Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket
I norra Europa började tjädern minska under mitten på 1900-talet när det moderna trakthyggesbruket tog fart. Man har länge ansett att minskningen av tjädern orsakats av storskaliga avverkningar i gammal skog och att gamla lekplatser dog ut. Idag har omfattande forskning visat att tjädern är flexibel...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2014
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/6423/ |
| _version_ | 1855571008037060608 |
|---|---|
| author | Bergmark, Erika |
| author_browse | Bergmark, Erika |
| author_facet | Bergmark, Erika |
| author_sort | Bergmark, Erika |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I norra Europa började tjädern minska under mitten på 1900-talet när det moderna trakthyggesbruket tog fart. Man har länge ansett att minskningen av tjädern orsakats av storskaliga avverkningar i gammal skog och att gamla lekplatser dog ut. Idag har omfattande forskning visat att tjädern är flexibel och kan spela även i brukad skog och att den inte är beroende av gammal skog. Den svenska tjäderstammen ligger på en stabil nivå som sakta ökar och varierar i kortsiktiga cykler från år till år. Det avgörande för häckningsframgången är antalet hönor och kycklingar som överlever sommaren och dödligheten orsakas i huvudsak av predation de första veckorna efter kläckning. Det moderna skogsbruket kan ge indirekta effekter eftersom stora arealer kalhyggen skapar smågnagarpopulationer med höga tätheter vilket sannolikt gynnar predatorerna. Tillgång på våtmarker, skyddande växtlighet och blåbärsris är viktiga inslag i hönans och kycklingarnas biotopval vilket kan påverkas negativt vid kalavverkningar och skyddsdikningar. Resultatet pekar på att predatorer och särskilt rödräven är den avgörande faktorn för tjäderns häckningsframgång. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU6423 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2014 |
| publishDateSort | 2014 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU64232025-06-21T01:14:09Z https://stud.epsilon.slu.se/6423/ Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket Bergmark, Erika Forestry - General aspects I norra Europa började tjädern minska under mitten på 1900-talet när det moderna trakthyggesbruket tog fart. Man har länge ansett att minskningen av tjädern orsakats av storskaliga avverkningar i gammal skog och att gamla lekplatser dog ut. Idag har omfattande forskning visat att tjädern är flexibel och kan spela även i brukad skog och att den inte är beroende av gammal skog. Den svenska tjäderstammen ligger på en stabil nivå som sakta ökar och varierar i kortsiktiga cykler från år till år. Det avgörande för häckningsframgången är antalet hönor och kycklingar som överlever sommaren och dödligheten orsakas i huvudsak av predation de första veckorna efter kläckning. Det moderna skogsbruket kan ge indirekta effekter eftersom stora arealer kalhyggen skapar smågnagarpopulationer med höga tätheter vilket sannolikt gynnar predatorerna. Tillgång på våtmarker, skyddande växtlighet och blåbärsris är viktiga inslag i hönans och kycklingarnas biotopval vilket kan påverkas negativt vid kalavverkningar och skyddsdikningar. Resultatet pekar på att predatorer och särskilt rödräven är den avgörande faktorn för tjäderns häckningsframgång. In north of Europe the capercaillie started to decline during the middle of 1900s when the modern forestry commenced. It has long been considered that the reduction of the capercaillie has been caused by large-scaled harvesting of old forest and that old lekkingsites disappeared. Today, extensive research has shown that the capercaillie is flexible and can lek even in managed forests and does not be dependent to old growth forest. The Swedish capercaillie population is at a stable level and is slowly increasing and varies in short-term cycles from year to year. The key to breeding success is the number of hens and chickens that survive the summer and mortality mainly caused by predation in the first weeks after hatching. Modern forestry can cause indirect effects because large areas of deforestation create favorable habitats for rodents which probably favor the predators. Access to wetlands, protecting vegetation and blueberries/sprigs are important elements of the hen and chickens habitat use which may be adversely affected by clear cutting and protection trenching. The results suggest that predators and especially the red fox is the determining factor for the capercaillies breeding success. 2014-02-14 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/6423/7/bergmark_e_140214.pdf Bergmark, Erika, 2013. Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3039 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Bergmark, Erika Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket |
| title | Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket |
| title_full | Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket |
| title_fullStr | Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket |
| title_full_unstemmed | Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket |
| title_short | Tjäderns (Tetrao Urogallus L.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket |
| title_sort | tjäderns (tetrao urogallus l.) häckningsframgång i det moderna skogsbruket |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/6423/ https://stud.epsilon.slu.se/6423/ |