Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar
Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade miljonprogrammet, där målet var att b...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2013
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570980967022592 |
|---|---|
| author | Vagner, Tina |
| author_browse | Vagner, Tina |
| author_facet | Vagner, Tina |
| author_sort | Vagner, Tina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor
efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade miljonprogrammet, där målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte länge innan miljonprogrammet började utstå stark kritik. Idag har många miljonprogramsområden utvecklats till förorter med stora sociala problem. Enligt artikeln Omtvistad miljon i tidskriften Arkitekten skiljer sig åsikterna stort kring
hur miljonprogramsbebyggelsen ska rustas upp, men åsikterna vad gäller hantering av utemiljöerna är mer likartade. Syftet med mitt arbete är att jämföra två aktörers strategier för förnyelse av utemiljöer i miljonprogramsområden för att identifiera tankegångar som dessa anser är beaktningsvärda. Arbetet avgränsas till två aktörer, bostadsbolaget MKB och byggbolaget Skanska. Resultatet visar på att de aktörer vars strategier jag valt att studera bekräftar det som jag läste i artikeln, det vill säga att det finns många likheter i synen på upprustning av utemiljöer, även om det förekommer vissa skillnader. De likheter som jag har identifierat i jämförelsen mellan de två aktörernas huvudsakliga tankegångar är; zonering eller övergångszoner, multifunktionalitet och flexibilitet, mikroklimat,
trygghet, identitet och personlig prägel, aktivering av bottenvåningar samt förtätning. De områden som de två aktörerna inte har gemensam syn på är; handel och service, bottenvåningarnas funktionalitet, definierade ytor,
överblickbarhet och kulturell mångfald. Slutsatserna i mitt arbete kan vara intressanta för landskapsarkitekter att beakta vid alla förnyelseprojekt av utemiljöer, inte enbart miljonprogrammets. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU6248 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2013 |
| publishDateSort | 2013 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU62482013-11-07T14:29:26Z Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar Renewal of the Million Programme outdoor environments : two companies’ key ideas Vagner, Tina bostadsgård förnyelse miljonprogrammet strategier upprustning utemiljö Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade miljonprogrammet, där målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte länge innan miljonprogrammet började utstå stark kritik. Idag har många miljonprogramsområden utvecklats till förorter med stora sociala problem. Enligt artikeln Omtvistad miljon i tidskriften Arkitekten skiljer sig åsikterna stort kring hur miljonprogramsbebyggelsen ska rustas upp, men åsikterna vad gäller hantering av utemiljöerna är mer likartade. Syftet med mitt arbete är att jämföra två aktörers strategier för förnyelse av utemiljöer i miljonprogramsområden för att identifiera tankegångar som dessa anser är beaktningsvärda. Arbetet avgränsas till två aktörer, bostadsbolaget MKB och byggbolaget Skanska. Resultatet visar på att de aktörer vars strategier jag valt att studera bekräftar det som jag läste i artikeln, det vill säga att det finns många likheter i synen på upprustning av utemiljöer, även om det förekommer vissa skillnader. De likheter som jag har identifierat i jämförelsen mellan de två aktörernas huvudsakliga tankegångar är; zonering eller övergångszoner, multifunktionalitet och flexibilitet, mikroklimat, trygghet, identitet och personlig prägel, aktivering av bottenvåningar samt förtätning. De områden som de två aktörerna inte har gemensam syn på är; handel och service, bottenvåningarnas funktionalitet, definierade ytor, överblickbarhet och kulturell mångfald. Slutsatserna i mitt arbete kan vara intressanta för landskapsarkitekter att beakta vid alla förnyelseprojekt av utemiljöer, inte enbart miljonprogrammets. The decades after the war a number of factors, such as improved economy, large cohorts and a strong urban migration, contributed to a high demand for housing in Sweden. In 1965 came the governmental decision to build one million homes in the period of ten years, the so called Million Programme. The rapid construction resulted in some negative consequences such as technical defects, monotonous design and flaws in the outdoor environment. It was not long before the Million Programme began to suffer great criticism. Today many of the Million Programme areas have turned into suburbs with large social segregation. According to the article Omtvistad miljon (Contested Million) in the Swedish magazine The Architect opinions differ greatly on how the building in the Million Programme areas should be renovated. The views on the outdoor environment, on the other hand, are more unison. The purpose of my work is to compare two companies’ strategies for renewing the outdoor environment in the Million Programme areas to identify factors which they consider to be to noteworthy. My work was restricted to studying the strategies of two companies, the housing company MKB and the construction company Skanska. The results show that the companies whose strategies I chose to study confirm what I read in the article, namely that there are many similarities in the views on renewal of outdoor environments, even though there are a few differences. The similarities which I have identified comparing the two companies key ideas are zoning and transition zones, multifunctionality and flexibility, microclimate, security, identity and personal imprint, activation of ground floors and densification. The areas where the two companies’ views differ are commerce and services, functionality of the ground floors, defined spaces, overviewing and cultural diversity. The conclusions of my work may be interesting for landscape architects to consider in all outdoor environmental renewal projects, not only renewal projects in Million Programme areas. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2013 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/6248/ |
| spellingShingle | bostadsgård förnyelse miljonprogrammet strategier upprustning utemiljö Vagner, Tina Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar |
| title | Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar |
| title_full | Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar |
| title_fullStr | Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar |
| title_full_unstemmed | Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar |
| title_short | Förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar |
| title_sort | förnyelse av miljonprogrammets utemiljöer : två aktörers huvudsakliga tankegångar |
| topic | bostadsgård förnyelse miljonprogrammet strategier upprustning utemiljö |