its surroundings and offer functional as well as aesthetical qualities for its residents and visitors, all year around. Emphasis has been put on the spatiality of the place. This is my contribution to an area of research which today seems quite small, but is in the process of growing bigger. 2014-04-02 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6579/1/kesselman_c_140302.pdf Kesselman, Caroline, 2014. Nattlandskap : en studie av belysningens rumsskapande egenskaper tillämpat i ett gestaltningsförslag. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3178 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Kesselman, Caroline Nattlandskap |
| title | Nattlandskap |
| title_full | Nattlandskap |
| title_fullStr | Nattlandskap |
| title_full_unstemmed | Nattlandskap |
| title_short | Nattlandskap |
| title_sort | nattlandskap |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/6579/ https://stud.epsilon.slu.se/6579/ |