Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar

Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autores principales: Kullström , Mikael, Wictorin, Per
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2014
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/6551/
_version_ 1855571030814228480
author Kullström , Mikael
Wictorin, Per
author_browse Kullström , Mikael
Wictorin, Per
author_facet Kullström , Mikael
Wictorin, Per
author_sort Kullström , Mikael
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1. Statistiskt signifikanta samband för insamlat data saknades mellan beståndsmedelhöjd och skadad volym skog. Samband erhölls däremot mellan skötselmetod, gallrat eller ogallrat, och skadade bestånd. Utifrån resultaten kan vi konstatera att trädslaget tall är att föredra i stormskadedrabbade områden. Vidare är gallrade bestånd känsligare än ogallrade inom en viss tidsperiod efter skötselingreppet. Tidpunkten före eller efter stormskada, ger en relativ ökning av skadetyperna ”liggande” och ”lutande” för tall och contortatall.
format First cycle, G2E
id RepoSLU6551
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2014
publishDateSort 2014
record_format eprints
spelling RepoSLU65512014-03-26T14:33:45Z https://stud.epsilon.slu.se/6551/ Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar Kullström , Mikael Wictorin, Per Forestry - General aspects Dagmar är en av de mest förödande stormarna, som med sina 4-5 miljoner kubikmeter vindfälld skog präglat skogssverige det senaste årtiondet. Skogsbolaget SCA förlorade stora mängder skog den 26 december 2011 till följd av stormen. Två av trädslagen på SCA:s marker är tall och contortatall, med olika förutsättningar vad gäller förmåga att motstå stormvindar. Tillhandahållna data kom från SCA:s inventering före Dagmar, under åren 2007-2011, respektive efter stormen, i februari-mars 2012. Inventerat data har sammanställts, bearbetats och analyserats i Microsoft Office Excel, MiniTab 16 och ArcMap 10.1. Statistiskt signifikanta samband för insamlat data saknades mellan beståndsmedelhöjd och skadad volym skog. Samband erhölls däremot mellan skötselmetod, gallrat eller ogallrat, och skadade bestånd. Utifrån resultaten kan vi konstatera att trädslaget tall är att föredra i stormskadedrabbade områden. Vidare är gallrade bestånd känsligare än ogallrade inom en viss tidsperiod efter skötselingreppet. Tidpunkten före eller efter stormskada, ger en relativ ökning av skadetyperna ”liggande” och ”lutande” för tall och contortatall. Dagmar is one of the most devastating storms, with its 4-5 million cubic meters of wind damaged forest, that has struck Swedish forests since the ten last years. The forest product company SCA lost a lot of timber volume the 26th of December 2011 due to the storm. Two of the tree species on the areas of SCA, Scots pine and lodgepole pine, have different abilities of resisting wind damage. Provided data came from the inventory of SCA before Dagmar, years 2007-2011, and after the storm, February-Mars 2012. Inventoried data has been compiled, processed and analyzed in Microsoft Office Excel, MiniTab 16 and ArcMap 10.1. Statistically significant correlations of collected data, did not match between average stand height and damaged volume of forest. Correlations were received between treatment, thinned and un-thinned, damaged stands. From the results, we could confirm that Scots pine should be preferred in areas prone to wind damage. Furthermore, thinned stands were more susceptible than un-thinned in a certain period of time after treatment. There was a difference between types of damage for the two species studied. The moment before or after wind damage, provides an increase of “horizontal” and “tilting” trees of Scots pine and lodgepole pine. 2014-03-25 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6551/7/kullstrom_m_och_wictorin_p_140326.pdf Kullström , Mikael and Wictorin, Per , 2013. Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3151 swe
spellingShingle Forestry - General aspects
Kullström , Mikael
Wictorin, Per
Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar
title Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar
title_full Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar
title_fullStr Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar
title_full_unstemmed Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar
title_short Vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på SCA:s marker efter stormen Dagmar
title_sort vindskadefaktorer för tall och contorta-tall på sca:s marker efter stormen dagmar
topic Forestry - General aspects
url https://stud.epsilon.slu.se/6551/
https://stud.epsilon.slu.se/6551/