Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner

De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autores principales: Frick, Joakim, Westerström, Sandra
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2014
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/6461/
_version_ 1855571014605340672
author Frick, Joakim
Westerström, Sandra
author_browse Frick, Joakim
Westerström, Sandra
author_facet Frick, Joakim
Westerström, Sandra
author_sort Frick, Joakim
collection Epsilon Archive for Student Projects
description De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade. Underlaget för studien bestod av 15 telefonintervjuer och fristående från dessa gjordes 28 analyser av skogbruksplaner, från skogsägare vars två senaste skogsbruksplaner var gröna planer utförda av Södra. Majoritet av de intervjuade ansåg sig varit aktiva vid målklassningen av bestånd och tyckte inte att certifieringens krav på 5 % avsättning av produktiv areal var för högt. Avsatt areal i plananalysen var 8,7 % i medeltal. Trots att certifiering är en motivation till frivillig avsättning skulle 14 av 15 skogsägare ha naturvårdsbestånd även om det inte var ett krav för certifiering. Analysen av skogsbruksplanerna visade en generell ökning av andelen naturvård i de 28 senaste planerna. Detta tyder på att skogsägare har en positiv inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner, men ju större betydelse skogen hade för ekonomin desto mer negativ inställning hade skogsägaren till naturvård.
format First cycle, G2E
id RepoSLU6461
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2014
publishDateSort 2014
record_format eprints
spelling RepoSLU64612014-02-27T09:47:32Z https://stud.epsilon.slu.se/6461/ Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner Frick, Joakim Westerström, Sandra Forestry - General aspects De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade. Underlaget för studien bestod av 15 telefonintervjuer och fristående från dessa gjordes 28 analyser av skogbruksplaner, från skogsägare vars två senaste skogsbruksplaner var gröna planer utförda av Södra. Majoritet av de intervjuade ansåg sig varit aktiva vid målklassningen av bestånd och tyckte inte att certifieringens krav på 5 % avsättning av produktiv areal var för högt. Avsatt areal i plananalysen var 8,7 % i medeltal. Trots att certifiering är en motivation till frivillig avsättning skulle 14 av 15 skogsägare ha naturvårdsbestånd även om det inte var ett krav för certifiering. Analysen av skogsbruksplanerna visade en generell ökning av andelen naturvård i de 28 senaste planerna. Detta tyder på att skogsägare har en positiv inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner, men ju större betydelse skogen hade för ekonomin desto mer negativ inställning hade skogsägaren till naturvård. The first green forest management plan where made in the middle of the 90’s as a response to the goals regarding environment and productivity in the Swedish forestry act was given equal importance. Important part of the green plans are the target classification of stands; Nature conservation without management (NO) and with management (NS). The objective with this study was to investigate the forest owners´ attitude towards classification of NO and NS stands. The hypothesis was that owners would be negative towards classification of stands for nature conservation and just accept it to be certified. The basic data for this study consisted of 15 telephone interviews and 28 analyses of management plans chosen from forest owners who have had their two latest green management plans made by the forest owner association Södra. A majority of the owners interviewed in the study saw themselves as active in the classification of nature conservation stands and did not think the requirement, that 5 % of the productive forest should be set aside as nature conservation, was too high. The analysis of the plans showed that the average amount of set-aside area was 8.7 %. Even if certification is a motivation for voluntary nature conservation, 14 of 15 owners would have nature conservation stands even if it not was a requirement for certification. In the analysis of forest management plans a general increase of nature conservation stands could be seen for the 28 new plans. This indicates on a positive attitude towards nature conservation, but the larger importance the forest had economically for the owner the more negative the attitude was. 2014-02-19 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6461/11/frick_j_westerstrom_s_140219.pdf Frick, Joakim and Westerström, Sandra , 2013. Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3067 swe
spellingShingle Forestry - General aspects
Frick, Joakim
Westerström, Sandra
Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner
title Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner
title_full Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner
title_fullStr Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner
title_full_unstemmed Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner
title_short Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner
title_sort privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner
topic Forestry - General aspects
url https://stud.epsilon.slu.se/6461/
https://stud.epsilon.slu.se/6461/